스웨덴, 국방력 강화 합의: 유럽 내 독특한 사례

(원문제목: Efter försvarsbeslutet: ”Sverige unikt”)

스웨덴, 국방력 강화 합의: 유럽 내 독특한 사례

스웨덴 국방 강화, 유럽 내 '독특한' 합의

스웨덴 국회가 국방력 강화를 위한 역사적인 결정을 내리면서, 유럽 내에서 스웨덴의 독특한 입지가 부각되고 있습니다. 정치 분석가들은 스웨덴의 초당적인 국방 정책 지지를 높이 평가하며, 이는 국가 안보에 중요한 요소라고 분석했습니다.

주요 내용

스웨덴은 유럽 국가들과 달리 국방력 증강에 대한 초당적인 합의를 이루어냈습니다. 이는 러시아와의 지정학적 긴장, 과거의 중립 정책, 그리고 주변 안보 환경의 변화에 따른 것입니다. 전문가들은 스웨덴의 이러한 단결력이 국방 분야에서 강점으로 작용한다고 분석합니다. 이러한 합의는 울프 크리스테르손(Ulf Kristersson) 총리가 다음 주 헤이그에서 열리는 NATO 회의에서 스웨덴의 입장을 안정적으로 제시하는 데 도움이 될 것입니다.

국방 예산 및 재원 조달

이번 합의에 따라 스웨덴은 군사 및 민간 방위에 총 3,000억 크로나(SEK)를 추가로 투자할 예정입니다. 이를 통해 스웨덴은 EU 회원국으로서 GDP의 최소 3.5%를 군사 방위에, 1.5%를 민간 방위에 할당하라는 요구 사항을 충족하게 됩니다. 이 요구 사항은 다음 주 헤이그에서 열리는 NATO 정상 회담에서 최종 결정될 예정입니다.

  • 군사 방위: 2,500억 크로나(SEK)는 대공 방어 시스템, 탄약, 지상군 확충 등 군사력 강화에 사용될 예정이며, 차관으로 조달됩니다.
  • 민간 방위: 나머지 500억 크로나(SEK)는 의료 서비스, 인프라, 비상 식량 및 의약품 비축 등 민간 방위에 투자될 예정이며, 이 역시 차관으로 충당됩니다.

재원 조달 방식에 대해서는 여전히 이견이 존재합니다. 집권 연립 정부는 경제 성장을 통한 재원 확보를 주장하는 반면, 사회민주당은 비상세금 도입을 요구하고 있습니다.

전문가 의견

예룬 예겔브레크트(Kjell Engelbrekt) 스웨덴 국방대학교 정치학 교수는 스웨덴의 초당적인 국방 합의에 대해 긍정적으로 평가하며, 이는 국가의 강력한 힘이라고 강조했습니다. 그러나 그는 과도한 합의가 필요한 토론을 억제할 수 있다는 점을 지적했습니다. 또한, 그는 재원 조달 방식 외에도 군부대 배치 문제 등에서 이견이 발생할 수 있다고 언급했습니다. 그는 또한, 발트해 연안 국가 및 다른 북유럽 국가들과 함께 러시아를 이 지역의 주요 위협으로 인식하고 있다고 밝혔습니다.

“스웨덴은 냉전 이후 국방 문제에 있어 강력한 단결을 보여주었습니다. 중립 정책은 스웨덴을 종종 고립시켰고, 신뢰할 수 있는 외교 정책을 수행하기 위해 단결이 필요했습니다.” - 예룬 예겔브레크트(Kjell Engelbrekt)

결론

스웨덴의 국방력 강화는 유럽 내에서 주목받고 있으며, 초당적인 합의는 국가 안보를 강화하는 데 중요한 역할을 할 것으로 보입니다.

Efter försvarsbeslutet: "Sverige unikt" Sverige sticker ut som land i Europa när det gäller den eniga satsningen på försvarets upprustning, enligt Kjell Engelbrekt, statsvetare Försvarshögskolan.– Det är en styrka i försvarssammanhang, säger han till TT.

Oro i omvärlden, tidigare alliansfrihet och geografisk närhet till Ryssland.

Det är några skäl bakom den enighet som Sveriges riksdagspartier nu uppvisar när det gäller den upprustning av försvaret som offentliggjordes i riksdagen under torsdagen.– Sverige har en ovanligt stor samstämmighet i försvarsfrågan och det är ofta en styrka i försvarssammanhang att ha hela riksdagen bakom sig, säger Kjell Engelbrekt till TT.Det gör det också lättare för statsminister Ulf Kristersson (M) att presentera en stabil bild av Sverige vid Natomötet i Haag nästa vecka.Medan partier i Frankrike och Tyskland träter sinsemellan och låter ideologiska sprickor genomsyra försvarsbeslut låter svenska riksdagspartier ideologin blottas först i diskussionen om själva finansieringen av lånen för upprustningen.

Det är inte första gången svenska partier visat enad front i frågan.– Sverige har sedan kalla kriget visat stark sammanslutning i försvarsfrågan.

Alliansfriheten gjorde att landet ofta stod en smula ensamt och behövde enighet för att kunna bedriva utrikespolitik med trovärdighet, säger Kjell Engelbrekt.Oroligheterna i omvärlden i kombination med vår geografiska närhet till Ryssland skapar också behov av att visa sig beredd att försvara våra politiska system, framhåller han.TT: Finns en risk i denna starka konsensus, att man inte ens prövar argument för upprustningen?– Ja.

Har man alltför länge en gemensam front kan det lägga lock på debatter som är nödvändiga.

Men debatten pågår, inte öppet, men i slutna rum i försvarsutskott, partigrupper och ungdomsrörelser, säger Kjell Engelbrekt.Sprickor bakom den eniga fasaden finns dock, menar han, inte bara när det gäller lånefinansiering av försvarssatsningen.

Tvister uppstår ofta också när det gäller frågor om sådant som var man sedan ska lägga regemente.– Men rådande omvärldsläge och relationen till USA blir det kanske extra naturligt att uppträda med stor enighet.

Uppfattningen som vi delar med de baltiska länderna och övriga nordiska länder är också att Ryssland är ett stort problem i vårt närområde, säger Kjell Engelbrekt.FörsvarssatsningenSamtliga partier i riksdagen ställer sig bakom en historisk upprustning av det svenska försvaret.

Uppgörelsen består av sammanlagt ytterligare 300 miljarder kronor i satsningar på militärt och civilt försvar.På så sätt når Sverige upp till kraven om att EU-länderna ska lägga minst 3,5 procent av BNP på sitt militära försvar och 1,5 procent av BNP på det civila försvaret.

Dessa krav vänta Nato fatta beslut om vid toppmötet i Haag under nästa vecka.Den militära upprustningen på 250 miljarder finansieras av lån.

Pengarna ska bland annat gå till inköp av mer luftvärn, ammunition och utbyggda markstridskrafter.Resterande 50 miljarder kronor ska också lånefinansieras och läggas på civilförsvar, som sjukvård, infrastruktur och utbyggt beredskapslager av livsmedel och medicin.Partierna är oense om hur kostnaden för lånen ska finansieras.

Enligt Tidöpartierna ska det ske genom tillväxt, Socialdemokraterna kräver en beredskapsskatt.

Uppgörelsen sker utöver det försvarsbeslut som riksdagen fattade i höstas.Källor: TT och riksdagen.Visa merVisa mindre

출처: https://www.svd.se/a/Jb98BR/efter-forsvarsbeslutet-sverige-unikt