스톡홀름 비버 붐: '빠르게 증가하는 개체수'

(원문제목: Bäver-boom i Stockholm: ”Går fort”)

스톡홀름 비버 붐: '빠르게 증가하는 개체수'

스톡홀름 베벌 붐: 급증하는 비버 개체수

스웨덴 스톡홀름 지역에서 비버 개체수가 급증하고 있습니다. 15년 만에 개체수가 10배나 증가했으며, 이전에 발견되지 않던 지역에서도 비버가 나타나고 있습니다. 옌마르 파르크(Ingemar Parck) 렌스스티렐센(Länsstyrelsen, 스톡홀름 주 정부) 야생동물 관리인은 “일단 시작되면, 그 속도가 빠르다”고 말했습니다.

비버 개체수 증가의 배경

19세기 말, 스웨덴에서는 비버가 완전히 멸종되었습니다. 현재 스웨덴 전체에는 약 13만 마리의 비버가 서식하고 있습니다. 스톡홀름 주에 정확히 몇 마리의 비버가 있는지에 대한 정확한 수치는 없지만, 사냥과 관찰 횟수가 매년 꾸준히 증가하고 있습니다. 파르크는 이를 통해 개체수 증가를 확인할 수 있다고 말했습니다. 그는 “스톡홀름은 예외적입니다. 전국적으로 개체수가 감소하는 추세이지만, 스톡홀름에서는 계속 증가하고 있습니다. 비버에게 좋은 환경이 조성되어 있습니다.”라고 덧붙였습니다. 그는 또한 “개체수가 어느 정도 증가하여, 10년 전에는 볼 수 없었던 곳에서도 비버가 나타나기 시작했다”며, “몇 년 전 알비크(Alvik)의 야외 카페에서 식사를 하던 중, 다리 아래로 비버가 헤엄쳐 지나가는 것을 본 적도 있다”고 회상했습니다.

스톡홀름 도심에서의 비버 출현

파르크는 소데르말름(Södermalm) 등 스톡홀름 시내 여러 곳에서 비버가 관찰되었다는 소식을 들었다고 밝혔습니다. 그는 또한 나카(Nacka)의 시클라호(Sicklasjön) 주변에서도 비버를 보는 것이 흔하다고 말했습니다. 비버가 인간이 거주하는 지역에서 잘 적응하는지에 대한 질문에 그는 “문제없이 잘 지낸다”고 답하며, “작은 자연 보호 구역과 주거 지역 주변에 많은 굴과 서식지를 가지고 있다”고 설명했습니다.

비버의 서식 가능성

파르크는 비버가 스톡홀름 시내에 영구적으로 정착할 가능성에 대해 “그럴 수 있다고 생각한다. 조금만 편안하게 지낼 수 있다면 말이다. 비버는 약간의 녹지와 먹을 수 있는 관목과 나무가 필요하다. 하지만 해안가에 구멍을 파고 살 수도 있다. 꼭 전형적인 굴을 지을 필요는 없다”고 말했습니다.

비버 개체수 증가의 문제점

비버 개체수 증가는 몇 가지 문제점을 동반합니다. 비버는 댐을 짓는 습성이 있는데, 이로 인해 하수도 시스템이 막히거나 홍수 및 산사태 위험이 발생할 수 있습니다. 파르크는 “이 때문에 비버를 보호 사냥하고 있다”고 설명하며, “지난해 스톡홀름 주에서 400마리 이상의 비버가 사살되었는데, 이는 상당히 많은 수치이며, 이는 전국에서 사살된 비버의 10분의 1에 해당한다”고 덧붙였습니다.

비버에 대한 추가 정보

  • 유럽 최대 설치류: 비버는 유럽에서 가장 큰 설치류로, 꼬리를 제외하고 최대 1m까지 자랄 수 있습니다.
  • 서식지: 비버는 호수와 강가에서 가족 단위로 생활하며, 나뭇가지로 댐을 만들어 물길을 막고, 굴을 짓고 생활합니다.
  • 멸종과 재도입: 19세기 말에 스웨덴에서 멸종되었지만, 1920년대에 재도입되었습니다. 현재 약 13만 마리가 서식하고 있습니다.

Bäver-boom i Stockholm: "Går fort" Antalet bävrar i Stockholm ökar – och det snabbt.

På 15 år bedöms antalet ha tiodubblats, och djuren börjar nu dyka upp på platser där de inte sågs förut.

"När det väl tagit fart går det fort", säger Länsstyrelsens viltvårdare Ingemar Parck.

I slutet av 1800-talet var bävern helt utrotad i hela Sverige.

I dag finns omkring 130 000 individer.

Exakt hur många av dem som lever i Stockholms län finns inga exakta siffror på.Däremot ökar antalet avskjutningar och observationer stadigt år för år, vilket är en tydlig indikation på att populationen växer, säger Länsstyrelsens vilthandläggare Ingemar Parck.

– Stockholm sticker ut.

Vi fortsätter att öka medan det sjunker på nationell nivå.

Det är ett bra län, det finns bra förutsättningar för dem, säger han.Han säger att beståndet nått ett slags brytpunkt där ökningen börjar accelerera i en snöbollseffekt.– De börjar bli så pass många nu att de dyker upp på platser där man kanske inte såg dem för tio år sedan.

Jag stod själv på en uteservering i Alvik för något år sedan och såg en bäver simma förbi i vattnet under bryggan, säger Ingemar Parck.Bävrar på SödermalmIngemar Parck, viltvårdare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Foto: PrivatHan har hört talas om flera fall inne i centrala Stockholm, bland annat på Södermalm.

Kring Sicklasjön i Nacka är det inte alls ovanligt bäverobservationer, säger han.

Trivs bävrarna på platser där människor bor?– Ja, det har de inga problem med.

Det finns många hyddor och etableringar i små naturreservat och områden där det är bebyggelse runtomkring.Skulle de kunna etablera sig i innerstan permanent?

– Jag skulle tro det.

Om de får vara litegrann i fred.

De vill ha lite grönyta och behöver buskar och träd att äta.

Men de kan också gräva hålor i strandkanter och bo där.

Det måste inte vara den här klassiska hyddan.

För med sig problemArtens framväxt är inte helt problemfri.

Bäverns favoritsyssla är att bygga dammar, som i vissa fall kan blockera avloppssystem eller leda till översvämningar och rasrisker.

– Det är därför vi har skyddsjakt på dem.

Förra året sköts drygt 400 bävrar i Stockholms län, vilket är ganska mycket.

Det är en tiondel av alla som sköts i hela landet, säger Ingemar Parck.

Bäver i SverigeBävern är Europas största gnagare och kan bli upp till en meter lång, svansen exkluderad.

Bävrarna lever i familjer vid sjöar och vattendrag där de konstruerar dammar genom att dämma upp vattendrag med grenar.

I dammarna bygger de hyddor som de bor i.

Arten utrotades i Sverige i slutet av 1800-talet, men återinplanterades på 1920-talet.

I dag finns omkring 130 000 individer.

Visa merVisa mindre