뉘토르그스만넨, 새 안전 형벌 법안 적용됐다면 이번 봄에 영구 구금 가능

I vår hade Nytorgsmannen kunnat låsas in för gott En lagändring är på väg för att kunna låsa in återfallsförbrytare som Nytorgsmannen på obestämd tid.Men lagen hann inte träda i kraft för att gälla i hans fall.

Fem års fängelse blev domen i Lunds tingsrätt för Nytorgsmannen Fredrik Lundgren, som nu sammantaget dömts för åtta våldtäkter och ett stort antal andra sexualbrott.

Det gör honom till en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän.Det är med fall som Nytorgsmannen i minnet som regeringen föreslagit en ny lag, där återfallsförbrytare ska kunna låsas in på obestämd tid.

Men lagen har föreslagits träda i kraft först i mars nästa år.Lagen om så kallade säkerhetsstraff ska kunna riktas mot dem som begått allvarliga vålds- eller fridskränkningsbrott och återfaller, eller har en "påtaglig risk" för återfall.

Syftet är att skydda samhället även i de fall där livstidsstraff inte kan bli aktuellt, som exempelvis i fall med serievåldtäktsmän.Magnus Ulväng, professor i straffrätt vid Uppsala universitet, anser att straffet skulle kunna vara aktuellt för seriebrottslingar som begår upprepade våldtäkter eller pedofil-brott.– Då är det inte helt orimligt med den typen av säkerhetsstraff, anser Ulväng.Frågan är vem som ska avgöra vem som tillhör den kategorin.

Det har inte heller utredningen lagt tid på att definiera, enligt Ulväng.– Det måste bli tydligt vilka vi pratar om.

Om man gör det för enkelt och bestämmer att alla som exempelvis ägnar sig åt gängkriminalitet ska låsas in på obestämd tid, då har det gått för långt.Men liknande lagstiftning finns redan i Norge och Danmark.

Där kan återfallsförbrytare eller personer dömda för mycket allvarliga brott dömas till obestämd förvaring.

Den har ofta en bortre gräns, men kan förlängas med fem år i taget.Ulväng vill inte kommentera fallet med Nytorgsmannen, men är generellt tveksam till om säkerhetsstraff är rätt sätt att komma åt återfallsbrottslingarna.

Förvaringsstraffet, som byggde på att vissa brottslingar var oförbätterliga, avskaffades i Sverige 1981, bland annat därför att det ansågs för rättsosäkert.– Hela det synsättet har man för länge sedan gett upp.

Varje gång man tar på sig uppgiften att kategorisera människor som otillräkneliga eller samhällsfarliga riskerar man att röra sig mot en deterministisk syn på människan, att de som begår en viss typ av brott är kroniskt oförbätterliga, säger han.Grundbulten i frågor om påföljd är enligt Magnus Ulvhag att straff alltid ska utgöra en rättvis vedergällning för vad gärningsmannen har gjort.Återfallsbrotten blir flerAntalet brott där gärningsmannen begår ytterligare brott inom ett år har ökat.

2016 var det 66 039 personer som fick återfall inom ett år, efter en inledningshändelse 2016.

2022 hade motsvarande siffra stigit till 75 755 personer.För att komma åt bland annat återfallsbrott har M, KD, SD och L föreslagit en ny, tidsobestämd frihetsberövande påföljd, så kallat säkerhetsstraff, en svensk motsvarighet till Norges och Danmarks "förvaring".Straffet ska kunna dömas till personer som begått allvarliga våldsbrott och har hög risk för återfall.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) och riksdagen.Visa merVisa mindre

출처: https://www.svd.se/a/dRWEKq/i-var-hade-nytorgsmannen-kunnat-lasas-in-for-gott