스톡홀름의 브레댕(Bredäng) 지구 밀리언 프로그램 아파트 단지의 육중한 건물들은 멜라르회이덴(Mälarhöjden) 지구 20세기 초 목조 주택들 바로 옆에 위치해 있습니다.
물리적으로 가깝지만, 각 지역 주민들은 문화적 차이를 이야기하며 사회적 교류에 대해 낯설게 느끼고 있습니다.
브레댕 공원의 넓게 트인 잔디밭은 막 잎을 틔우기 시작한 나무들로 둘러싸여 있습니다.
이곳은 보통 아이를 둔 가족들의 물놀이 장소이지만, 5월인 이날은 공원에서 시간을 보내기에는 아직 조금 쌀쌀했습니다.
DN 기자가 현장에 있을 때, 산드라 외만(Sandra Öhman)은 반려견 날라(Nala)와 함께 이 지역을 산책하고 있었습니다.
그녀는 "저는 여기서 12년 살았습니다. 여러 일이 일어납니다. 바로 위 아파트에서는 화재도 있었습니다. 하지만 브레댕은 정말 좋습니다. 주변에 자연이 있고 축구장도 있습니다. 저는 여기서 안전함을 느낍니다"라고 말했습니다.
하지만 멜라르회이덴과는 직접적인 교류가 전혀 없다고 덧붙였습니다.
브레댕은 종종 사회 문제가 있고 범죄 조직의 존재감이 뚜렷하다는 이미지에 시달립니다.
그러나 이는 주민들 스스로가 완전히 동의하는 이미지는 아닙니다.
한 익명을 요청한 중년 남성은 "폭력 같은 일은... 저는 한 번도 본 적이 없습니다. 후드티를 입는 청소년들이 좀 있지만, 그들이 저를 방해하지는 않습니다"라고 말했습니다.
캐서린 칼스트룀(Katherine Karlström)은 2년 전 브레댕으로 이사 왔으며 긍정적으로 놀랐다고 했습니다.
그녀는 "이 주변에는 저와 가장 친한 친구가 유모차를 끌고 자주 가는 아주 좋은 산책로가 있습니다. 사실 저는 조직들에 대해 전혀 느끼지 못했고, 지하철역에서 집까지 가는 데 아무 문제도 없었습니다. 가장 중요한 것은 안전함을 느끼는 것 같습니다"라고 말했습니다.
30대 한 남성도 브레댕 아파트 건물들 사이 잔디밭 건너편에서 유모차를 끌고 가고 있었습니다.
그에게는 이 지역의 아름다운 자연에 접근할 수 있다는 것이 중요했습니다.
그리고 멜라르회이덴이 매우 가깝지만, 그 지역은 직접적인 나들이 장소가 아니라고 했습니다.
그는 "그곳에는 별로 볼 게 없습니다. 카페가 많지 않거든요. 브레댕에는 여러 곳이 있는데 말입니다. 멜라르회이덴에는 할 일이 별로 없는 것 같으니, 제가 거기 가서 뭘 하겠어요?"라고 말했습니다.
니콜라이 예스페르 시온(Nikolaj Jesper Cyon)은 이전에 텐스타(Tensta)에 살다가 4년 전 브레댕으로 이사 왔습니다.
그는 텐스타와 브레댕의 차이점 중 하나는 브레댕에서는 원어민 스웨덴 사람으로서 자신이 눈에 띈다는 느낌이 없다는 점이라고 말했습니다.
브레댕은 주민의 60% 이상이 외국 출신 배경을 가지고 있으며, 텐스타는 그 수치가 90%에 달했습니다.
그는 "텐스타에서는 총소리를 들었습니다. 여기서는 듣지 못했습니다. 저는 꽤 잘 지내고 있습니다. 아이를 키우기에 꽤 좋다고 생각합니다. 좋은 녹지가 있습니다"라고 말했습니다.
이 두 지역 간에 사회적 교류가 없다는 이미지는 DN이 멜라르회이덴에서 만난 사람들에 의해서도 확인되었습니다.
5월의 연둣빛 나무들 속 정원에서 테레사 오스카르손(Teresa Oscarsson)은 몇몇 관목을 가지치기하고 있었습니다.
다른 멜라르회이덴 주민들과 마찬가지로, 그녀에게도 가까운 브레댕 지구와의 대비는 분명했습니다.
그녀는 "우리는 여기서 30년 살았지만 브레댕에 아는 사람이 아무도 없습니다. 두 지역 간 교류는 전무합니다"라고 말했습니다.
자녀들이 아직 집에 살았던 시절은 가끔 예외였다고 테레사 오스카르손은 덧붙여 말했습니다.
"그때는 아이들이 여러 곳에 있는 친구 집에 다니면서 좀 더 자연스러운 교류가 있었습니다. 하지만 지금은 브레댕에 사는 아는 사람이 아무도 없습니다. 그러니 우리가 거기 가서 뭘 하겠어요?"라고 말했습니다.
멜라르회이덴 중심부의 위풍당당한 빌라들 사이로 헬레나 도용(Helena Doyon)은 반려견 앨리스(Alice)와 함께 산책하고 있었습니다.
그녀는 "약간 작은 마을 같은 느낌입니다. 저는 문화에 관심이 많아, 베르발드할렌(Berwaldhallen) 같은 곳으로 시내 중심부까지 지하철을 타고 바로 갈 수 있다는 점이 특별합니다. 그러고 나서 다시 이곳으로 돌아와 이 평화로운 분위기를 느낍니다"라고 말했습니다.
헬레나 도용은 두 지역 간 사회경제적 격차를 충분히 인지하고 있었으며, 오래전 두 지역 학생들이 만나도록 학교에서 프로젝트를 진행했던 것을 기억했습니다.
그녀는 "아마도 거기서 파급 효과를 기대했을 텐데, 제가 기억하기로는 그다지 좋지 않았습니다. 저는 그곳에서 조금 낯설게 느낍니다. 브레댕을 싫어하는 것은 아니지만, 그곳에 있는 사람들과 제가 같다고 느끼지는 않습니다"라고 말했습니다.
마티아스 알스테트(Mattias Ahlstedt)는 외른스베리(Örnsberg)에서 몇 킬로미터 떨어진 곳에 살고 있으며 유모차를 끌고 멜라르회이덴으로 산책을 왔습니다.
그는 빌라 단지에 대해 "이곳은 직접적으로 폐쇄된 커뮤니티(gated community) 느낌이 전혀 없습니다. 여기 있을 때는 절대 무섭지 않습니다"라고 말했습니다.
스웨덴어 원문
Massiva huskroppar från miljonprogrammet i Bredäng ligger intill trävillorna från början av 1900-talet i Mälarhöjden.
Trots närheten vittnar invånarna i de respektive områdena om kulturella skillnader – och känner sig främmande till socialt utbyte.
Bredängsparkens stora öppna gräsyta kantas av träd som precis är i färd med att slå ut.
Platsen brukar vara ett vattenhål för barnfamiljer, men denna majdag är det ännu lite för kyligt för att vara riktigt lockande för parkhäng.
När DN är på plats vandrar Sandra Öhman genom området tillsammans med hunden Nala.
– Jag har bott här i tolv år.
Det händer saker, bland annat har det varit en brand i en lägenhet ovanför min.
Men Bredäng är ju fint.
Vi har naturen här omkring och en fotbollsplan.
Jag känner mig trygg här, säger hon, men berättar att det inte finns något direkt utbyte med Mälarhöjden.
Vägen som delar Bredäng och Mälarhöjden.
Foto: Beatrice Lundborg
Bredäng får ofta dras med bilden av att det är en stadsdel med sociala problem och en tydlig närvaro av kriminella gäng.
Men detta är inte en bild som de boende själva fullt ut delar.
– Det som händer med våld och så...
jag har aldrig sett det.
Det finns en del ungdomar som klär sig lite i luva och så, men de stör inte mig, säger en medelålders man som vill vara anonym.
Länk till grafik
Katherine Karlström flyttade till Bredäng för två år sedan och har blivit positivt överraskad.
– Det finns jättefina promenader här omkring där jag och min närmaste vän brukar gå med barnvagnarna.
Jag har faktiskt inte märkt någonting av gängen och har aldrig haft problem att gå från tunnelbanan och hem.
Det känns ju som det viktigaste, att man känner sig säker, säger hon.
En man i 30-årsåldern går också med en barnvagn en bit bort, tvärsöver gräset mellan huslängorna i Bredäng.
För honom är tillgången till den vackra naturen i området viktig.
Och trots att Mälarhöjden ligger så nära är området inget direkt utflyktsmål.
– De har ju inte så mycket.
Det är ju inte så många fikaställen där, medan det finns massor med ställen i Bredäng.
Det verkar inte finnas så mycket att göra i Mälarhöjden, så vad ska jag göra där?
Nikolaj Jesper Cyon.
Foto: Beatrice Lundborg
Nikolaj Jesper Cyon har tidigare bott i Tensta och flyttade till Bredäng för fyra år sedan.
Han berättar att en skillnad mot Tensta är att man inte har känslan av att man sticker ut som infödd svensk i Bredäng, där drygt 60 procent har utländsk bakgrund.
I Tensta är motsvarande siffra 90 procent.
– I Tensta hörde jag ju skottlossning.
Det har jag inte hört här.
Jag trivs ganska bra.
Jag tycker att det är ganska bra att ha barn här.
Det finns bra grönområden, säger han.
Bilden av att de två områdena inte har något socialt utbyte bekräftas även av personer som DN talar med i Mälarhöjden.
Teresa Oscarsson.
Foto: Beatrice Lundborg
I en trädgård i den skira majgrönskan står Teresa Oscarsson och klipper ner några buskar.
Liksom hos andra boende i Mälarhöjden är kontrasterna med den närbelägna stadsdelen Bredäng uppenbar för henne.
– Vi har bott här i 30 år, men vi känner ingen i Bredäng.
Det finns noll utbyte mellan stadsdelarna.
Tiden när hennes barn fortfarande bodde hemma var ibland lite av ett undantag, berättar Teresa Oscarsson vidare.
– Då var de ju runt hos kompisar på olika ställen och då blev det ju mer naturligt utbyte.
Men nu känner vi ingen som bor i Bredäng.
Så vad ska vi där att göra?
Helena Doyon tillsammans med hunden Alice.
Foto: Beatrice Lundborg
Mellan de ståtliga villorna i de centrala delarna av Mälarhöjden går Helena Doyon en promenad med sin hund Alice.
– Det är lite småstadskänsla.
Jag är intresserad av kultur, och det är unikt att kunna ta tunnelbanan direkt in till innerstaden till Berwaldhallen eller vad det kan vara.
Sen kommer jag tillbaka hit och det härliga lugnet, säger hon.
Helena Doyon är fullt medveten om den socioekonomiska klyftan mellan de två områdena, och minns att skolorna för många år sedan hade ett projekt för att elever i de två stadsdelarna skulle mötas.
– De hoppades väl på ringar på vattnet där, men det blev ju inte så bra, vill jag minnas.
Jag känner mig lite främmande där.
Det är inte så att man tycker illa om Bredäng, men jag känner mig inte som dem som är där.
Mattias Ahlstedt
Foto: Beatrice Lundborg
Mattias Ahlstedt bor ett par kilometer bort i Örnsberg och är i Mälarhöjden på en promenad med barnvagnen.
– Det är ju ingen gated community-känsla här direkt.
Man är ju aldrig rädd när man är här, säger han om villakvarteren.
Länk till grafik
Länk till grafik
Länk till grafik
Läs mer:
Grafik: Så ser skillnaderna ut där du bor
Miljonprogram kontra trävillor i Söderort: "Noll utbyte mellan stadsdelarna"
출처: https://www.dn.se/ekonomi/miljonprogram-kontra-travillor-i-soderort-noll-utbyte-mellan-stadsdelarna/
