스웨덴 보건 당국, 요실금 등 골반저 문제 관련 질문 확대 권고
스웨덴 보건 사회국(Socialstyrelsen)은 요실금, 배변 장애, 성 기능 문제 등 골반저 기능 장애에 대한 질문을 의료 현장에서 확대할 것을 권고하는 새로운 지침을 발표했습니다. 이번 지침은 2025년 여름부터 시행될 예정이며, 스웨덴 내 한국인들을 포함한 모든 주민들의 건강 관리 개선을 목표로 합니다.
골반저 기능 장애의 심각성
골반저는 방광, 자궁, 직장 등 골반 내 장기를 지지하는 근육과 인대 조직을 의미합니다. 이 부위의 기능에 문제가 생기면 요실금, 변실금, 골반 장기 탈출증, 통증, 배뇨 및 배변 곤란 등 다양한 증상이 나타날 수 있습니다. 특히, 여성의 경우 출산 후나 노화로 인해 골반저 기능 장애를 겪는 경우가 많으며, 심각한 경우 성 기능 문제로 이어져 삶의 질을 저하시킬 수 있습니다.
새로운 지침의 주요 내용
이번 지침은 의료진에게 골반저 기능 장애에 대한 환자 질문을 늘리고, 관련 증상에 대한 환자들의 수치심을 줄이며, 적절한 치료를 받을 수 있도록 돕는 것을 목표로 합니다. 지침에는 다음과 같은 내용이 포함되어 있습니다.
- 질문 확대: 요실금, 변실금, 성 기능 문제 등과 관련된 질문을 진료 시 적극적으로 할 것.
- 수치심 감소: 환자들이 자신의 증상에 대해 편안하게 이야기할 수 있도록 분위기를 조성하고, 증상에 대한 사회적 인식을 개선할 것.
- 전문성 강화: 일차 진료 기관(Vårdcentralen, 바르드센트랄렌, 한국의 보건소에 해당)의 골반저 기능 장애 관련 전문성을 강화하고, 다학제적 협력을 통해 환자에게 최적의 치료를 제공할 것.
전문가 인터뷰
예바 우스탈(Eva Uustal) 박사, 산부인과 전문의는 "골반저 기능 장애는 사회적으로 숨겨져 있지만, 매우 흔하게 발생하는 문제입니다. 의료진이 적극적으로 질문하고, 환자들이 자신의 증상에 대해 편안하게 이야기할 수 있도록 돕는 것이 중요합니다."라고 강조했습니다.
치료 및 예방
골반저 기능 장애는 연령과 관계없이 발생할 수 있으며, 다양한 치료 방법이 존재합니다. 예방을 위해서는 골반저 근육 운동, 건강한 생활 습관 유지, 적절한 체중 관리 등이 중요합니다. 또한, 의료진과의 상담을 통해 개인에게 맞는 치료 방법을 찾는 것이 중요합니다. 특히, 질식 분만 후 손상된 경우 적절한 치료가 필요합니다. 수술보다는 골반저 근육 운동과 이완이 우선적으로 권장됩니다.
사회적 의미
이번 지침은 스웨덴 정부의 여성 건강 개선을 위한 더 큰 계획의 일환입니다. 사회국은 지침의 준수 여부를 정기적으로 모니터링할 예정이며, 환자들이 더 나은 의료 서비스를 받을 수 있도록 지속적으로 노력할 것입니다.
추가 정보
사회국은 또한 의료진과 환자를 위한 자료를 제공할 예정입니다. 여기에는 골반저 근육 검사 방법, 환자 교육 자료 등이 포함됩니다. 이러한 자료를 통해 의료진은 골반저 기능 장애에 대한 전문성을 높이고, 환자들은 자신의 증상에 대한 이해를 높일 수 있습니다.
Fler ska få frågor om kiss, bajs och sex när de söker vård på vårdcentralen.
Socialstyrelsen lyfter bäckenbottenbesvär som ett folkhälsoproblem i nya nationella riktlinjer.– Det är inte lika enkelt att prata om som en stukning av foten.
Men det är väldigt vanligt, säger experten Eva Uustal.
Omkring hälften av alla kvinnor får någon gång i livet problem med bäckenbotten.
Det kan handla om urininkontinens, analinkontinens, framfall, smärta eller svårigheter att tömma blåsan och tarmen.
Många gånger är sexuella besvär kopplade till problem med bäckenbotten.
För den som är rädd att kissa eller bajsa på sig kan hela livet påverkas.
Trots att det här är vanligt och något som kvinnor lidit av i alla tider är det först nu – sommaren 2025 – som Socialstyrelsen kommer med de första nationella riktlinjerna gällande bäckenbottendysfunktion.
Syftet är att göra vården bättre och mer jämlik.
Riktlinjerna riktar sig till beslutsfattare som har ansvar för vårdens resurser.
Även män kan få problem med bäckenbotten men den typiska patienten är kvinna.
– Om man frågar får man oftast svar.
Ett av mina livsmål är att funktioner och dysfunktioner i bäckenbotten blir lika vanliga att fråga om i vården som andra saker, säger Eva Uustal, docent och överläkare i obstetrik och gynekologi, som ägnat ett helt yrkesliv åt kvinnors bäckenbottenhälsa.
Foto: Daniel Costantini – I första hand tänker jag på en kvinna i 50-årsåldern som har problem med urininkontinens, som har svårt att hålla sig om hon skrattar, nyser och hostar, säger Eva Uustal, docent och överläkare i obstetrik och gynekologi som har varit med och tagit fram riktlinjerna.
Att ha fött barn vaginalt ökar risken för framfall, ansträngningsinkontinens och förlossningsskador.
Men bäckenbottenbesvär ökar också med åldern.
I 60-70-årsåldern är urininkontinens lika vanligt hos kvinnor som inte har fött barn.
Då kan exempelvis övervikt öka risken, berättar Eva Uustal.
Men det finns hjälp att få – oavsett hur gammal du är.
För att kvinnor ska få rätt vård lyfter Socialstyrelsen vikten av att bryta skam och normalisering.
Myndigheten vill att vårdgivare på alla nivåer ska bli bättre på att ställa frågor om bäckenbottens funktioner.
Primärvården, där vårdcentralerna ingår, är extra viktig eftersom det är här många kvinnor först söker vård.
Som exempel behöver kvinnor med högt blodtryck inte bara råd om kost och motion.
De behöver också få frågan om de kan motionerna, säger Eva Uustal.
– Det som är speciellt med bäckenbottendysfunktion är att det är omgärdat av tabun.
Privata saker som vi normalt sett inte pratar om runt kaffebordet, säger bäckenbottenexperten Eva Uustal.
Foto: Daniel Costantini – Kanske har de stora framfall eller urininkontinens som gör det svårt.
Den här delen av hälsan behöver ingå i fler vårdkontakter.
Vid exempelvis oro, ångest, trötthet, och smärta på olika ställen i kroppen kan det finnas en samsjuklighet och problem med bäckenbotten som många inte pratar om.
Med de nya nationella riktlinjerna kommer också en checklista med frågor som vården bör ställa för att få grepp om en patients fullständiga bäckenbottenfunktion.
– En kvinna som söker vård för samlagssmärta kan även ha svårt att bajsa för att bäckenbottens muskulatur är så spänd.
Men kanske gör hon inte själv den kopplingen.
I höst kommer även en bildsatt instruktion från Socialstyrelsen om hur bäckenbottens muskler undersöks försiktigt med fingret – det som kallas palpation.
Den riktar sig till läkare och fysioterapeuter i primärvården och andra som behöver öka sin kunskap om den här delen av kroppen, berättar Eva Uustal.
De nya nationella riktlinjerna pekar också på hur vården ska prioritera mellan olika typer av behandlingar.
Här lyfts bäckenbottenträning och inte minst avslappning av bäckenbotten fram som det allra viktigaste före kirurgi.
Skador som uppstått vid en vaginal förlossning och inte lagats ordenligt ligger bakom många kvinnors problem med bäckenbotten.
Foto: Malin Arnesson När det kommer till kirurgi är framfall och förlossningsskador prioriterade framför urininkontinensoperationer.
– Genom att prioritera bäckenbottenträning och avslappning i första hand är vår förhoppning att behovet av inkontinensoperationer minskar, säger Eva Uustal.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bäckenbottendysfunktion är en del av ett större regeringsuppdrag som ska förbättra vården för kvinnor och flickor.
Med regelbundna uppföljningar ska myndigheten kontrollera att riktlinjerna följs.
Eva Uustal har arbetat med bäckenbotten och förlossningsskador i över 30 år.
Hon har sett hur svåra skador på kvinnor efter en förlossning gått från tabubelagt och tystat till högprioriterat i förlossningsvården.
Men det finns fortfarande mycket att göra och vården behöver bli mer jämlik över landet, säger hon.
Vilka är de största utmaningarna i dag för att få till en bättre bäckenbottenhälsa hos svenska kvinnor?
– En stor utmaning är den åldrande befolkningen.
Vi vet att bäckenbottenbekymmer ökar ju äldre du blir.
Samtidigt är min förhoppning att vi har blivit så mycket bättre på att sy förlossningsbristningar och att återställa anatomin att vi om 30-40 år har mycket färre fall av framfall och inkontinens.
Det är min dröm.
Fakta.Så vill Socialstyrelsen förbättra vården I de nya nationella riktlinjerna gällande bäckenbottendysfunktion lyfter Socialstyrelsen fram fyra saker som extra viktiga när regionerna utvecklar vården.
1: Bryt skammen – normalisera inte besvären.
Vården behöver aktivt ställa frågor om symptom och ge patienter möjlighet att prata om intima områden som urin- och analläckage, smärta och sexualitet.
2: Stärk primärvårdens kompetens och ansvar.
Ge primärvården bättre förutsättningar att arbeta systematiskt med bäckenbottendysfunktion.
3: Utjämna ojämlikheter i tillgång till vård.
Det ska inte spela någon roll var i landet en person söker vård för bäckenbottendysfunktion.
4: Organisera för multiprofessionell samverkan.
För att vården ska bli effektiv, jämlik och nå de mest utsatta behövs insatser från flera håll.
Vården kan därför behöva organiseras så att olika kompetenser samverkar – både inom den somatiska vården och med psykiatrin.
Källa: Socialstyrelsen Visa mer Visa mindre
출처: https://www.dn.se/sverige/nya-krav-pa-varden-stall-fler-fragor-om-backenbotten/
