스웨덴 언론, 정자 기증 관련 보도에 대한 비판
본 기사는 요한나 프렌덴(Johanna Frändén) 기자가 스웨덴의 신문 Dagens ETC의 정자 기증 관련 보도에 대해 제기한 비판을 다룹니다. 프렌덴 기자는 Dagens ETC가 기증으로 태어난 사람들의 의견을 무시한다고 비판하며, 허위 인용을 했다고 주장합니다.
Dagens ETC의 보도에 대한 비판
프렌덴 기자는 자신의 칼럼에서 입양 및 정자 기증 문제에 대한 논쟁을 다룬 바 있습니다. 그녀는 Dagens ETC의 논평가인 애니 크로나(Annie Croona)가 자신의 의견을 왜곡하고, 허위 인용을 사용하여 직업 윤리에 위배된다고 주장합니다. 프렌덴 기자는 정자 기증으로 태어난 사람들이 여러 이복 형제자매를 발견하는 어려움을 지적하며, 스웨덴 및 국제 기구의 미흡한 규제로 인해 이러한 문제가 발생한다고 비판했습니다.
기증 관련 문제점 지적
프렌덴 기자는 Dagens ETC가 기증으로 태어난 사람들의 의견을 무시하는 태도를 보인다고 비판합니다. 그녀는 또한 크로나가 자신의 입장을 오해하여 사실과 다른 주장을 했다고 지적합니다. 프렌덴 기자는 정자 기증으로 태어난 성인들이 겪는 정서적 어려움을 강조하며, 그들이 자신의 뿌리를 알 권리를 옹호한다고 말했습니다.
“알려지지 않은 형제가 기증자를 통해 있다는 것은 그 자체로 상처입니다.” (원문: “Att ha okända syskon via en donator är i sig ett sår”)
관련 단체 및 전문가 의견
레온틴 올스비요르크(Leontine Olsbjörk)와 마가레타 발스트룀(Margaretha Wahlström)을 포함한 기증으로 태어난 사람들은 현재의 정자 기증 규정이 유엔 아동 권리 협약에 따른 자신들의 출생 기원에 대한 정보를 알 권리를 충족시키지 못한다고 주장합니다. 또한 스웨덴의 국가 의료 윤리 위원회인 Smer 역시 이와 유사한 평가를 내리고, 다른 북유럽 윤리 위원회와 함께 기증자당 출생 아동 수를 제한할 것을 요구했습니다.
Dagens ETC verkar tycka att invändningar från personer som blivit till genom donator är irrelevanta.
Det står dem fritt.
Men att tillskriva mig fabricerade citat går emot alla yrkesetiska regler, skriver Johanna Frändén i en replik.
Det var med stigande blodtrycksnivåer som jag tog del av ledarskribenten Annie Croonas svar (Dagens ETC 17/6) på min kolumn i DN (13/6) om adoptions- och spermiedonationsdebatten.
Min kritik handlar om de bristande rutiner hos svenska och internationella myndigheter som gjort att barn som kommit till via spermiedonation i vuxen ålder hittat så mycket som trettiotalet halvsyskon.
Enligt Croona är det "en skev tolkning att spermiedonation per automatik innebär olyckliga barn".
Det låter onekligen som en sanslös slutsats – för egen del fullkomligt främmande – som jag förgäves letar efter stöd för i min text.
Däremot vittnar donatortillblivna – "barn" är ett problematiskt ord i det här sammanhanget, eftersom det rör sig om vuxna människor – om de emotionella utmaningar som det innebär att upptäcka en lång rad halvsyskon senare i livet.
De har därför börjat organisera sig för att uppmärksamma omvärlden på sin situation.
Leontine Olsbjörk och Margaretha Wahlström, båda tillkomna med hjälp av spermiedonation, menar att reglerna kring könscellsdonation i nuvarande utformning inte lever upp till den grundläggande rättigheten enligt FN:s barnkonvention att känna till sitt ursprung (DN 26/3).
Smer, statens medicinsk-etiska råd, gör en liknande bedömning och kräver, tillsammans med övriga etikråd i Norden, att antalet barn per donator begränsas.
Dagens ETC är möjligen ensamma i Sverige om att mer eller mindre vifta bort de donatortillblivnas invändningar i frågor som rör deras egen tillkomst.
Det står dem givetvis fritt.
Annie Croona tillskriver mig däremot så många osanna ståndpunkter – flera på tvärs med vad jag argumenterar för – att texten urartar i ett publicistiskt haveri.
Det är förstås ansvarig utgivares kors att bära.
Citatet "Att ha okända syskon via en donator är i sig ett sår" som jag, enligt Dagens ETC, påstås ha skrivit är däremot ett rent fabrikat, som strider mot alla yrkesetiska regler.
Läs fler texter av Johanna Frändén
