이란의 행동에 달려있는 유가
최근 미국과 이란 간의 갈등 고조에도 불구하고, 국제 유가는 비교적 안정적인 흐름을 보이고 있습니다. 하지만, 이란이 어떤 방식으로 대응하느냐에 따라 유가 변동폭이 커질 수 있다는 전망이 나오고 있습니다.
호르무즈 해협 봉쇄 위협과 시장의 불안감
미국이 이란 내 핵시설을 공격한 후, 북해산 브렌트유 가격은 소폭 상승했습니다. 이스라엘의 공격 이후 유가는 약 9% 상승했지만, 여전히 올해 최고치에는 미치지 못하고 있습니다. 전문가들은 이러한 유가 상승의 배경으로, 시장이 호르무즈 해협 봉쇄와 같은 사태를 우려하며 위험 프리미엄을 지불하려는 심리를 꼽았습니다. 카네기 재단의 세계 정세 분석가, 헨릭 폰 시도우(Henrik von Sydow)는 "호르무즈 해협에 대한 위협은 시장의 악몽과 같다"고 말했습니다.
호르무즈 해협의 중요성
이란 의회는 호르무즈 해협 봉쇄를 결의했지만, 아직까지는 선박 운항이 정상적으로 이루어지고 있습니다. 호르무즈 해협은 이란과 아랍에미리트, 오만 사이에 위치하며, 페르시아만과 아라비아해, 인도양을 연결하는 중요한 통로입니다. 좁은 구간은 폭이 4km에 불과하며, 전 세계 원유 수송량의 약 1/4이 이 해협을 통과합니다. 이 해협은 과거 이란-이라크 전쟁 당시에도 공격의 대상이 되었으며, 현재에도 봉쇄 위협이 지속적으로 제기되고 있습니다.
전문가들의 전망
한델스뱅켄(Handelsbanken)의 원자재 분석가, 크리스티안 코퍼(Christian Kopfer)는 "이란은 호르무즈 해협 봉쇄를 여러 차례 위협했지만, 아직 실행에 옮겨지지는 않았다"고 언급했습니다. 그는 또한, 호르무즈 해협이 이란의 원유 수출에도 중요한 역할을 하기 때문에, 이란 정부가 단순한 위협에 그칠 가능성도 있다고 분석했습니다. 코퍼는 만약 호르무즈 해협이 봉쇄될 경우, 유가가 배럴당 100달러(USD) 이상으로 상승할 수 있다고 예측했습니다. 반면, 갈등이 완화될 경우 유가는 배럴당 60~65달러 수준에서 안정될 것으로 전망했습니다.
다양한 시나리오
폰 시도우는 이란이 미국 기지를 공격하되, 인명 피해는 없는 선에서 대응할 경우, 유가와 증시에 긍정적인 영향을 미칠 수 있다고 예상했습니다. 하지만, 이 지역의 인프라에 대한 공격, 특히 사우디아라비아 동부 생산 시설에 대한 공격이 발생할 경우, 유가 상승폭이 더욱 커질 수 있다고 경고했습니다. 노르데아(Nordea)의 에너지 분석가, 티나 살트베트(Thina Saltvedt)는 "이러한 공격은 호르무즈 해협 봉쇄보다 더 장기적인 피해를 유발하여, 유가를 더 오랫동안 높게 유지시킬 수 있다"고 분석했습니다. 이란 정부가 경제적 손실을 감수하고 강경한 태도를 유지할지 여부가 유가 변동의 주요 변수가 될 것으로 보입니다.
Oljepriset står stabilt trots att USA:s attacker mot Iran och än så länge flödar oljan i stort sett obehindrad ut på världsmarknaden.
Huruvida den fortsätter att göra det beror på hur Iran väljer att svara.– Hotet mot Hormuzsundet är marknadens mardröm, säger Henrik von Sydow, omvärldsanalytiker på Carnegie.
Priset på Nordsjöoljan Brent stiger måttligt efter att USA bombade flera kärnenergianläggningar i Iran under helgen.
Sedan Israel lanserade sin första attack mot landet i mitten av juni har oljan stigit omkring 9 procent, men med ett pris kring 77 dollar per fat är det svarta guldet fortfarande en bit ifrån årets toppnivåer.
Att rörelserna inte blivit större beror på att oljeutbudet faktiskt inte har påverkats i praktiken ännu.
– Det mesta av oljan som gått kommit ut på marknaden innan den här konflikten bröt ut, den gör det fortfarande.
Så prisökningen vi har sett är ju mer eller mindre bara på grund av att marknaden är orolig för att något ska ske och att man därför är villig att betala en riskpremie, säger Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea.
I helgen röstade Irans parlament för att stänga Hormuzsundet.
Än så länge rör sig fartygen fortfarande genom sundet, även om rederiorganisationen Bimco noterade en liten nedgång i trafiken redan förra veckan.
Exempelvis uppgav den danska fraktjätten Maersk på söndagen att man inte lagt om sina rutter genom Persiska viken.
Fakta.Hormuzsundet ● Sträcker sig mellan Iran i norr samt Förenade Arabemiraten och Oman i söder.
Förbinder Persiska viken med Arabiska havet och Indiska oceanen.
● Är på vid sin smalaste punkt bara lite mindre än fyra mil brett.
● Ungefär en fjärdedel av världens olja passerar här.
Merparten skeppas vidare till Asien.
● Sundet har blivit föremål för upprepade attacker, bland annat under Iran-Irak-kriget på 1980-talet då bägge länder attackerade oljeterminaler och fraktfartyg i området.
Visa mer Visa mindre Det är långt ifrån första gången Iran hotar med att stänga sundet, som blev föremål för upprepade attacker på 1980-talet.
– Sedan dess har det varit ett antal hot från Irans sida att stänga sundet men inget sådant har skett, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, som påpekar att sundet också är en viktig kanal för Irans egen förmåga att sälja olja till exempelvis Kina vilket skulle tala för att regimen nöjer sig med retoriska hot.
Han tror att en blockad skulle kunna få oljepriset att stiga över 100 dollar per fat.
Men skulle konflikten i stället trappas ned ligger ett rimligt oljepris snarare runt 60-65 dollar, baserat på balansen i den globala efterfrågan och det globala utbudet.
Christian Kopfer är råvaruanalytiker på Handelsbanken.
Foto: Handelsbanken Även Henrik von Sydow ser ett scenario som skulle vara positivt både för oljepriset och för börsen.
– Det skulle bygga på att Iran hittar en nödutgång med ett återhållsamt, kontrollerat och symboliskt svar på detta som skulle öppna dörren för en förhandlingslösning.
Iran skulle exempelvis kunna nöja sig med att attackera amerikanska militärbaser utan personal på plats, i likhet med hur landet svarade på att generalen Qasem Soleimani dödades i en amerikansk drönarattack 2020.
Men mellan det mest optimistiska scenariot och det mest pessimistiska finns en uppsjö av tänkbara sätt för konflikten att få mer långtgående konsekvenser för energipriserna.
Ett sådant är attacker mot infrastruktur i regionen.
Hösten 2019 tog oljepriset fart efter att Iran-stödda huthirebeller använt drönare för att skada produktionsanläggningar i östra Saudiarabien, vilket tillfälligt halverade landets oljeproduktion.
Thina Saltvedt är energianalytiker på Nordea.
Foto: Nordea Sådana attacker kan ske av misstag, och skulle kunna få mer långtgående konsekvenser än en stängning av Hormuzsundet om de blir omfattande.
– Det kan ta tid att reparera, så skadorna blir mer långvariga och den kan bidra till att oljepriset blir högre under en längre period än vid en blockad, säger Thina Saltvedt.
Den stora frågan är hur rationell den iranska regimen är, och hur mycket av sina egna oljeintäkter den är redo att offra.
– Iran är en trängd statsmakt.
Irans regim behöver återställa sitt rykte, inte minst i förhållande till sin egen befolkning men också mot omvärlden.
De har inte kontroll över sitt luftrum, deras militära svar ser ut att vara begränsat.
Det kan öka incitamenten att använda ekonomiska svar och hålla oljan som gisslan, säger Henrik von Sydow.
Läs mer: Experter: Iran har inte råd att tappa ansiktet Netanyahu: Nära att nå våra mål i Iran
