스웨덴 작곡가 브리타 비스트룀, 음악과 예술 세계 탐구

(원문제목: ”Jag kan fastna för en viss stämning i ett konstverk”)

스웨덴 작곡가 브리타 비스트룀, 음악과 예술 세계 탐구

스웨덴 작곡가 브리타 비스트룀, 음악적 영감의 세계를 탐구하다

스웨덴의 저명한 작곡가 브리타 비스트룀(Britta Byström)이 음악과 예술에 대한 깊이 있는 통찰력을 나누었습니다. 비스트룀은 다가오는 여름 축제 시즌과 가을에 선보일 북사미어로 된 새로운 오페라 "요르덴스 예르타(Jordens hjärta)"(지구의 심장)를 통해, 두 개의 다른 음악적 세계를 융합하는 도전을 받아들였다고 밝혔습니다.

음악을 통한 상상의 여행

비스트룀은 자신을 음악을 통해 다른 세계를 탐험하는 상상의 여행가라고 묘사했습니다. 1977년 순스발(Sundsvall)에서 태어난 그녀는 어린 시절 트럼펫 연주에 매료되었지만, 작곡 능력을 발견한 후 악기를 내려놓았습니다. 현재는 국제적으로 인정받는 교향곡 및 실내악 작곡가로, 날카로운 디테일에 대한 감각을 지니고 있습니다. 하지만 그녀는 현실주의에는 관심이 없으며, 자연 낭만주의자라고 생각하지도 않습니다.

“저는 때때로 관객들로부터 제 작품에서 자연을 느낀다는 말을 듣지만, 제게는 자연과 음악 사이에 어떤 연관성도 없습니다. 대신 저는 항상 다른 예술 작품과 대화를 나눕니다.”

그녀의 대화는 종종 다른 예술가들의 작품을 포함합니다.

“저는 분위기를 인식하거나, 아이디어에 매료될 수 있습니다. 하지만 이야기나 모티프 자체에는 거의 매료되지 않습니다.”

예술 작품과의 대화

비스트룀의 음악은 감각적인 현재성과 유머를 전달합니다. 그녀의 수상 경력에 빛나는 실내악 작품인 "Ink-wash on paper"는 작가 군넬 볼스트란드(Gunnel Wåhlstrand)의 사진처럼 사실적인 수묵화와 미묘한 대화를 나눕니다. 또한, 잉거 크리스텐센(Inger Christensen)의 유명한 시 "Alfabet"를 바탕으로 한 수상 경력의 가곡집은 뛰어난 소프라노 알렉산드라 뷔첼(Alexandra Büchel)과 긴밀한 협력을 통해 만들어졌습니다.

“저는 정말 알렉산드라와 함께 작업하는 것을 좋아했습니다. 그녀는 어떤 면에서 완전히 무한한 가수이며, 우리의 협업은 이 작품에 큰 영향을 미쳤습니다.”

"Alfabet"에서 비스트룀은 황금비율의 기초가 되는 수학적 수열인 피보나치 수열을 바탕으로 음악을 구성했으며, 이는 시의 형태에 영감을 주었습니다. 이 작품은 이번 여름 바스타드 실내악 축제에서 연주될 예정이며, 비스트룀은 올해의 작곡가 프로필로 선정되었습니다.

끊임없는 창작 활동

비스트룀은 여러 초연과 함께 바쁜 봄을 보냈습니다. 그녀 앞에는 축제 여름과 오페라 가을이 기다리고 있습니다. 그녀는 스웨덴에서 가장 생산적인 작곡가 중 한 명입니다. 하지만 휴식을 갈망하지 않고 매일, 스톡홀름(Stockholm)의 아르스타(Årsta)에 있는 그녀의 침실 겸 작업실에서 끊임없이 작곡합니다.

“저는 작곡하는 것을 좋아합니다! 작품 속으로 빠져들어 그 자체의 힘에 휩쓸리는 것, 그것이 저를 매료시킵니다.”

그녀는 자신의 음악적 워크숍을 끊임없이 움직이게 하는 기술을 개발했습니다.

“저는 보통 여러 가지 일을 동시에 합니다. 작업 과정의 여러 지점에 있으면서, 서로 방해하지 않고 동시에 다양한 작품을 저글링할 수 있습니다.”

음악의 전진성과 극적인 아치에 대한 그녀의 관심이 점점 더 커지고 있습니다. 비스트룀의 서명이 담긴 약 25개의 작품 제목에서 산책은 반복적인 은유입니다. "A walk to…"라는 제목 아래, 그녀는 베토벤과 브람스와 같은 동료들에게 길을 안내합니다. 하지만 그것은 종종 실존적 방랑이기도 합니다. 동명의 책과 영화를 기반으로 한 시 "Picnic at Hanging Rock"은 수수께끼 같은 꿈처럼 사라짐을 묘사합니다. 또한, 바이올린 연주자 야닌 얀센(Janine Jansen)이 2024년 스톡홀름과 함부르크에서 초연한 바이올린 협주곡 "Shortening days"에서 산책은 6개의 악장에서 햇빛에서 가장 깊은 밤으로, 미지의 세계로 들어갑니다.

“낮의 악장은 점차 짧아지고 밤의 악장은 길어져, 고요함과 어둠 속으로 여행하게 됩니다.”

사미 문화와의 조우

2019년, 노르웨이-사미 극작가 라우드나 카리타 에이라(Rawdna Carita Eira)의 대본으로 실내 오페라 "Gállábártnit"(곰의 아들들)이 토론토에서 초연되었습니다. 팬데믹이 시작되었을 때, 두 사람은 새로운 오페라를 제작했습니다. 라우드나 카리타 에이라는 사미 창조 신화를 여러 핵심 음악적 요소로 제안했습니다. 스톡홀름 왕립 오페라(Kungliga Operan)에 아이디어를 제시한 후 정식 의뢰를 받았습니다.

가족 공연인 "Eatnama váibmu"(지구의 심장)는 영화 제작자이자 음악가인 엘레 마르야 에이라(Elle Márjá Eira)가 연출하며, 이번 가을 초연됩니다. 이 원형 이야기는 다른 세계를 넘나듭니다. 영혼이 사는 그림자 세계와 태양이 항상 빛나는 새로운 밝은 세계입니다. 신 이프밀(Ipmil)은 신화 속에서 최초의 인간인 태양의 아들을 창조하고, 인간이 들을 수 있도록 지구 깊숙한 곳에 고동치는 심장을 놓습니다.

하지만 형제 중 한 명이 심장 박동 소리를 들을 수 없을 때 문제가 발생하고, 결국 형제는 앙숙이 됩니다. 오페라에서 어린이 합창단은 두 주인공 중 두 역할을 연기합니다. 처음에는 다두 태양, 나중에는 순록 무리를 연기합니다. 비스트룀은 이 신화에 깊이 매료되었습니다.

“저는 두 개의 완전히 다른 음악적 세계를 묘사하고 결국 결합하는 도전에 매료되었습니다.”

그녀의 음악은 사미 음악의 영향을 받습니까, 아니면 자신만의 길을 걷습니까?

“저는 주로 저만의 길을 걷지만, 제 음악은 이야기의 봉사에 있다고 생각합니다. 그리고 역사에는 솔도테른이 순록을 유혹하여 요크를 통해 길들이는 중요한 순간이 있습니다. 여기에서 라우드나 카리타 에이라는 아름다운 전통 요크를 제안했고, 저는 그 음악을 사용했습니다. 우리가 그 장면에 도착하고 라우드나가 저에게 그것을 불렀을 때 멋진 순간이었습니다.”

사미 주술사 드럼도 비스트룀에게 영감을 주어 오페라에서 타악기를 주요 역할로 사용하게 되었고, 이를 통해 이야기가 다른 차원으로 이동합니다.

문화적 중요성

비스트룀은 스웨덴 국립 무대에서 사미 창조 신화가 자리 잡고, 관객이 이전에 알지 못했던 환상적인 신화를 접할 수 있다는 문화 정치적 중요성을 인식하고 있습니다.

“오페라는 세상의 선함과 아름다움이 지구의 고동치는 심장 옆에 보물처럼 묻힌다는 내용입니다. 따라서 메시지 중 하나는 행복은 탐구와 노력을 통해 얻을 수 있다는 것입니다. 또 다른 메시지는 우리가 들어야 할 자연 속의 무언가가 있다는 것입니다. 그러나 우리가 듣기를 멈추면 문제가 발생합니다.”

비스트룀은 라우드나 카리타와의 오페라 협업을 "엄청난 기쁨"이라고 묘사했습니다.

“텍스트와 음악에 대해 저와 같은 방식으로 생각하는 동료를 찾은 것 같습니다.”

앞으로 더 많은 오페라가 나올 것 같습니까?

“네! 저에게는 라우드나 카리타와의 협업과 신화적 자료가 고갈되지 않는 샘과 같습니다.”

사실 정보

  • 브리타 비스트룀(Britta Byström)
    • 1977년 순스발(Sundsvall) 출생 작곡가. 쿵글리가 무시크호고스콜란(Kungliga Musikhögskolan, 왕립 음악 대학)에서 파르 린드그렌(Pär Lindgren)과 벤트 쇠렌센(Bent Sørensen)에게 작곡을 사사했습니다.
    • 2025년 바스타드 실내악 축제 작곡가 프로필로 활동. 같은 축제에서 그녀는 가곡집 "Alfabet"으로 2025년 Järnåker 상을 받습니다.
    • 2025년 11월, 라우드나 카리타 에이라의 북사미어 대본으로 왕립 오페라에서 초연될 전막 오페라 "요르덴스 예르타"(지구의 심장)로도 활동 예정. 또한, 가을에는 BBC 필하모닉(BBC-filharmonikerna), 베를린 룬트풍크 심포니 오케스트라(Rundfunk symfoniorkester i Berlin), 카메라타 번(Camerata Bern)을 비롯한 단체에서 브리타 비스트룀의 작품이 연주될 예정입니다.

En av landets mest produktiva tonsättare ser inte sommaren som en tid för vila och ledighet.

Strax inleds festivalsäsongen med Båstad kammarfestival och i höst får publiken höra jojk och nåjdtrumma i hennes nya opera på nordsamiska på Kungliga Operan.– Jag lockades av utmaningen att föra samman två helt olika musikaliska världar, säger Britta Byström.

Britta Byström beskriver sig som en fantasiresenär som undersöker andra världar med musikens hjälp.

Den Sundsvallsfödda tonsättaren var tidigt fascinerad av att spela trumpet, men lade ifrån sig instrumentet när hon upptäckte sin egen skapande förmåga.

I dag är hon en internationellt uppskattad symfoniker och kammarmusikalisk tonsättare, med sinne för skarpt utmejslade detaljer.

Men hon är inte intresserad av realism, och ser sig inte heller som naturromantiker.

– Jag får ibland höra av min publik att de hör naturen i mina verk, men för mig finns det ingen koppling mellan natur och musik.

Däremot så befinner jag mig hela tiden i dialog med andra konstverk, förklarar Britta Byström när vi möts.

Hennes dialog inkluderar lika ofta andra konstnärer, som andras verk.

– Jag kan känna igen mig i en stämning, eller fastna för en idé.

Men själva berättelsen eller motivet fastnar jag sällan för.

Britta Byström i sitt kombinerade sovrum och arbetsrum i Årsta i Stockholm.

Foto: Fredrik Persson Ändå förmedlar Britta Byströms musik både sinnlig närvaro och humor.

Prisade kammarmusikverket "Ink-wash on paper" är en subtil dialog med bildkonstnären Gunnel Wåhlstrands fotografiskt realistiska tuschmålningar, som ställdes ut på Waldemarsudde i fjol.

Den prisade sångcykeln "Alfabet", en tonsättning av Inger Christensens berömda diktsvit med samma namn, är skriven i nära samarbete med virtuosa sopranen Alexandra Büchel.

– Jag har verkligen älskat att jobba med Alexandra.

Hon är på något sätt en helt obegränsad sångerska, så vårt samarbete kom att prägla det här verket mycket.

I "Alfabet" formar Britta Byström musiken utifrån Fibonacci-serien, den matematiska talsekvens som ligger till grund för "gyllene snittet", och som inspirerat diktverkets form.

Verket uppförs på Båstad kammarmusikfestival i sommar, där Britta Byström är årets tonsättarprofil.

När vi träffas har Britta Byström en intensiv vår bakom sig, med flera urpremiärer.

Framför henne ligger förutom en festivalsommar också en operahöst.

Britta Byström är en av våra mest produktiva tonsättare.

Men ledighet är inte något hon längtar efter: hon komponerar hela tiden, varje dag, i sitt kombinerade sovrum och arbetsrum i Årsta i Stockholm.

– Jag älskar att komponera!

Att dras in i verket och svepas med av dess egen kraft, det är det som fascinerar mig.

Hon har utvecklat en teknik för att hålla sin musikaliska verkstad i oavbruten rörelse.

– Oftast arbetar jag på flera saker parallellt.

Genom att vara på olika ställen i arbetsprocessen så kan jag jonglera med olika verk på samma gång utan att de stör varandra.

Framåtrörelsen och den dramaturgiska bågen i musiken intresserar henne alltmer.

Inte oväntat är promenaden en återkommande metafor i titeln till cirka 25 verk med Britta Byströms signatur.

Under titeln "A walk to…" visar hon vägen till kollegor som Beethoven och Brahms.

Men lika ofta är det en existentiell vandring.

Tondikten "Picnic at Hanging Rock", som baseras på boken och filmen med samma namn, skildrar försvinnandet som en gåtfull dröm.

Och i violinkonserten "Shortening days", som stjärnviolinisten Janine Jansen uruppförde i Stockholm och Hamburg 2024, går promenaden in i det okända, från dagsljus till djupaste natt, i sex satser.

– Dagsatserna blir gradvis kortare och nattsatserna blir längre, så att man färdas in i stillheten och mörkret.

"Att dras in i verket och svepas med av dess egen kraft, det är det som fascinerar mig", säger Britta Byström om att komponera.

Foto: Fredrik Persson Britta Byströms intresse för dramaturgi har lett till flera musikdramatiska verk.

2019 uruppfördes kammaroperan "Gállábártnit" ("Björnsönerna") i Toronto, med libretto av norsk-samiska dramatikern Rawdna Carita Eira.

När pandemin bröt ut passade duon på att arbeta fram en ny opera.

Rawdna Carita Eira föreslog en samisk skapelsemyt med flera bärande musikaliska inslag som utgångspunkt.

Efter att ha presenterat idén för Kungliga Operan i Stockholm fick de en officiell beställning.

Familjeföreställningen "Eatnama váibmu" ("Jordens hjärta") regisseras av filmaren och musikern Elle Márjá Eira, och får sin urpremiär i höst.

Den arketypiska berättelsen färdas mellan olika världar: skuggvärlden där andarna bor och den nya, ljusa världen där solen alltid skiner.

I myten skapar guden Ipmil de första människorna, Solsönerna, och placerar ett bultande hjärta djupt nere i jorden för människorna att lyssna till.

Men problem uppstår när den ena brodern inte kan höra hjärtats slag – och efter hand blir bröderna bittra fiender.

I operan spelar en barnkör två av huvudrollerna – först är de en månghövdad sol, och senare spelar de en renflock.

Britta Byström är djupt fascinerad av myten.

– Jag lockades av utmaningen att skildra och så småningom föra samman två helt olika musikaliska världar.

Färgas din musik av samisk musik, eller går du din egen väg?

– Jag går mest min egen väg, men jag ser det som att min musik står i tjänst till berättelsen.

Och det finns ett viktigt moment i historien där Soldottern lockar till sig Vildrenen och tämjer den genom jojken.

Här föreslog Rawdna Carita Eira en mycket vacker traditionell jojk, som jag har använt musiken ifrån.

Det var ett fint ögonblick när vi kom till den scenen och Rawdna sjöng den för mig.

Även den samiska nåjdtrumman har inspirerat Britta Byström att ge slagverket en central roll i operan, där det förflyttar berättelsen mellan olika dimensioner.

I höst är Britta Byström aktuell med egna familjeföreställningen "Jordens hjärta" på Kungliga Operan.

Foto: Fredrik Persson Operasamarbetet med Rawdna Carita Eira har öppnat dörren till den samiska kosmologin och språkvärlden för Britta Byström.

– Operan handlar dels om konflikten mellan det okända och äventyrliga och det trygga och invanda.

Men hon ser också den kulturpolitiska betydelsen i att en samisk skapelsemyt ges plats på den svenska nationalscenen, och att publiken får ta del av en fantastisk myt som många kanske inte känner till sedan tidigare.

– Operan handlar om att det goda och sköna i världen grävs ner som en skatt intill jordens bultande hjärta, så budskapet är bland annat att lyckan nås genom sökande och ansträngning.

Ett annat budskap är att det finns något i naturen som vi människor måste lyssna till.

Men slutar vi lyssna, då uppstår problem.

Britta Byström beskriver operasamarbetet som "enormt lustfyllt".

– Det känns som om jag hittat en arbetskamrat som tänker på text och musik på samma sätt som jag gör.

Det låter som om det kan bli fler operor framöver?

– Ja!

För mig känns samarbetet med Rawdna Carita och det mytologiska materialet som en outtömlig åder.

Fakta.Britta Byström Tonsättare, född i Sundsvall 1977.

Gick kompositionslinjen vid Kungliga Musikhögskolan med lärarna Pär Lindgren och Bent Sørensen.

Aktuell som tonsättarprofil under Båstad kammarmusikfestival, 23–28 juni.

Under samma festival tilldelas hon 2025 års Järnåkerpris för sångcykeln "Alfabet".

Även aktuell med helaftonsoperan "Jordens hjärta", med libretto på nordsamiska av Rawdna Carita Eira, som uruppförs på Kungliga Operan i november 2025.

Under hösten kommer verk av Britta Byström dessutom att spelas av bland andra BBC-filharmonikerna, Rundfunk symfoniorkester i Berlin och Camerata Bern.

Visa mer Visa mindre Läs alla texter om musik