북대서양 조약 기구(NATO) 정상 회담, '뜨거운 감자' 될까
오는 6월 24일부터 26일까지 네덜란드 헤이그(Hague)에서 개최되는 북대서양 조약 기구(NATO) 정상 회담을 앞두고, 전문가들은 러시아의 우크라이나 전쟁이 이번 회담의 핵심 의제가 될 것이라고 예상합니다. 특히, 도널드 트럼프(Donald Trump) 전 미국 대통령과 볼로디미르 젤렌스키(Volodymyr Zelenskyy) 우크라이나 대통령 간의 충돌 가능성이 제기되며, 동맹 간의 분열을 우려하는 목소리도 나오고 있습니다.
전문가의 분석: 새로운 시대의 NATO
미국 싱크탱크 '애틀랜틱 카운슬(Atlantic Council)'의 북유럽 책임자인 안나 비슬란데르(Anna Wieslander)는 "유럽에서 전쟁이 벌어지고 있지만, 미국은 우크라이나 지원에서 물러나고 있다. 이는 NATO에게 새로운 시대"라고 진단하며, 러시아의 전쟁이 이번 정상 회담의 핵심 쟁점이 될 것이라고 전망했습니다. 그녀는 30년 동안 서방 군사 동맹을 지켜봐 왔으며, 미국의 전현직 대통령의 입장에 따라 회담 결과가 달라질 수 있다고 분석했습니다.
트럼프와 젤렌스키, 충돌 가능성
2018년 브뤼셀(Brussels) 정상 회담에서 트럼프 전 대통령은 유럽 동맹국들의 국방비 지출 부족을 비난하며 NATO 탈퇴를 언급했으나, 설득으로 잔류한 경험이 있습니다. 이번 헤이그 회담에서 젤렌스키 대통령과의 만남에서 또 다른 갈등이 빚어질 가능성이 있다는 우려가 제기되고 있습니다. 비슬란데르는 "다른 NATO 지도자들은 회담이 끝날 때까지 긴장할 것"이라고 말했습니다.
주요 쟁점: 국방비 증액 및 동맹의 단결
비슬란데르는 NATO가 단결을 유지하는 것이 가장 중요하며, 이번 회담에서 러시아나 우크라이나에 대한 논의는 크게 이루어지지 않을 것이라고 예상했습니다. 그녀는 또한 다음 주 회담 결과로 NATO 방위 보장이 유효하다는 짧은 성명과 모든 동맹국이 국방비 지출 목표를 GDP의 5%로 상향 조정한다는 내용이 발표될 것으로 전망했습니다. 이는 현재 2% 목표에서 대폭 증가한 수치입니다. NATO 사무총장은 인프라 투자, 사이버 방어, 의료 서비스 등 군사 방위에 필요한 기타 지출을 포함하여 5%를 달성하는 방안을 모색하고 있습니다.
도전 과제: 미국의 역할 변화
비슬란데르는 영국과 프랑스가 아직 국방비 증액 계획에 동참하지 않고 있는 점을 지적하며, 각국이 이 문제에 대해 자국민들을 어떻게 설득하고 예산에서 어떤 선택을 할지 고민해야 한다고 강조했습니다. 또한, 올해 가을에 미국 정부가 유럽 내 군사 주둔 규모를 축소하는 계획을 발표할 것으로 예상했습니다. 이는 NATO가 미국으로부터 책임을 넘겨받아 자체적으로 유럽 방어를 강화해야 하는 새로운 도전을 의미합니다.
기타 논의 사항
이번 회담에서는 러시아의 우크라이나 침공 외에도, 트럼프 전 대통령이 그린란드(Grönland)를 인수하고 캐나다를 미국의 주로 만들려는 구상 등 다른 논란의 여지도 논의될 수 있습니다.
회담 개요 및 주요 내용
- 장소: 헤이그(Hague)의 월드 포럼(World Forum)에서 개최
- 참석자: NATO 32개 회원국 정상 및 EU 파트너 (일본, 호주, 뉴질랜드 총리), 볼로디미르 젤렌스키 우크라이나 대통령
- 주요 의제: 국방비 대폭 증액, 유럽 내 군수 물자 생산 확대
안나 비슬란데르(Anna Wieslander) 소개
- 정치학 박사
- 애틀랜틱 카운슬(Atlantic Council) 북유럽 책임자
- 일반 국방 협회 사무총장
- 안보 및 개발 정책 연구소(ISDP) 이사회 의장
- 스웨덴 왕립 전쟁 과학 아카데미 회원
참고: 모든 측정은 스웨덴 표준에 따릅니다. 통화는 스웨덴 크로나(SEK)를 사용하며, 필요에 따라 한국 원화(KRW)로 환산된 금액을 괄호 안에 표기할 수 있습니다.
Blir Natotoppmötet ett nytt offentligt gräl mellan Trump och Zelenskyj?
Eller en uppvisning i enighet om kraftig upprustning i Europa?Nato planerar för det senare, säger experten Anna Wieslander.
De europiska Natoledarna försöker hålla Rysslands krig mot Ukraina borta från dagordningen, för att inte splittra alliansen.
– Det är krig i Europa, men USA har dragit sig undan och är inte längre med och leder arbetet för att stödja Ukraina.
Det är en ny era för Nato.
Och det blir elefanten i rummet på toppmötet, säger Anna Wieslander, som är Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Hon har följt den västliga militäralliansen i 30 års tid, i upp- och nedgångar.
Men hur USA:s nygamle president Donald Trump kommer att agera på toppmötet i Haag den 24-26 juni är ändå inte lätt att förutse.
Anna Wieslander minns toppmötet i Bryssel 2018.
Trots spänningar mellan den förra Trumpadministrationen och de europeiska allierade inleddes det med stor enighet.
Sedan fick Donald Trump ett utbrott på Tyskland för att landet lade för lite pengar på sin militär.
Han ville lämna Nato, men övertalades att stanna kvar.
Donald Trump talar inte längre offentligt om att lämna Nato.
Men den nuvarande amerikanska administrationen har en annan inställning till Ryssland och Ukraina.
Och president Trump kommer att möta Ukrainas Volodymyr Zelenskyj i Haag.
– Jag tror att nerverna kommer vara utanpå hos de andra, ända till dess att mötet är klart, säger Anna Wieslander.
Mötet mellan Zelensky och USA:s president och vice president slutade i gräl.
Foto: CNP/TT Hon påminner om scenerna i Ovala rummet i Vita huset den 28 februari, där Ukrainas president fick en utskällning av Donald Trump och hans vice president.
– Det kan bli en liknande situation.
Anna Wieslander väntar sig att de andra Natoledarna försöker minimera riskerna för gräl och öppna konflikter, och försöker framstå som eniga bakom Natos försvarsgaranti och upprustning.
– Det viktigaste för Nato är att vara enigt.
Därför jag tror att det inte kommer vara så mycket diskussion om Ryssland eller om Ukraina, säger hon.
Anna Wieslander tror att resultatet av nästa veckas toppmöte kommer att bli en kort kommuniké om att Natos försvarsgaranti gäller och att alla allierade hädanefter höjer ribban för försvarsutgifter till 5 procent av BNP.
Det är en svindlande höjning från dagens mål om att avsätta 2 procent i militära utgifter.
Men målen är inte riktigt jämförbara.
Sedan Nato utarbetat nya försvarsplaner och förmågemål står det klart att de militära utgifterna behöver höjas till 3,5 procent av BNP, om planerna ska bli verklighet.
Natos generalsekreterare har dessutom hittat ett sätt att räkna som slutar på de 5 procent som Donald Trump har krävt.
Nato kan räkna in också infrastruktursatsningar, cyberförsvar, sjukvård och annat som behövs för att det militära försvaret ska fungera.
Då kan summan bli 5 procent av BNP.
– Jag tycker att det är ganska fyndigt.
Men det är en utmaning för vissa länder när de knappt har nått upp till 2 procent i militära utgifter.
Hur ska de motivera sin befolkning till detta och vilka avvägningar kan de göra i sin budget?
frågar sig Anna Wieslander och påpekar att varken Storbritannien eller Frankrike ännu är med i båten med en så omfattande upprustningsplan.
Tankesmedjan Atlantic Council delar lokaler med Sjöofficerssällskapet och drottning Viktorias Örlogshem på Blasieholmen i Stockholm.
Tavlas bakom Anna Wieslander föreställer kryssaren Tre kronor.
Foto: Anette Nantell – Om länderna satsar mer på det försvaret i enlighet med vad Nato har planerat så är det naturligtvis en förstärkning av alliansen, säger hon.
Det har spekulerats i om något land kan komma att lägga veto mot denna kraftiga höjning av försvarsmålet, men Anna Wieslander tror inte att det kommer att ske.
– Nato är ju Nato, det är ingen överstatlighet.
I slutändan så gör man ju som man vill.
Det senaste Natotoppmötet hölls i Washington förra sommaren och där var alla Natoländer eniga om att Ukrainas väg till ett Natomedlemskap är oåterkallelig.
– Men Donald Trump är inte alls för ett ukrainskt Natomedlemskap och verkar ha varit villig att ge efter för Rysslands krav på att avfärda ett sådant i en eventuell fredsuppgörelse.
Alliansen står väldigt långt ifrån att kunna upprepa detta löfte.
Rysslands anfallskrig är inte den enda konfliktfrågan som kan komma att sopas under mattan i Haag.
Donald Trumps vilja att ta över Grönland och göra Kanada till en delstat i USA är två andra.
Fakta.Natotoppmötet i Haag Stats- och regeringschefer från Natos 32 medlemsländer träffas den 24 till den 26 juni på World Forum i Haag, Nederländerna.
Dessutom kommer EU:s partners, som premiärministrarna från Japan, Australien och Nya Zeeland och EU:s högsta företrädare.
Också Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntas komma till mötet.
Högst på dagordningen står en kraftig upprustning.
Natos generalsekreterare Mark Rutte har rest runt i medlemsländerna för att förankra en radikal ökning av målet för försvarsutgifter.
Det väntas också nya åtgärder för att öka produktionen av krigsmateriel i Europa.
Visa mer Visa mindre Till hösten väntar sig Anna Wislander nya besked från USA om hur den amerikanska regeringen planerar att dra ner sin militära närvaro i Europa.
Hon hänvisar till vad landets försvarsminister Pete Hegseth sade i februari: – Europa måste göra mer och USA vill gå mot en struktur i Nato där man står för kärnvapenavskräckningen medan Europa står för det mesta annat.
Det är en ny säkerhetspolitisk era, säger Anna Wieslander, fylld med osäkerhet och stora risker.
– Trump stiger bort från en regelbaserade världsordningen, från marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
Trumps administration prioriterar ner Europa och ser inte Ryssland som ett hot på samma sätt som tidigare.
Det kommer att ställa Nato inför en ny stor utmaning kommande år.
– Hur vi ska klara den europeiska upprustningen och ta över ansvaret från USA är huvudfrågan för Nato.
Fakta.Anna Wieslander Doktor i statsvetenskap och Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Dessutom generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen och styrelseordförande i Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).
Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
Hon har tidigare varit ställföreträdande direktör vid Utrikespolitiska Institutet, chef för talmansstaben i riksdagen, kansliråd i Försvarsdepartementet och sekreterare i Försvarsberedningen.
Visa mer Visa mindre
