스웨덴, 위기 속 식료품 가격 과도하게 인상… 경쟁 제한 행위 조사

Butikskedjorna höjde priserna på flera basvaror mer än vad som som motiverades av ökade kostnader under krisåren 2021-2023, visar en ny rapport från Konkurrensverket som släpps i eftermiddag.Under pandemin ökade butikskedjornas vinster kraftigt.Nu granskas Ica för misstänkt konkurrensbegränsande samarbeten.

Det var upprörda känslor när matpriserna under de tre krisåren skenade med över 28 procent.

Finansministern kallade upp butikskedjornas vd:ar och flera myndigheter sattes att utreda branschen.

I dag presenteras en ny rapport av Konkurrensverket, KKV, som går i linje med den som lades fram förra sommaren.

Rapporten visar att de ledande aktörernas rörelsemarginaler varit stabila över tid, med en kraftig topp under pandemin.

Den springande punkten är om butikerna skörtar upp konsumenterna?

– Jag skulle inte använda det ordet.

Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, prissättningen där sker utifrån förutsättningarna från konkurrens och efterfrågan, säger Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket.

Enligt Fredenberg vet man med säkerhet att priserna på basvarorna smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd höjdes mer än vad som var nödvändigt för att täcka de ökade kostnaderna som inflationen medförde.

KKV konstaterar också att här skiljer sig butikerna åt från livsmedelsproducenterna.

– Deras (livsmedelsproducenternas) prissättning är kostnadsbaserad, när de får ökade kostnader höjer de priserna, och tvärtom.

Det tror vi är ett resultat av effektiva uppköpare och bra förhandlingar med dagligvaruhandelns grossister.

Konsumenter har svårt att förhandla om priserna på samma sätt med butikerna, säger Arvid Fredenberg.

Granskningen visar att rörelsemarginalen (alltså resultatet efter att alla rörelsekostnader är dragna, delat med försäljningen) för dagligvaruhandeln låg på samma nivå efter pandemin som före.

På totalen sticker pandemiåren ut med en kraftig lönsamhetsökning, som sedan gått tillbaka till samma nivå som före pandemin.

Över tid är vinsterna stabila.

– Rörelsemarginalen har pendlat från 2,5 procent till 3,9 procent och tillbaka till 2,5 procent.

Men det skiljer sig mycket mellan de olika aktörerna, säger Arvid Fredenberg.

Här är rörelsemarginalerna för en del av aktörerna, från rapporten, som släpps i dag: Grossistledet: Ica Sverige 4 procent, Dagab (Axfood) 1-2 procent, Lidl (integrerat grossistled) 0, Coop Sverige 0.

Grossist och butiksled: marginalen är i genomsnitt 3,6 procent för hela branschen, enligt KKV, som använt en ny beräkningsmetod, där resultatet i grossistledet och butiksledet jämkats ihop.

– Då kan man konstatera att Ica, som har halva marknaden, ligger över genomsnittet, Axfood på genomsnittet och Lidl och Coop på 0.

Många av Icas butiker har 3 procent i rörelsemarginal.

Större butiker ligger ofta betydligt över.

Ica bedöms ha den högsta totala lönsamheten.

Axfood uppvisade en rörelsemarginal på 4 procent år 2023.

Att Lidl inte gör vinst beror till en del på att man fortfarande satsar och bygger ut verksamheten i Sverige.

– De har en ägare som är långsiktig och satsar pengar trots att det inte går så bra i Sverige.

Det är väl en långsiktig investering som ska löna sig på sikt, säger Arvid Fredenberg.

Coop har länge brottats med höga kostnader och gått back.

Marknadsledande Ica, som har både grossisten Ica Sverige och ett nätverk av egna och fristående butiker, brukar hålla fram att stordriftsfördelarna och samarbetet varit till nytta för hushållen genom och hållit ned priserna, särskilt i jämförelse med andra länder.

Men nu har KKV inlett en utredning av Ica, som misstänks för konkurrensbegränsande avtal och samarbeten.

– Båda sakerna kan ju vara sanna samtidigt, att det är effektivt och bra men att konkurrensen kunde vara hårdare.

Det som framför allt hämmar konkurrensen i Sverige är att det är svårt att etablera nya butiker.

Att det inte finns några fristående grossister kan också utgöra ett hinder för att en utländsk butikskedja etablerar sig, om man bedömer att man också måste starta en egen grossistverksamhet.

Ica uppger i en kommentar till Dagligvarunytt att man "välkomnar KKV:s granskning och samarbetar fullt ut".

I en första rapport i juni 2024 kom Konkurrensverket fram till att det finns brister i konkurrensen, som förklaras av bland annat en hög marknadskoncentration med få aktörer i flera led.

I Sverige är det i princip fyra aktörer som har oligopol på marknaden, med ett större butiksnät och egen inköpsverksamhet: Ica, Axfood, Coop och Lidl Konkurrensen hämmas också av att aktörerna har både butiker och eget grossistled.

Bristerna i konkurrensen bidrog till att priserna i butik kunde stiga mer än vad som motiverats av ökade leverantörspriser.

En av slutsatserna var att konsumenter betalar mer för många livsmedel än de skulle behöva göra och att "pengarna inte alltid hamnar där de behövs för att ge incitament till marknadsinträde, investeringar och ökad produktion." Ett annat konstaterande var att det saknas lågprisbutiker i omkring 100 kommuner.

Fakta.Butikernas lönsamhet Konkurrensverket undersökt hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister utvecklats över tid, och särskilt under pandemiåren och åren med höga matpriser.

● Rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled uppgick i genomsnitt till 2,4 procent under perioden 2008–2019.

● Under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9 procent.

● Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5 procent.

● Det är dock stora skillnader mellan olika aktörer.

Ica och Axfood ligger på 3-4 procent, Lidl och Coop på 0.

Visa mer Visa mindre Läs mer: Så stor vinst har Ica, butik för butik Lågpriskedjor får inte öppna butiker