나토 사무총장, 미국의 이란 공격 관련 국제법 위반 문제에 대해 언급 회피
나토(NATO) 사무총장 마크 뤼터(Mark Rutte)는 이란의 핵무기 개발 가능성에 대한 우려를 표명하며, 미국의 이란 공격이 국제법을 위반했는지에 대한 질문에는 직접적인 답변을 피했습니다. 뤼터 사무총장은 "이란이 핵무기를 보유하고 사용할 수 있다는 것이 가장 큰 두려움"이라고 밝히며, 핵무기 개발을 막는 데 초점을 맞추겠다고 강조했습니다.
미국 방위비 증액 요구에 대한 나토의 입장
네덜란드 출신의 뤼터 사무총장은 5% 국방비 증액을 요구하는 도널드 트럼프 전 미국 대통령의 입장을 지지하며, 나토 동맹국들이 국방비 지출을 늘리는 것이 중요하다고 밝혔습니다. 그는 "나토는 상세한 방어 계획을 가지고 있으며, 직면한 위험에 대처하는 방법을 알고 있다"고 덧붙였습니다. 이와 관련하여 스웨덴(Sverige)은 90억 크로나(SEK)(약 1조 1,500억원) 상당의 방공 시스템을 구매할 계획이라고 발표했습니다.
러시아의 위협과 나토의 대응 방안
뤼터 사무총장은 "러시아가 우크라이나를 상대로 지속적인 전쟁을 벌이고 있으며, 북한, 중국, 벨라루스의 지원을 받고 있다"고 지적하며, 러시아를 가장 심각한 위협으로 규정했습니다. 그는 나토가 동맹의 미래를 보장하기 위해 획기적인 조치를 취해야 한다고 강조하며, 10억 명의 사람들을 보호할 것이라고 밝혔습니다.
스페인의 국방비 증액 유보 및 합의 도출 과정
스페인(Spanien)은 5% 국방비 증액에 대해 유보적인 입장을 보였으나, 뤼터 사무총장은 나토 주재 대사들이 합의를 이루었다고 밝혔습니다. 2035년까지 5%의 국방비를 확보하는 것을 목표로 하며, 그중 3.5%는 군사 방어에, 1.5%는 민간 분야에 사용할 예정입니다. 뤼터 사무총장은 모든 동맹국이 책임을 분담하는 것이 중요하다고 강조했습니다.
HAAG.
Natos generalsekreterare Mark Rutte tycker att det är viktigt att Iran inte kan utveckla kärnvapen.Han anser inte att USA:s bombningar bryter mot folkrätten.– Jag håller inte med om att det är emot internationell rätt, säger han.
Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt är en av de bedömare som anser att USA:s attacker mot kärnanläggningarna i Iran är en klar överträdelse av folkrätten.
Men när Mark Rutte får frågor om den problematiken under den första presskonferensen på Natotoppmötet i Haag så vill han flytta fokus till det han tycker är viktigare.
– Min största rädsla är att Iran får ett kärnvapen.
Att de kan äga och använda kärnvapen.
Det är därför Nato sagt att Iran inte ska ha kärnvapen, säger Rutte.
Sedan svarar han på hur han ser på de GBU-57-bomber och kryssningsrobotar som USA attackerade Iran med i operation "Midnight Hammer", som Pentagon kallar den.
– Jag håller inte med om att det är emot internationell rätt, säger Mark Rutte.
Men mer än så utvecklar inte den 58-årige tidigare premiärministern i Nederländerna sitt ställningstagande.
Som generalsekreterare i Nato står han inför en annan, helt avgörande, uppgift under toppmötet: att sätta fart på Donald Trumps krav om 5 procent av bnp till försvarsutgifter.
– Det är en historisk stund, säger Rutte.
Han målar en bild av hur världen blir farligare, och hur de allierade ledarna i Nato fattar modiga beslut.
De besluten ska göra försvarsalliansen starkare och mer "dödlig" – ett uttryck som USA:s försvarsminister Pete Hegseth ofta använt sedan hans tillträde i januari.
– Nato har detaljerade försvarsplaner på plats.
Vi vet hur vi ska tackla de faror vi ställs inför, säger Rutte.
De stora försvarssatsningarna ska bland annat gå till ett utbyggt luftförsvar – fem gånger större än i dag, enligt generalsekreteraren.
Samtidigt som Rutte står i Haag står Ulf Kristersson på Gotland och meddelar att Sverige köper luftvärn för nio miljarder kronor.
Generalsekreteraren håller i en gul blyertspenna.
Han lyfter fram Ukraina.
– Vi ser Rysslands dödliga terror från himlen.
Vi måste kunna försvara oss, säger Mark Rutte.
Han slår nävarna i pulpeten för att understryka situationens allvar.
Han säger att Nato ska göra ett kvanthopp, som är fundamentalt för att säkra alliansens framtid.
En miljard människor ska skyddas – och hotet kommer från öster.
– Ryssland är det allvarligaste hotet.
Moskva fortsätter att kriga mot Ukraina med stöd från Nordkorea, Kina och Belarus, säger Mark Rutte.
Generalsekreteraren brukade cykla till jobbet i Haag när han var premiärminister.
Då hade han ett land att hantera.
Nu har han 32 – och alla är inte överens.
Spanien har in i det sista förklarat att man inte vill stå bakom 5 procent av bnp till försvaret.
Premiärminister Pedro Sánchez vill enligt rapporter ha en mer flexibel lösning för Madrid.
– Jag har den största respekt för Spaniens bidrag till Nato, säger generalsekreteraren.
Men enligt Rutte är ambassadörerna i Nordatlantiska rådet, Natos högsta beslutande organ, helt överens.
Det blir 5 procent, fördelat på 3,5 till militärt försvar och 1,5 till civilt.
Men målet ska inte vara uppfyllt förrän 2035 – senare än vad man tidigare diskuterat.
Nato ska driva på genom att göra årliga avstämningar för att se till att alla följer alliansens linje.
Om fem år, 2029, blir det en kontrollstation.
– Det är kritiskt att varje allierad bär sin del av bördan, säger Mark Rutte.
Det är en formulering som är som hämtad från Natomötets egentliga huvudperson, som ska landa med Air Force One under tisdagen.
Då kommer Donald Trump till Haag för att få se hur hans utspel om att de europeiska allierade ska betala mer till slut blir politisk verklighet.
