스웨덴, EU 내 인력 부족 심각 문제 직면
스웨덴이 유럽 연합(EU) 가입 30주년을 맞이한 가운데, EU 내 스웨덴인 인력 부족 문제가 심각해지고 있다는 소식이 전해졌습니다. 브뤼셀 주재 스웨덴 EU 대표부의 마틸다 로트키르흐(Matilda Rotkirch) 공사는 “상황이 심각하다”고 강조하며, 이는 EU의 정당성에 문제를 야기할 수 있다고 경고했습니다.
EU 내 스웨덴인 부족: 심각한 상황
스웨덴은 현재 EU 내에서 인력이 부족한 15개 회원국 중 하나로 꼽힙니다. 특히 EU 집행위원회 내 스웨덴인 수는 2017년 556명에서 2025년 초 484명으로 13% 감소했습니다. 이는 스웨덴 인구 대표성이 2.7%를 목표로 하는 것에 비해 1.5%에 불과한 수치입니다.
EU 내 스웨덴 인력 부족의 영향
로트키르흐 공사는 이러한 인력 부족이 스웨덴의 이익뿐만 아니라 EU의 정당성에도 영향을 미칠 수 있다고 지적했습니다. 그녀는 “중요한 결정이 내려질 때, 각 국가의 지식, 경험, 전문성을 갖춘 인력이 필요하다”고 말하며, “이들은 스웨덴을 대표하는 것이 아니라 EU를 위해 일하지만, EU 규정상 다양한 국가 출신의 인력이 필요하다”고 설명했습니다.
고령화와 인력 충원의 어려움
EU 가입 이후 채용된 스웨덴인 공무원들이 은퇴를 앞두고 있으며, EU 집행위원회에서는 향후 5년간 매년 평균 15명의 스웨덴인 공무원이 은퇴할 것으로 예상됩니다. 로트키르흐 공사는 새로운 인력 충원이 이루어지지 않으면 심각한 결과를 초래할 수 있다고 경고했습니다.
정부 및 관련 기관의 노력
스웨덴 정부는 EU 내 전략적으로 중요한 직책 채용 및 EU 선발 시험 준비를 위한 코칭 지원에 500만 크로나(SEK) (약 6억 4천만원)를 지원하고 있습니다. 또한, EU 관련 석사 과정을 제공하는 유럽 대학(College of Europe)에 대한 장학금 지원도 확대했습니다.
EU 내 인력 부족 문제 해결을 위한 노력
로트키르흐 공사는 EU 내 인력 부족 문제를 해결하기 위해 관련 국가들이 공동으로 노력하고 있다고 밝혔습니다. 이들은 집행위원회, 의회, 이사회에 이 문제의 심각성을 알리고, 더 효과적인 조치를 취하도록 촉구하는 서한을 보냈습니다. 로트키르흐 공사는 많은 스웨덴인들이 EU 내 경력을 꺼리는 이유 중 하나로 어려운 선발 시험을 꼽았습니다.
EU 내 스웨덴 인력 부족의 근본 원인
로트키르흐 공사는 많은 스웨덴인들이 EU를 매우 위계적인 조직으로 인식하는 경향이 있다고 지적했습니다. 그녀는 “스웨덴의 업무 문화를 가져올 수 있는 더 많은 스웨덴인이 필요하다”고 강조하며, “선발 시험 결과가 나오기까지 최대 1년 6개월이 걸릴 수 있고, 스웨덴의 좋은 노동 시장 때문에 다른 직장을 찾는 경우도 있다”고 설명했습니다.
전문가의 의견
스웨덴 유럽 정책 연구소(Sieps)의 예란 폰 시도우(Göran von Sydow) 소장은 EU 내 공무원으로서 공통의 이익을 위해 일하지만, 다양한 배경, 경험, 관점을 가진 회원국 출신의 인력 균형이 중요하다고 강조했습니다. 그는 “스웨덴인이 EU 발전에 기여할 수 있는 부분이 있다면, 그들의 참여를 확보하는 것이 중요하다”며, “균형 잡힌 대표성은 시스템의 정당성에도 기여한다”고 덧붙였습니다.
EU 가입 30주년의 의미
스웨덴이 EU에 가입한 지 30년이 되는 동안, 세계는 많은 변화를 겪었습니다. 폰 시도우 소장은 1994년 국민투표 당시 제시되었던 문제들이 오늘날에도 여전히 유효하지만, 당시에는 EU가 지속적으로 발전하는 과정이라는 점을 간과했다고 지적했습니다. 그는 “오늘날의 EU는 15개 회원국이었던 1994년과는 비교할 수 없을 정도로 지리적, 정치적으로 광범위한 협력체”라고 말했습니다.
Efter 30 års medlemskap i EU är bristen på svenskar inom unionens institutioner allt mer akut.Enligt Matilda Rotkirch, ministerråd vid svenska EU-representationen i Bryssel, riskerar bristen att leda till ett legitimitetsproblem för unionen.– Läget är allvarligt, säger hon.
Alla artiklar om svenskarna i EU • 30 år sedan svenskt EU-medlemskap – men allt färre svenskar i Bryssel • Sophie Arnö: Svensk närvaro gör skillnad i EU Visa mer Visa mindre Med knapp majoritet röstade Sverige den 13 november 1994 ja till ett EU-medlemskap efter en stundtals hetsig debatt i en folkomröstning under en period av djup ekonomisk kris.
Omröstningen föregicks av flera omvälvande händelser, inte minst Berlinmurens fall 1989 och slutet på Kalla kriget – händelser som kom att påverka och förändra den tidigare rådande världsordningen.
Också synen på EU-medlemskapet har under de senaste 30 åren genomgått en förändring bland svenskarna, enligt Göran von Sydow, statvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).
– Åren efter folkomröstningen sjönk stödet för medlemskapet betydligt, men började därefter stiga.
Vid Sveriges första ordförandeskap 2001 kunde man för första gången se en övervikt för de som var positiva till medlemskapet, och efter det kan man säga att stödet, med viss variation, har ökat hela tiden, säger han och fortsätter: – Nu är Sveriges befolkning bland de mer EU-positiva i Europa.
Göran von Sydow, statvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).
Foto: Mattias Bardå Stödet för ett svenskt medlemskap må i dag vara starkt, men vad gäller den svenska representationen inom EU:s institutioner ser läget betydligt dystrare ut.
Sverige är i dagsläget en av de 15 medlemsstater som räknas som underrepresenterade i unionen.
Värst är läget inom EU-kommissionen, där antalet svenskar de senaste åren minskat med 13 procent – från 556 personer år 2017 till 484 i början av 2025, enligt färska siffror från kommissionen.
Det innebär att andelen svenskar i EU-kommissionen i dag är 1,5 procent – en låg siffra, då målsättningen för att den svenska befolkningsmängden ska vara korrekt representerad är 2,7 procent.
Länk till grafik Det minskande antalet EU-tjänstemän är inte bara ett problem för svenska intressen utan även för EU:s legitimitet.
Det menar Matilda Rotkirch, ministerråd vid svenska EU-representationen i Bryssel.
De senaste åren har hon på heltid arbetat med EU-rekrytering, ett jobb som inneburit stora utmaningar.
Matilda Rotkrich arbetar som ministerråd vid svenska EU-representationen i Bryssel, och menar att bristen på svenskar är allvarlig.
– När många viktiga beslut fattas behöver man ha personer på plats som bidrar med kunskap, erfarenhet och expertis från sina respektive länder.
Foto: Moa Karlberg – Läget är allvarligt.
När så många viktiga beslut fattas behöver man ha personer på plats som bidrar med kunskap, erfarenhet och expertis från sina respektive länder.
Viktigt att säga är att det inte handlar om att de personer som kommer hit ska företräda Sverige – de jobbar ju för EU.
Men i EU:s regelverk står det att det bland personalen ska finnas en bredd av personer från olika länder, säger hon.
Att Sverige i år varit medlem i unionen i 30 år avspeglas också i att den generation svenska tjänstemän som anställdes efter EU-inträdet nu är på väg att gå i pension.
Även här sticker kommissionen ut, där i snitt runt 15 svenska EU-tjänstemän väntas gå i pension varje år under de kommande fem åren, enligt institutionens egna beräkningar.
Pensionsavgångarna kommer få stora konsekvenser om inte nya anställningar fylls på underifrån, menar Matilda Rotkirch.
Efter 30 års medlemskap i EU är bristen på svenskar inom unionens institutioner allt mer akut.
Foto: Olle Sporrong/EXP/TT – Vad gäller kategorin lägre handläggarnivåer – lingvister undantaget – är det bara Luxemburg som är sämre representerat än Sverige i kommissionen.
I parlamentet och rådet är bristen på svenskar inte lika stor, men även där kommer många att gå i pension, säger hon.
Bristen på svenskar inom EU:s institutioner har också lett till att regeringen inför i år tilldelat Universitets- och högskolerådet (UHR) fem miljoner kronor – en fördubbling jämfört med 2024.
Pengarna är avsedda att gå till en satsning på tillsättningar av strategiskt viktiga tjänster inom unionen och coachning av svenskar som vill göra EU:s uttagningsprov.
Regeringen har även utökat antalet stipendier till College of Europe, som erbjuder ettåriga masterutbildningar i EU-frågor och Europastudier – och som anses vara en inkörsport till framtida EU-jobb.
Makten i EU EU-kommissionen Består av en kommissionär från varje medlemsland.
Det är den verkställande makten i EU och kan därmed jämföras med ett lands regering.
Föreslår nya lagar och granskar ländernas genomförande av den gemensamma politiken.
Europaparlamentet Består av 720 ledamöter som utses av väljarna genom allmänna val vart femte år.
21 av ledamöterna kommer från Sverige.
Tillsammans med ministerrådet beslutar Europaparlamentet om lagar.
Ministerrådet Består av medlemsländernas nationella regeringar.
I rådet träffas ministrar för att komma fram till en gemensam ståndpunkt på till exempel ett nytt lagförslag.
Utifrån den ståndpunkten förhandlar rådet sedan om lagen med Europaparlamentet.
Källa: Sveriges riksdag Visa mer Visa mindre Utöver regeringssatsningarna pågår, enligt Matilda Rotkirch, också ett gemensamt arbete bland de inom unionen underrepresenterade länderna för att lösa situationen.
– Tillsammans jobbar vi mycket med att försöka uppmärksamma kommissionen, parlamentet och rådet på de här frågorna.
Exempelvis har våra länders EU-ministrar skrivit ett gemensamt brev till den nya kommissionären för att peka på att man behöver vidta mer effektiva åtgärder.
För det börjar bli ett legitimitetsproblem när man inte har personer från alla medlemsländer, säger hon.
En brännande fråga är varför inte fler svenskar lockas av en karriär inom EU.
Enligt Matilda Rotktirch är en anledning att de uttagningsprov som krävs för att få ett fast jobb på institutionerna – och som av många upplevs som svåra – kan avskräcka.
Matilda Rotkirch menar att många svenskar kanske ser EU som väldigt hierarkiskt.
– Och just därför är det viktigt att man får fler svenskar på plats som tar med sig den svenska arbetskulturen.
Foto: Moa Karlberg – Dessutom har det tidigare kunnat ta upp till ett och ett halvt år innan man har fått resultaten från proven, och då vi i Sverige har en bra arbetsmarknad jämfört med vissa andra medlemsländer hittar många ett annat jobb under tiden.
Dessutom tror jag att många svenskar ser EU som väldigt hierarkiskt, vilket kanske inte lockar, säger hon och tillägger: – Men just därför det så viktigt att man får fler svenskar på plats som tar med sig den svenska arbetskulturen.
Även Göran von Sydow understryker att man i rollen som tjänsteman inom EU arbetar för gemensamma intressen, men att en jämn representation inom institutionerna kan återspegla medlemsstaternas olika typer av bakgrunder, erfarenheter och perspektiv.
– Anser vi då att svenskar bär med oss delar som är viktiga för utvecklingen av EU generellt sett, så finns det ju ett intresse av att ha den här närvaron.
I en vidare mening är en jämn representation också en legitimitet för systemet.
Att alla är med och bidrar till det gemensamma, säger han.
Den svenska flaggan hänger utanför Sveriges EU-representation i Bryssel.
Foto: Moa Karlberg Världen har på många plan förändrats sedan Sverige för 30 år sedan blev medlem i EU.
Den tidsanda som rådde vid tillträdet, präglad av en tro på förändring och demokratisering har i ljuset av en alltmer orolig omvärld ersatts av mer pessimistiska synsätt.
Göran von Sydow menar att många av de frågor som lyftes fram under debatten inför folkomröstningen förvisso är aktuella även i dag, men att man vid tiden underskattade att unionen är en process.
– EU är inte statiskt – utan utvecklas hela tiden.
Och det EU vi i dag har med 27 medlemsstater kontra dåvarande 15 och med en mängd olika politikområden och frågor som diskuteras på EU-nivå kunde vi inte föreställa oss 1994, säger han och fortsätter: – Dagens EU är ett både geografiskt och politiskt mer omfattande samarbete.
Och kanske tänkte man i den svenska debatten 1994 inte så mycket på att EU skulle utvecklas så starkt, säger han.
Länk till grafik Alla artiklar om svenskarna i EU • 30 år sedan svenskt EU-medlemskap – men allt färre svenskar i Bryssel • Sophie Arnö: Svensk närvaro gör skillnad i EU Visa mer Visa mindre
