스웨덴 의료 책임, 국가 이관 논의 과정에서 축소 의혹
스웨덴 의료 시스템의 책임을 21개 지역(Region)에서 국가로 이관하는 방안을 논의하는 과정에서, 찬성 측 주장이 축소되거나 삭제되었다는 의혹이 제기되었습니다. 크리스챤 민주당(Kristdemokraterna, 이하 KD) 소속 의원의 주장에 따르면, 국가 이관의 장점을 강조하는 내용들이 최종 보고서에서 변경되었다고 합니다.
위원회 활동과 보고서 변경
의료 책임 위원회(Vårdansvarskommittén)는 최근 보고서를 발표했으나, 각 정당의 기존 입장을 크게 바꾸지 않았습니다. KD와 스웨덴 민주당(Sverigedemokraterna, SD)은 국가 이관을 지지하고, 나머지 6개 정당은 지역 책임을 유지해야 한다는 입장을 고수했습니다. 하지만 위원회는 백신 접종, 의약품, 항공 구급차 등 6개 분야에서 국가 주도 강화에 합의했습니다.
축소된 긍정적 평가
KD 소속 위원회 위원인 엘리사벳 란(Elisabet Lann)은, 사무국이 작성한 초안에서 국가 책임 강화를 옹호하는 내용이 삭제되거나 약화되었다고 지적했습니다. 란에 따르면, 초안에는 "국가 책임은 의료 서비스의 질적 격차 감소, 통일된 서비스 제공, 유사한 규정 및 절차 마련을 위한 기반을 강화할 수 있다"는 내용이 포함되어 있었습니다.
재정 및 비교 언급 삭제
또한, 의료 재정 관련 내용도 삭제되었습니다. 란에 따르면, "국가만이 전국적인 관점에서 경제적 자원을 확보하고 분배할 실질적인 여건을 갖추고 있다"는 내용이 삭제되었습니다. 지역별 세수 격차에 대한 언급과, 현재 재정 시스템이 장기적으로 지속 가능하지 않다는 내용도 삭제되었습니다.
노르웨이 및 덴마크와의 비교
노르웨이와 덴마크(덴마크)처럼 국가가 의료의 큰 책임을 지는 경우에 대한 언급은, Vård- och omsorgsanalys(보건 및 사회 복지 분석청)의 보고서를 인용했습니다. 초안에서는 "보고서에 따르면 여러 분야에서 의료 서비스가 긍정적으로 발전했다"고 언급했지만, 최종 보고서에서는 "문제는 여전히 존재한다"고 강조하며 부정적인 측면을 부각했습니다.
엘리사벳 란의 증언
란은 다른 위원들이 국가 책임 강화에 대한 주장에 "노골적인 거부감"을 보였다고 밝혔습니다. 그녀는 사무국이 정치인들에게 초안을 처음 제시했을 때 "상당히 충격을 받았다"고 말했습니다. 사무국은 외부 전문가 그룹에 보내기 전에 결론을 수정했고, 란은 수정된 버전이 핵심 내용을 약화시켰다고 지적했습니다.
위원회 의장 해명
Vårdansvarskommittén의 의장인 장-뤽 아프 게이에르스탐(Jean-Luc af Geijerstam)은 엘리사벳 란의 주장에 대해, 위원회의 분석 자료는 변경되지 않았으며, 사무국이 텍스트와 결론을 철회한 적이 없다고 해명했습니다. 그는 또한 위원들이 텍스트에 대한 다양한 의견을 제시했고, 사무국이 모든 위원이 동의할 수 있는 버전을 만들기 위해 노력했다고 덧붙였습니다.
요약: 보고서 변경의 배경
이번 논쟁은 의료 시스템 개혁에 대한 스웨덴 정치권의 복잡한 입장을 보여줍니다. 국가 책임 이관을 둘러싼 논의 과정에서 이해관계에 따라 긍정적인 내용이 축소되고, 정치적 입장이 반영된 것으로 해석될 수 있습니다.
Experterna i parlamentariska utredningen om sjukvården räknade upp en rad skäl till varför den skulle bli mer jämlik och få en mer hållbar finansiering om ansvaret flyttades från regionerna till staten.Men flera av deras bedömningar ströks eller formulerades om till slutversionen efter påtryckningar från politikerna, enligt Kristdemokraternas ledamot.
Borde ansvaret för hälso- och sjukvården flyttas från de 21 regionerna till staten?
Den parlamentariska Vårdansvarskommittén, som publicerade sin utredning härom veckan, förändrade som väntat inte de enskilda partiernas kända positioner: Kristdemokraterna och SD vill att staten tar över bollen, övriga sex partier anser att den ska stanna hos regionerna.
Däremot lyckades partierna enas om ökad statlig styrning på sex områden, som vaccinationer, läkemedel och luftburen ambulansvård.
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg tillhör Västra Götalandsregionen, av av Sveriges 21 regioner som är så kallade huvudmän för hälso- och sjukvården.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Om huvudämnet för utredningen, ansvaret för sjukvården som helhet, blev formuleringen som samtliga accepterade att ett skifte till staten "kan innebära både risker och möjligheter" eftersom partiernas företrädare "värderar för- och nackdelar (...) olika".
Det är dock tydligt att de för- och nackdelar som sekretariatet formulerat förändrades längs med vägen.
Partiernas ledamöters slutsatser redovisades som så kallade särskilda yttranden.
Sekretariatets och ett antal externa experters bedömningar publicerades i ett helt separat dokument, i fem underlagsrapporter.
Att den delen skulle läsas skild från politikernas synpunkter och vad man enats om markerades så här: "Som ett led i sina överväganden har kommittén uppdragit åt sekretariatet att ta fram en underlagsrapport om statligt huvudmannaskap".
Vårdansvarskommitténs ordförande Jean-Luc af Geijerstam under presentationen av utredningens slutsatser.
Foto: Fredrik Sandberg/TT Flera formuleringar som argumenterar för ett statligt huvudmannaskap har där tonats ner eller helt tagits bort i sekretariatets dokument, enligt Elisabet Lann, ledamot i kommittén för Kristdemokraterna.
Ett stycke som fanns i ett första utkast från sekretariatet men sedan försvann löd, enligt Lann: "Ett statligt huvudmannaskap skulle kunna stärka förutsättningarna för en mer strategisk och effektiv styrning i förhållande till att minska geografiska skillnader i vårdens kvalitet, åstadkomma ett mer enhetligt vårdutbud samt mer likartade regler, regeltolkningar, rutiner och processer i olika delar av landet." En slutsats kring sjukvårdens finansiering som försvann i ett senare utkast var, enligt Elisabet Lann: "Det är bara staten som har reella förutsättningar att hämta in och fördela ut ekonomiska resurser i ett nationellt perspektiv." Ett stycke i första utkastet som pekade på olika regioners skattekraft och att "mycket tyder på att dessa skillnader kommer att fortsätta att öka" togs också bort.
Detsamma skedde med stycket som beskrev nuvarande ordning för finansieringen som "inte långsiktigt hållbar".
När det gäller jämförelser med Norge och Danmark, där staten har ett stort ansvar för sjukvården, hänvisas till en rapport från myndigheten Vård- och omsorgsanalys.
I första utkastet skrev sekretariatet att "i rapporten anges att hälso- och sjukvården har utvecklats positivt på flera av de områden (...)".
I den färdiga utredningen markeras mer av en problembild: "Problemen tycks finnas kvar".
KD:s Elisabet Lann, ledamot för partiet i Vårdansvarskommittén, intill partiledaren Ebba Busch.
Bilden från valrörelsen 2022.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Den som för KD:s räkning satt med i kommittén var alltså Elisabet Lann, kommunalråd i Göteborg och ledamot i KD:s partistyrelse.
Hon säger till DN att hon upplevde en "oblyg ovilja direkt" mot argument för ett förstatligande för andra ledamöter.
– Tydligast blev det från flera regionråd, som om det vore en slags kränkning för dem, säger Lann.
Hon beskriver att hon "blev ganska chockad" när sekretariatet la fram sina sina slutsatser första gången för politikerna.
– Sekretariatet drog tillbaka slutsatserna som formulerades om innan de skickades till den externa expertgruppen.
Det sades från ledamöter att slutsatserna var för positiva.
Jag tog anteckningar och påtalade för sekretariatet när vi fick tillbaka en omarbetad version att slutsatserna blivit utvattnade.
Elisabet Lann är förutom kommunalråd och gruppledare för Kristdemokraterna i Göteborg också ledamot i partistyrelsen.
Foto: Adam Ihse/TT Vad är problemet?
Är inte det centrala att partiernas slutsatser kommer fram?
– Det är viktigt att kunna värdera hur underlaget har tagits fram.
Nu blir det inte transparent och jag tror det uppfattas som en opartisk analys.
Bör inte sekretariatet ta till sig av ledamöternas tankar?
– Jag tycker att man kan fundera över utredningsinstrumentet.
Kanske ska man antingen ha rent parlamentariska utredningar eller rena expertutredningar.
Jag är bara angelägen om att Vårdansvarskommittén inte läses som en expertutredning.
Sen får enskilda partier tycka vad de vill i frågan om sjukvårdens styrning.
DN har bett Vårdansvarskommitténs ordförande Jean-Luc af Geijerstam kommentera Elisabet Lanns uppgifter.
Jean-Luc af Geijerstam var ordförande i Vårdansvarskommittén.
Till vardags är han generaldirektör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Foto: Fredrik Sandberg/TT I ett skriftligt svar säger han att han varit angelägen om att den politiska delen vilar på det samlade analysunderlaget, att "inget av det analytiska underlaget har ändrats av kommittén" och att sekretariatet "inte dragit tillbaka texter och slutsatser".
På en följdfråga apropå vad Elisabet Lann säger om hur ändringar kommit till svarar af Geijerstam: "Ja, ledamöterna har kommit med en lång rad olika påpekanden om texterna, som sekretariatet sedan har arbetat om för att ta fram en version som samtliga ledamöter kunnat ställa sig bakom." Fakta.Så ändrades formuleringar i utredningen Här följer tre exempel på hur textavsnitt från Vårdansvarskommitténs sekretariat fick olika inriktningar i den version som drogs för kommitténs ledamöter i januari i år jämfört med en första version i september i fjol, enligt KD:s ledamots dokumentation.
Om regional eller nationell styrning: Första version, september: "Vissa källor till ineffektivitet i hälso- och sjukvårdens styrning kan undanröjas genom ett statligt huvudmannaskap. Den nationella styrningen kan till exempel antas få ett större genomslag jämfört med nuläget eftersom det kommunala självstyret inte längre blir en faktor i hälso- och sjukvårdens styrning och de beslut som fattas av riksdag och regering skulle förverkligas i en förvaltningsorganisation i stället för genom beslut av en annan politisk nivå." Andra version, januari: "Ett statligt huvudmannaskap kan medföra en mer enhetlig politisk styrning och förutsättningar för färre politiska styrsignaler och styrformer, men samtidigt också att en stor myndighetsorganisation innebär att implementering av styrningen kan försvåras och att det finns en risk att det produceras styrsignaler i den administrativa strukturen som väger upp för den mer koncentrerade, övergripande och långsiktiga politiska styrningen." Om sjukvårdens finansiering; Första version, september: "Styrinstrument som riktade eller generella statbidrag och överenskommelser skulle inte längre vara aktuella, och styrningen skulle sannolikt kanaliseras genom väsentligt färre styrverktyg jämfört med i dag. Detta skapar förutsättningar för en mindre omfattande och motstridig styrning av hälso- och sjukvården. Ett statligt ansvar för hälso- och sjukvårdens finansiering kan bidra till en ökad ekonomisk hållbarhet genom att hela finansieringsansvaret samlas hos en aktör och genom att staten har andra möjligheter än regionerna när det gäller att utnyttja andra skattebaser än förvärvsarbete och fördela resurser utifrån ett nationellt perspektiv." Andra version, januari: "Ett statligt finansieringsansvar medför också förändringar i styrningen av hälso- och sjukvården, till exempel genom att ansvaret för finansieringen samlas hos en aktör och på en nivå, vilket innebär att riktade statsbidrag som styrform blir inaktuella. Samtidigt förekommer det även inom staten att myndigheternas uppdrag och resurser riktas mot specifika frågor och utvecklingsbehov. Det kan inte uteslutas att en del av de negativa effekterna av riktade statsbidrag kvarstår, men i stället av medel till särskilda satsningar och frågor i myndigheternas regleringsbrev. Om eventuella stordriftsfördelar: Första version, september: "Det samlade politiska ansvaret och de större geografiska enheterna för tillhandahållande av hälso- och sjukvård möjliggör att resurser och funktioner som i dag sköts av 21 regioner kan centraliseras.
Detta skapar bättre förutsättningar än i nuvarande ordning att nyttja organisatoriska stordriftsfördelar och att specialiserad kompetens kring olika frågor kan komma hela landet till del.
Andra version, januari: "Vidare har det antagits att det finns förutsättningar att fördela resurser så att skillnader mellan olika delar av landet utjämnas, att hantera gemensamma funktioner mer enhetligt och centraliserat samt att det kan finnas vissa administrativa stordriftsfördelar att nyttja. Samtidigt är det okänt hur hälso- och sjukvårdsstrukturen skulle utvecklas, vad ett statligt arbetsgivaransvar närmare skulle innebära i form av hälso- och sjukvårdens arbetsmiljö eller personalens arbetsvillkor och hur resurser, policy eller prioriteringar skulle förändras." Källa: Elisabet Lann, Kristdemokraternas ledamot i kommittén Visa mer Visa mindre
