스웨덴, 심각한 탄소 배출량 증가로 EU 벌금 위기
스웨덴의 탄소 배출량이 급증하면서 울프 크리스테르손(Ulf Kristersson) 정부가 심각한 난관에 직면했습니다. 2024년 탄소 배출량이 7%나 증가하여, 유럽연합(EU)의 기후 목표를 달성하지 못해 벌금 부과 위기에 처했습니다. 정부는 이 문제를 해결하기 위해 고심하고 있으며, 국민들의 지지를 얻을 수 있는 정책을 찾고 있습니다.
주요 원인: 정부의 기후 정책 변화
이러한 배출량 증가는 크리스테르손 정부의 기후 정책 변화에 기인합니다. 특히, 휘발유 및 경유세 인하, 발전소의 탄소세 폐지, 전기차 보조금 폐지 등이 영향을 미쳤습니다. 하지만 가장 큰 원인은 ‘감축 의무’로 알려진 휘발유 및 경유에 대한 기후 요건 완화입니다. 2022년 10월, 크리스테르손 총리는 감축 의무를 EU 최저 수준으로 낮추겠다고 발표했습니다.
결과: EU 기후 목표 달성 어려움
엘리자베스 스반테손(Elisabeth Svantesson) 재무부 장관은 이러한 정책 변화로 인해 유류 가격이 하락했다고 언급했지만, 동시에 스웨덴의 탄소 배출량 증가를 초래하여 EU 기후 목표 달성에 어려움을 겪게 되었습니다. 스웨덴은 EU의 기후 목표를 준수해야 하며, 이를 어길 경우 막대한 벌금을 물어야 합니다.
해결책 모색: 여론 수렴과 정책 변화
상황을 반전시키기 위해, 정부는 2023년 가을에 제안된 대로 유류 가격을 대폭 인상하는 방안을 고려할 수 있습니다. 1차적으로, 7월 1일부터 감축 의무를 6%에서 10%로 상향 조정했습니다. 그러나 이러한 조치만으로는 부족하며, 스웨덴은 2024년의 배출량 증가로 인해 향후 몇 년 동안 EU 기후 목표 달성에 어려움을 겪을 것으로 예상됩니다.
국민들의 지지와 새로운 정책 방향
다행히, 스웨덴 국민들 사이에서는 야심찬 기후 정책에 대한 지지가 높습니다. 2024년 3월 기후정책위원회(Klimatpolitiska rådet)의 보고서에 따르면, 많은 스웨덴 국민들이 자동차 없는 도심 확대, 3시간 이내 기차로 이동 가능한 국내선 항공편 금지, 대중교통 확충 등을 지지하고 있습니다. 또한, 감축 의무 강화에 대한 지지도 높은 편입니다.
이러한 국민들의 지지를 바탕으로, 정부는 기후 정책에 대한 새로운 방향을 모색하고 있습니다. 예를 들어, 국민들은 후딩에(Huddinge) 와 같은 지역의 대중교통 확충을 지지합니다. 이러한 여론을 수렴하여, 정부는 더욱 효과적인 기후 정책을 수립할 수 있을 것입니다.
참고: 미드솜마르(Midsommar)는 스웨덴의 전통적인 여름 축제로, 6월에 열립니다.
Utsläppen i Sverige skenar i ett historiskt högt tempo.
Nu tar Sverige stormsteg mot miljardböter från EU på grund av missade klimatkrav – och regeringen ställs inför ett alltmer svårlöst dilemma.Kanske kan budskapet i en bortglömd rapport från förra våren ha lösningen?
På onsdagen, två dagar innan midsommar, släppte Naturvårdsverket en bomb – och den landade rakt i knät på Ulf Kristersson.
Utsläppen i Sverige ökade med 7 procent under 2024, enligt myndighetens preliminära beräkningar.
Det låter kanske inte så dramatiskt, men ökningen motsvarar ungefär att alla svenskar tar alla sina bilar och kör till Rom och tillbaka två gånger (utöver det normala bilåkandet).
Huvudorsaken till detta jätteskutt i utsläppen är regeringens klimatpolitiska omsvängning.
På flera områden har Ulf Kristersson (M) vidtagit åtgärder som direkt leder till ökade utsläpp, som sänkt skatt på bensin och diesel, slopad koldioxidskatt på kraftvärmeverk och avskaffad elbilsbonus.
Men den enskilt viktigaste orsaken är de kraftigt sänkta klimatkraven på bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten.
"Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden", sade statsministern i samband med att regeringen tillträdde i oktober 2022.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och klimatminsiter Romina Pourmokhtari (L) i samband med presentationen höstbudgetens klimatredovisning, där de gjorde bedömningen att Sverige är på väg att klara EU:s klimatkrav.
Foto: Jessica Gow/TT Så blev det – åtminstone tillfälligt.
Och nu syns resultatet.
Som finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen konstaterade på Linkedin: "Rätt otroligt faktiskt, vilken skillnad en annan politik kan göra." Hon syftade på drivmedelspriserna, som onekligen har sjunkit kraftigt sedan regeringen tillträdde.
Men lika tydlig är effekten på Sveriges utsläpp – och därmed möjligheterna att klara EU:s klimatkrav.
De är inte "kontrollstationer", som regeringen benämner de svenska nationella klimatmålen, utan juridiskt bindande.
Om Sverige bryter mot kraven, riskerar vi böter i mångmiljardklassen.
Nu pekar alltmer på att den enda utvägen för regeringen blir att göra helt om och vidta åtgärder som leder till kraftigt höjda bensin- och dieselpriser, i enlighet med vad utredaren John Hassler föreslog redan hösten 2023.
På sätt och vis har omsvängningen redan börjat.
Några dagar efter midsommar, den 1 juli, höjs reduktionsplikten från 6 till 10 procent (tvärtemot vad Kristersson lovade i regeringsförklaringen).
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallade i höstas detta för "en gyllene lösning", eftersom det högre dieselpriset ska kompenseras genom sänkt skatt.
Samtidigt beräknade regeringen att EU:s klimatkrav inom transporter nu är inom räckhåll.
Men nu står det klart att den kalkylen spricker.
Sverige kommer att tvingas bära med sig utsläppschocken från 2024 under resten av decenniet, vilket gör att EU:s klimatkrav blir i princip omöjliga att nå.
Det är ingen vågad gissning att det är den typen av nyheter som gör att regeringen just nu har ett lågt förtroende för sin klimatpolitik.
Men kanske finns ett halmstrå att gripa tag i.
Stödet för en ambitiös klimatpolitik är nämligen, tvärtemot vad det stundtals låter som, stort bland svenskarna.
Det gäller även flera till synes kontroversiella förslag.
I en rapport från i mars i år undersökte Klimatpolitiska rådet svenskarnas attityder till flera olika klimatåtgärder.
Hälften av svenskarna vill exempelvis se fler bilfria stadskärnor, medan bara en fjärdedel är emot det förslaget.
Mer än hälften vill förbjuda inrikesflyg där destinationen kan nås inom tre timmar med tåg.
En överväldigande majoritet vill bygga ut kollektivtrafiken.
Och ja, även reduktionsplikten visar sig ha ett brett folkligt stöd.
Bara en fjärdedel av svenskarna tycker att det är dåligt att öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel.
Kanske något för regeringen att fundera över medan vi andra åker på semester.
출처: https://www.dn.se/sverige/peter-alestig-mardromssiffran-malar-in-regeringen-i-ett-horn/
