팔레스타인 지원 및 스웨덴 개발 원조 개혁에 대한 논의
본 기사는 스웨덴의 현 개발원조부 장관인 벤자민 도우사(Benjamin Dousa) 씨와 스웨덴의 언론인 스베르케르 쇠린(Sverker Sörlin) 씨 간의 논쟁을 다룹니다. 도우사 장관은 팔레스타인 지원과 스웨덴 개발 원조 개혁에 대한 입장을 밝히며, 스웨덴의 원조 정책 방향을 제시합니다.
가자 지구의 인도적 위기
도우사 장관은 현재 가자 지구의 심각한 인도적 위기를 언급하며, 식량, 물, 위생, 의류, 그리고 주거 공간 부족 등 기본적인 생존 자원 부족 문제를 지적했습니다. 스웨덴은 가자 지구에 대한 인도적 지원을 두 배로 늘려 8억 크로나(SEK)를 지원하고 있으며, 이는 세계에서 몇 안 되는 최고 수준의 지원 규모입니다.
이스라엘의 지원 방해와 스웨덴의 대응
가장 큰 문제는 지원 물품의 가자 지구 내 반입을 이스라엘이 허용하지 않는다는 점입니다. 도우사 장관은 이스라엘에 국제 인도법 존중을 요구하며, 민간인 기아를 전쟁 수단으로 사용하는 행위는 전쟁 범죄임을 강조했습니다. 스웨덴은 유엔 기구를 통해 지원을 제공하며, 유니세프(Unicef)와 세계 식량 계획(WFP) 등을 통해 물품을 전달하고 있습니다.
개발 원조 개혁
도우사 장관은 스웨덴 개발 원조의 문제점을 지적하며, 세금 낭비, 장기적인 효과 미흡, 평가 및 추적의 어려움 등을 언급했습니다. 그는 지원금의 투명성을 높이고, 지원 대상을 줄이며, Sida(스웨덴 국제개발협력청)의 목표를 축소하는 등 개혁 방안을 제시했습니다.
우크라이나 지원의 우선순위
도우사 장관은 우크라이나에 대한 지원을 최우선으로 하며, 이는 스웨덴의 안보와도 관련 있다고 밝혔습니다. 스웨덴은 우크라이나 지원에 전체 지원금의 14%를 할당하고 있습니다.
지원의 효율성 증대
그는 개발 원조의 효율성을 높이기 위해, 원조 관련 커뮤니케이션 예산 삭감, 부르키나파소(Burkina Faso)와 말리(Mali)에 대한 양자 지원 중단 등도 언급했습니다. 그는 현재의 세계적인 분쟁 상황을 고려할 때, 지원이 실질적인 효과를 거두는 것이 더욱 중요하다고 강조했습니다.
논평과 추가 논의
스베르케르 쇠린 씨는 도우사 장관의 입장에 대해 긍정적인 면과 비판적인 면을 모두 언급했습니다. 그는 개발 원조의 평가, 우크라이나 지원 등에 동의하면서도, UNRWA(유엔 팔레스타인 난민 구호 기관)에 대한 지원 중단에 의문을 제기했습니다. 그는 스웨덴 정부가 UNRWA 지원 중단의 더 깊은 이유를 밝혀야 한다고 주장했습니다.
Under mina månader som biståndsminister har jag många gånger ställt mig frågan: Hur kunde det bli så här?
Vi har inte koll på skattebetalarnas pengar.
Nu städar vi upp i biståndet, skriver Benjamin Dousa i en replik till Sverker Sörlin som svarar direkt.
Gaza är just nu en av de värsta platserna på hela jordklotet.
I det håller jag helt med Sverker Sörlin (DN 22/6).
Det är brist på praktiskt taget allt: mat, vatten, sanitetsprodukter, kläder och tak över huvudet.
En av mina första resor som biståndsminister gick till Palestina, där jag både fick höra några av alla de fruktansvärda historier som kommer från Gaza och om det våld som extremister utsätter civilbefolkningen på Västbanken för.
Det som dessutom skiljer situationen i Gaza från andra humanitära kriser, till exempel i Sudan, Jemen och Demokratiska Republiken Kongo, är att människorna inte har någonstans att ta vägen.
De är fast.
Just därför är Sverige en av världens största givare till den humanitära responsen i Gaza.
Vi har dubblerat stödet – från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor.
Det är bara fyra länder i hela världen som hittills under 2025 gett mer, och bara ett annat land i EU.
Det stora problemet i dagsläget är dock inte brist på pengar, utan att hjälpen inte släpps in av Israel.
I både Jordanien och Egypten finns stora lager med stöd, men lastbilarna kommer inte in.
Därför har regeringen skärpt tonen mot Israel, och återkommande krävt att landet ska respektera internationell humanitär rätt.
Att använda utsvältning av civila i sin krigföring är ett krigsbrott.
Givet läget har vi valt att kanalisera vårt fördubblade stöd genom framför allt FN-organisationer som får in lastbilar, även om lastbilarna som släpps in är för få.
Det handlar om exempelvis Unicef och World food programme (WFP) som de senaste veckorna fått in stöd.
I rapporterna som kommit från Unrwa under juni skriver organisationen själv att man inte fått in några lastbilar.
Att prioritera Ukraina handlar lika mycket om att fasa ut och ta bort.
I stort tycker vi, Sverker Sörlin och jag, nog ganska lika när det kommer till Gaza, men i biståndsfrågorna finns flera meningsskillnader.
Svenskt bistånd har i dag flera omfattande problem.
Som rikt land har Sverige ett ansvar att hjälpa, men biståndspolitiken har till stor del handlat om att spendera så mycket skattepengar som möjligt.
Vad pengarna lagts på har varit mindre viktigt.
Vilka projekt som haft en långvarig positiv effekt vet vi inte heller med säkerhet.
Utvärderingar och uppföljningar har betraktats som hot i stället för en nödvändighet.
Biståndet genom civilsamhället har gått till en liten utvald grupp med en särställning inom den tidigare strategin.
Dessa organisationer har sedan kunnat vidareförmedla stödet i många led.
Att följa en skattekrona ut i fält har varit svårt om inte omöjligt.
Nu städar vi upp i biståndet.
Vi bryter med den tidigare modellen där stöd kunde slussas vidare i upp till fyra fem olika led och gör det lättare att följa skattepengarna.
Vi minskar antalet länder vi är i och har tagit bort över 100 operativa mål för Sida, för att verksamheten ska bli mer fokuserad och enklare att utvärdera.
Vi uppgraderar Openaid.se, så att det ska bli lättare att följa varje skattekrona från beslut ut i fält.
Som första biståndsminister på väldigt länge måste jag nu prioritera Under mina månader som biståndsminister har jag många gånger ställt mig frågan: Hur kunde det bli så här?
Vi har inte koll på skattebetalarnas pengar.
Mycket kan spåras till enprocentsmålet – att vi på förhand har bestämt att en procent av vårt samlade välstånd måste gå till bistånd.
Varje gång som Volvo eller Ericsson säljer något, måste vi per automatik betala ut en krona mer i bistånd.
Resultatet har blivit att ingen biståndsminister på decennier har tvingats prioritera.
Som första biståndsminister på väldigt länge måste jag nu prioritera.
Jag har inget hemligt pengaträd på Utrikesdepartementet.
Regeringen prioriterar Ukraina som vi gjort till den största mottagaren av svenskt bistånd.
14 procent av biståndet går nu till att stötta Ukrainas motståndskraft, eftersom det även är ett svenskt säkerhetsintresse.
Förblir Ukraina självständigt och fritt, gynnas även Sverige.
Att prioritera Ukraina handlar lika mycket om att fasa ut och ta bort.
Exempelvis har vi tagit bort det årliga stödet på 155 miljoner kronor till kommunikationinsatser om biståndet i Sverige.
Vi har även fasat ut det bilaterala stödet till Burkina Faso och Mali, två militärjuntor med nära kopplingar till Ryssland.
Stöttar man Ryssland kan man inte förvänta sig hundratals miljoner av svenska folket.
Världen är mer turbulent än på mycket länge med ett rekordhögt antal pågående konflikter.
Just därför är det ännu viktigare att vårt stöd når hela vägen fram och gör skillnad.
Sverker Sörlin svarar direkt.
Tack, Benjamin Dousa för ditt svar!
Jag uppskattar din vilja till samtal.
Mycket håller jag med om: att biståndsländer ibland bör bytas, att Ukraina får bistånd.
Likaså att bistånd måste utvärderas.
Så har skett i årtionden och Oecd och andra internationella auktoriteter rankar alltid Sida högt.
Mäta långsiktiga resultat av bistånd är genuint svårt och mer efterfrågas alltid av riksdagen.
Frågan är om det blir lättare för din regering.
Er reformagenda (2023) kommenterades av Riksrevisionen (2024) med att den styrs av regeringens politiska prioriteringar "medan resultat inte nämns".
Resultaten blir ju inte automatiskt bättre för att biståndet skärs ned.
Inte heller för att biståndets fokus nu splittras upp för att gynna svenska handelsintressen och stimulera ökad återvandring.
Att inskränkt handlingsutrymme för civilsamhällets organisationer eller slopad forskning skulle förbättra biståndet är långsökt.
Man anar andra motiv.
Det är litet synd att du inte ger svar på frågan om den djupare avsikten med att förhindra fortsatt Gaza-stöd via Unrwa.
Att Sverige stödjer andra organisationer hjälper just nu föga.
Unrwa gör massor som inga andra kan, inte minst utbildning.
En hel biståndsvärld därute undrar vad det är Sveriges regering vet som ingen annan vet.
Även i Sverige får vi fortsätta undra, i alla fall till konstitutionsutskottets behandling av anmälan mot dig.
Till dess är varje dag en dag du kan ändra dig.
Många, bland dem jag, skulle välkomna det – med värme.
Läs mer: Kulturdebatt.
Bäste Benjamin Dousa, vem har slängt dig under bussen?
