미국, 이란 공격으로 NATO 정상 회담 흔들
미국이 공식적으로는 북대서양 조약 기구(NATO)와 관련 없는 전쟁에 개입하면서, 6월 24일부터 네덜란드 헤이그에서 열리는 NATO 정상 회담이 흔들릴 것으로 보입니다. 다른 NATO 회원국들은 미국 대통령 트럼프의 심기를 맞추기 위해 노력해 왔지만, 이번 사태로 인해 그 노력이 계속될 수 있을지 불투명해졌습니다.
NATO의 기본 원칙과 갈등
NATO 조약은 다음과 같은 기본 원칙을 명시하고 있습니다. "당사국들은 국제 연합 헌장의 목적과 원칙에 대한 신념을 확인하고, 모든 국가 및 모든 정부와 평화롭게 공존하고자 한다." 그러나 미국은 지난 일요일 밤, 이란 내 핵 시설에 '벙커 버스터'를 투하하고 잠수함에서 순항 미사일을 발사하며 이란과의 갈등을 격화시켰습니다. 이러한 미국의 행동은 국제법 위반으로 간주될 수 있으며, NATO 내에서도 논란을 일으키고 있습니다.
안토니우 구테흐스(António Guterres) 유엔 사무총장은 트위터를 통해 "이 분쟁이 통제 불능 상태로 빠르게 확대되어 민간인, 지역 및 전 세계에 재앙적인 결과를 초래할 위험이 커지고 있다"고 경고하며, 국제법과 유엔 헌장의 요구 사항을 상기시켰습니다. 그는 또한 "군사적 해결책은 없다"고 강조했습니다.
헤이그 정상 회담의 영향
이란에 대한 미국의 공격은 전 세계의 안보 상황에 영향을 미치겠지만, 헤이그에서 열리는 NATO 정상 회담의 주요 의제가 되지는 않을 가능성이 높습니다. NATO는 방어 동맹이며, 미국이 공격을 받은 상황이 아니기 때문입니다. 또한, 미국은 유엔으로부터 이 분쟁에 개입할 법적 권한을 부여받지 못했습니다. 따라서 이란과의 갈등은 NATO의 전쟁으로 간주되지 않습니다.
NATO 내의 다양한 입장
미국의 공격에도 불구하고, 일부 유럽 NATO 회원국들은 이란, 이스라엘, 미국 지도자들에게 외교적 해결책을 모색하고 긴장을 완화할 것을 촉구하고 있습니다. 동시에 이란이 핵무기를 개발하는 것을 용납할 수 없다는 점을 강조하고 있습니다. 스웨덴 총리 울프 크리스테르손(Ulf Kristersson)은 "스웨덴에게 이란이 핵무기를 개발하지 않는 것은 중요한 문제입니다. 또한 중동 지역의 폭력의 악순환을 멈추는 것도 중요합니다"라고 밝혔습니다.
국제법 위반 논란과 동맹의 딜레마
스웨덴 전 총리이자 외무부 장관인 칼 빌트(Carl Bildt)는 미국의 이란 공격을 "명백한 국제법 위반"이라고 비판했습니다. 이는 러시아를 국제법 위반으로 비난하고 인접 국가 침공을 시도하는 행위를 하는 NATO 동맹에게는 매우 어려운 문제입니다. 그러나 실용적인 NATO 지도자들은 미국의 단호한 개입을 통해 동맹과 국가적 이익이 위협받을 때 대응할 수 있다는 것을 보여주었다고 평가할 수도 있습니다. 이는 억제력을 발휘하며, 도널드 트럼프가 NATO를 지지한다면 그 억제력은 전체 NATO에 파급될 수 있습니다.
군사 협력과 정상 회담의 과제
미국 해병대와 16개 NATO 회원국 군인 9,000명이 6월 중순 라트비아에서 열린 발토프스(Baltops) 훈련에서 함께 훈련을 했습니다. 워싱턴의 새로운 대통령에도 불구하고 NATO 내 군사 협력은 계속되고 있습니다. 헤이그 정상 회담은 도널드 트럼프 대통령의 참석 여부에 따라, 다른 31개 동맹국이 준비한 것보다 훨씬 더 어려운 균형을 요구할 수 있습니다.
NATO 정상 회담의 주요 의제
이번 정상 회담에서 가장 중요한 논의 사항은 국방비 증액입니다. NATO 사무총장 마크 뤼테(Mark Rutte)는 회원국을 순회하며 국방비 목표를 GDP의 2%에서 5%로 대폭 인상하는 방안을 제안했습니다. 이 목표 달성을 위해, 인프라, 의료 등 군사 관련 지출을 포함하는 '회계 트릭'이 사용될 수 있습니다.
러시아의 우크라이나 전쟁과 정상 회담의 또 다른 측면
우크라이나 전쟁과 블라디미르 푸틴에 대한 다양한 시각은 이번 정상 회담의 주요 의제가 아닙니다. 볼로디미르 젤렌스키(Volodymyr Zelenskyy) 우크라이나 대통령은 만찬에 초대되었지만, 작년처럼 주요 연설자로 초청받지는 않았습니다. 이는 NATO가 2022년 2월 러시아의 대규모 침공 이후 가장 중요한 문제로 여겨왔음에도 불구하고, 우크라이나 전쟁에 대한 동맹의 입장이 분열되어 있음을 보여줍니다.
USA har gett sig in i ett krig som formellt sett inte har något med Nato att göra.Ändå kommer det att skaka Natotoppmötet som inleds på tisdag.
De andra Natoländerna har satsat allt på att hålla USA:s president Trump på gott humör i Haag.
Kan de fortsätta med det nu?
Så här lyder Natos portalparagraf: "Parterna i detta fördrag bekräftar sin tro på ändamålen och grundsatserna i Förenta nationernas stadga och sin vilja att leva i fred med alla folk och alla regeringar" Natten till söndag släppte tunga amerikanska bomplan "bunkerbomber" på kärnkraftsanläggningar i Iran.
Dessutom avfyrade USA kryssningsrobotar från ubåtar.
Det ledande Natolandet gick in med kraft på Israels sida i kriget mot Iran.
"Det finns en ökande risk att den här konflikten snabbt kan växa bortom all kontroll, med katastrofala följder för civila, regionen och omvärlden", varnade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres på X och påminde om folkrätten och FN-stadgans krav.
"Det finns ingen militär lösning", skrev han.
Trots konsekvenserna för det säkerhetspolitiska läget i världen kommer det amerikanska anfallet på Iran sannolikt inte att bli någon punkt på dagordningen i Haag.
Nato är en försvarsallians, och USA har inte blivit attackerat.
Dessutom har USA inget folkrättsligt mandat från FN att ge sig in i konflikten.
Det är alltså inte Natos krig.
Natten till söndag släppte tunga amerikanska stridsflyg "bunkerbomber" av typen GBU-57 över iranska atomanläggningar.
Foto: AP/TT Det förhindrar dock inte att USA skulle kunna be sina allierade om hjälp om kriget eskalerar, som man gjorde i Irakkriget.
Men då blir det enskilda Natoländer och ingen har någon formell skyldighet att hjälpa till.
Nu manar ledare för europeiska Natoländer Iran, Israel och USA att trappa ner och söka en diplomatisk lösning.
Samtidigt understryker de att Iran inte kan tillåtas att utveckla kärnvapen.
"För Sverige förblir det viktigt att Iran inte utvecklar kärnvapen. Det är också viktigt att våldsspiralen i Mellanöstern stoppas", skriver Sveriges statsminister Ulf Kristersson.
Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt är betydligt hårdare i sin beskrivning av den amerikanska attacken på Iran.
"Ett solklart brott mot internationell rätt", skriver han på X.
Brott mot folkrätten är minst sagt besvärande för en försvarsallians som pekat ut Ryssland som ett hot mot fred och demokrati för att landet brutit mot folkrätten och försöker invadera ett grannland.
Å andra sidan kan de pragmatiska Natoledarna, de är många, se att USA nu har bevisat att man är beredda att ingripa med full kraft när allierade och nationella intressen hotas.
Det fungerar avskräckande, och om Donald Trump står bakom Nato spiller den avskräckningen över på hela Nato.
Amerikanska marinkårssoldater övar tillsammans med 9 000 soldater från 16 Natoländer på övningen Baltops i Lettland i mitten av juni.
Det militära samarbetet fortsätter som förut i Nato, trots en ny president i Washington.
Foto: Ints Kalnins/ZUMA Press Wire/Shutterstock Toppmötet i Haag, om nu Donald Trump inte väljer att ställa in sin medverkan, kan alltså bli en ännu svårare balansgång än de 31 andra allierade förberett sig för.
De har tillsammans med generalsekreterare Mark Rutte hittills nästan slagit knut på sig själva för att hålla USA:s militär kvar i Europa under så så lång tid som möjligt och med så stora resurser som det bara går.
Det egentliga toppmötet varar bara under två och halv timme.
Ledarna vill inte riskera en öppen konflikt mellan Donald Trump och andra Natoledare, utan har försökt fokusera hela mötet på det Trump vill höra: löften om kraftigt ökade försvarsanslag.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de skilda synsätten på Vladimir Putin är alltså ingen stor fråga på dagordningen.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har bjudits in till Natomötet, men bara som middagsgäst.
Förra året togs Zelenskyj emot som en hedersgäst.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade att Natos stöd kommer att bestå och att Ukrainas framtid finns i Nato.
Ett år senare står alliansen alltså splittrad i synen på det krig som rasar i Europa, trots att den har varit Natos viktigaste fråga allt sedan den storskaliga ryska invasionen i februari 2022.
Krigsfartyg från USA och andra Natoländer övar tillsammans i början av juni under övningen Baltops 25.
Foto: USA:s flotta/TT För att hålla president Trump vällvilligt inställd har Natos generalsekreterare tagit fasta på Donald Trumps krav på försvarsutgifter på 5 procent av bnp.
En så kraftig upprustning klarar få Natoländer att genomföra de närmaste fem till sju åren.
Men genom att räkna in järnvägar, vägar, cyberförsvar, miltärt stöd till Ukraina och andra civila utgifter som kan kopplas till det militära försvaret går det lättare att med lite bokföringstricks ändå räkna till fem.
Trump kan då utropa en seger och deklarera inför sina väljare och hela världen att han minsann Europa att äntligen betala för sig.
Det är förstås ett starkt argument för honom att resa till Haag i veckan.
Natos generalsekreterare Mark Rutte på besök hos USA:s president Donald Trump i mars, Foto: Yuri Gripas - Pool via CNP Ett krig i Mellanöstern med Iran, USA och Israel som aktörer kommer att ge ringar på vattnet och påverka också Europa.
Å ena sidan kan oljepriserna stiga och öka den ryska krigskassan.
Deras krigföring i Ukraina kan också hamna i skuggan av Mellanöstern, vilket gynnar Ryssland.
Å andra sidan är Iran en allierad till just Ryssland, och landets militära resurser minskar nu.
Natos stats- och regeringschefer, deras utrikesministrar och försvarsministrar har ett par dygn på sig att väga samman risker och möjligheter med USA:s inträde i kriget mot Iran.
Sedan måste de vara beredda att säga sin mening i Haag, även om det kan bli under enskilda möten eller på middagar, och inte på själva toppmötet.
Fakta.Natotoppmötet i Haag Stats- och regeringschefer från Natos 32 medlemsländer träffas den 24 till den 26 juni på World Forum i Haag, Nederländerna.
Dessutom kommer EU:s partners att delta.
Högst på dagordningen står en kraftig upprustning.
Natos generalsekreterare Mark Rutte har rest runt i medlemsländerna för att förankra en radikal ökning av målet för försvarsutgifter från 2–5 procent av bnp.
Av detta får motsvarande 1,5 procent av bnp vara civila men försvarsrelaterade utgifter, som infrastruktur och sjukvård.
Resten ska vara rent militära utgifter.Det väntas också nya åtgärder för att öka produktionen av krigsmateriel i Europa.
Visa mer Visa mindre
