이란-이스라엘 긴장 고조, 스웨덴 안보 위협 증가
최근 이란, 이스라엘, 미국의 관계 악화로 스웨덴을 포함한 서방 국가에 대한 테러 위협이 증가할 수 있다는 우려가 제기되었습니다. 토마스 닐손(Thomas Nilsson) 스웨덴 군사 정보국(Must) 국장은 이란과 연계된 범죄 조직이 스웨덴 내 미국 및 이스라엘 관련 시설에 대한 공격을 감행할 가능성을 경고했습니다. 닐손 국장은 러시아가 스웨덴 안보에 가장 큰 위협이라고 강조하면서도, 중동 지역의 긴장 고조가 스웨덴에 미치는 영향을 면밀히 주시하고 있다고 밝혔습니다.
이란의 테러 지원과 스웨덴의 취약성
닐손 국장은 이란이 여러 테러 조직을 지원하고 있으며, 이러한 조직이 서방 국가를 대상으로 테러를 감행할 수 있다고 지적했습니다. 특히 스웨덴 내 범죄 조직과의 연계 가능성을 언급하며, 이란이 이들을 활용하여 폭력 행위를 저지를 수 있다고 경고했습니다. 작년에 발생했던 이스라엘 대사관 공격과 같은 사례를 예시로 들며, 이란이 범죄 조직을 통해 폭탄 테러와 총격과 같은 공격을 시도할 수 있다고 밝혔습니다. 또한, 닐손 국장은 이러한 행위가 스웨덴 사회의 명백한 취약성을 드러내는 것이라고 평가했습니다.
스웨덴의 안보 태세 강화
닐손 국장은 현재 스웨덴에 대한 가장 큰 위협은 여전히 러시아라고 강조했습니다. 그러나 중동 지역의 긴장 고조와 관련하여 스웨덴은 에너지 가격 상승, 경제적 불안정 등 다양한 영향을 받을 수 있다고 덧붙였습니다. 그는 또한, 스웨덴이 북대서양 조약 기구(NATO) 회원국이 되면서, 군사력 증강의 필요성이 더욱 커졌다고 언급했습니다. NATO는 회원국의 국방 예산 목표를 GDP의 2%에서 3.5%로, 그리고 민간 방위를 위한 추가 1.5%로 상향 조정할 예정입니다.
정보 기관의 역할과 과제
닐손 국장은 러시아의 우크라이나 침공 당시 Must의 정보 분석에 대한 비판을 언급하며, 이후 정보 수집 및 분석 방법을 개선했다고 밝혔습니다. 그는 스웨덴 정부와 군 수뇌부에 중요한 상황 변화를 신속하게 알리는 것이 자신의 임무라고 강조하며, 현재 Must의 정보 분석 능력을 신뢰할 수 있다고 말했습니다.
칼 빌트(Carl Bildt)의 제안
전직 M-당 대표였던 칼 빌트는 최근 스웨덴 정보 기관의 개편을 제안했습니다. 닐손 국장은 빌트의 제안에 대해 언급하며, Must는 현재 급변하는 안보 환경에 적응하기 위해 끊임없이 노력하고 있다고 밝혔습니다.
VISBY.
De senaste dygnens utveckling mellan Iran, Israel och USA är en allvarlig upptrappning av ett redan spänt läge som kommer att påverka Sverige på många sätt.
Det säger Thomas Nilsson, chef för den militära underrättelsetjänsten Must.– Vi ser risker för terrorattentat mot väst, inklusive Sverige, säger han.
Det blåser hårt ombord på örlogsfartyget HMS Carlskrona i Visby hamn när DN träffar Thomas Nilsson, chef för den militära underrättelsetjänsten Must, i kajutan.
Det har bara gått några timmar sedan Israel och Iran båda anklagade varandra för att ha brutit en vapenvila, kort efter att den trädde i kraft.
Sedan Israel attackerade flera mål i Iran har Iran gjort motattacker.
Och under de senaste dygnen har USA bombat mål i Iran – som svarat med en attack mot en amerikansk bas i Qatar.
– Det här är såklart en allvarlig upptrappning och ett mycket allvarligt läge som skulle kunna utvecklas till ett ännu sämre läge, säger Thomas Nilsson.
Och det påverkar Sverige.
Inte minst på grund av att en stor del av världens oljeproduktion finns i den delen av världen.
– Störningar i oljeproduktionen påverkar oss.
Höjda oljepriser, energipriser, bensinpriser.
Så det har ju direkt påverkan på den globala ekonomin.
Dessutom har Iran stöd av, och stödjer, olika terrororganisationer som kan användas som en resurs för krigföring.
– Och då har vi risker för terrorattentat mot väst, inklusive Sverige.
För bara en månad sedan sänkte Säkerhetspolisen terrorhotnivån mot Sverige från fyra till tre på en femgradig skala.
Hittills har de inte sett skäl att höja nivån igen.
– Men det är klart att det finns en sådan utvecklingslinje.
Så det påverkar oss på många, många sätt.
Thomas Nilsson säger att det största hotet mot Sverige fortsatt är Ryssland.
Foto: Beatrice Lundborg I helgen rapporterade SVT uppgifter om hur det kriminella nätverket Foxtrot nu pressas av Iran att utföra attacker mot amerikanska och israeliska intressen i Sverige.
Underrättelsetjänsten känner till kopplingar mellan kriminella gäng och Iran – till exempel vid en attack mot israeliska ambassaden förra året.
Då använde man samma metoder som i uppgörelser mellan kriminella gäng, säger Thomas Nilsson: – Att hyra in våldsverkare för sprängningar och skjutningar.
Om Iran väljer att göra så, så har de sådana resurser.
Är det här ett nytt tillvägagångssätt?
– Vi har pratat länge om hybrida hot och icke-linjär krigföring.
Här kanske vi ser att det konkretiseras och faktiskt sätts i verket.
Folk har forskat om vad vi har för sårbarheter i vårt samhälle – och det här skulle jag säga är en klar sårbarhet.
Att de kriminella gängen finns?
– Ja, att vi har en organiserad brottslighet med ett sådant våldskapital som de varit beredda att använda, och som kan användas för de här syftena.
Om det finns kopplingar mellan individer i gäng och vissa statsaktörer som Iran så är det en försvårande faktor.
Men trots ett allt mer allvarligt läge i Mellanöstern så är Ryssland fortfarande det största hotet mot Sverige.
Frågan är vad ett avslut på Rysslands krig i Ukraina skulle betyda för Sverige.
Ryssland skulle då kunna rikta om resurser som varit bundna till slagfältet i Ukraina.
Must har fått kritik för att ha misslyckats med att förutse Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Men Thomas Nilsson menar att man har lärt sig mycket sedan dess.
Foto: Beatrice Lundborg – Tittar man på kartan nu så är det klart att Ryssland vidtar åtgärder och förstärker baserna längs den finska gränsen, gränsen mot Nato.
Men de har inte påbörjat det fullt ut, för det är fortfarande väldigt beroende på hur kriget slutar i Ukraina i vilken takt och vad man kan göra.
Så det är inte lugnt för svensk del?
– Det skulle jag absolut inte säga.
Man använder uttrycket "fara i dröjsmål".
Det är därför både Nato och den svenska regeringen satsar på upprustning.
Under det pågående Natotoppmötet i Haag väntas medlemsländerna enas om en höjning av målet för ländernas försvarsbudget från 2 procent till 3,5 procent av bnp – med ytterligare 1,5 procent till civilt försvar.
– Det är för att man ser ett behov av att öka försvarsförmågan för att matcha det ryska hotet.
I förra veckan presenterade förre M-ledaren Carl Bildt en utredning av den svenska underrättelsetjänsten.
Där föreslog han att flytta stora delar av underrättelsetjänsten från det militära.
Must fick kritik för att ha missbedömt risken för en rysk invasion av Ukraina.
Thomas Nilsson säger att man gjort stora förändringar sedan dess.
– Vi har tittat på det som inte fungerade fullt ut inför krigsutbrottet.
Det är en av våra primära uppgifter att kunna tala om för överbefälhavaren och regeringen när allvarliga saker är på gång som kommer påverka svenska intressen.
Så de kan lita mer på era bedömningar i dag?
– Absolut.
Man har nog alltid kunnat lita på våra bedömningar.
Men vi har utvecklat våra metoder och har lärt oss väldigt mycket, säger Thomas Nilsson.
