스웨덴 기독민주당(KD)은 스톡홀름, 특히 도심과 대로변에 더 많은 발코니가 필요하다고 주장하고 있습니다.
KD는 건축 허가 신청에 대한 신속 처리 및 할인 혜택을 원하고 있다고 나이키 외르브링크(Nike Örbrink) KD 원내대표는 밝혔습니다.
스톡홀름 시 웹사이트에 따르면, 도심 지역에서는 문화사적 이유로 인해 '대로변과 반개방형 마당을 향한 발코니 설치 가능성이 제한적'이라고 명시되어 있습니다.
나이키 외르브링크 원내대표는 '안뜰 쪽 발코니 건축 허가는 비교적 쉽지만, 대로변 쪽 건축 허가는 매우 어렵습니다.
하지만 많은 스톡홀름 시민들이 추가 공간으로서 발코니를 꿈꿉니다.
발코니에서 식물을 가꾸고 일광욕을 하고 바비큐를 즐길 수 있어 삶의 질이 향상됩니다'라고 말했습니다.
스웨덴의 계획 및 건축법에 따르면, 역사적, 문화사적, 환경적 또는 예술적 관점에서 특별히 가치 있는 건물은 훼손되어서는 안 된다고 규정하고 있습니다.
이러한 상황에서 KD의 주장은 어려운 상황에 직면해 있습니다.
나이키 외르브링크 원내대표는 '법이 걸림돌이 된다면 정부는 법을 재검토해야 하며, 우리는 발이 묶여서는 안 됩니다.
물론 건물 외관과 어울리는 보기 좋은 발코니여야 합니다'라고 말했습니다.
나이키 외르브링크 원내대표는 발코니가 안전성을 높이는 요소라고 보고 있습니다.
KD는 신축 건물에는 대로변에도 발코니를 설치하는 것을 원칙으로 삼아야 한다고 주장합니다.
외르브링크 원내대표는 '우리는 발코니를 안전을 증진시키는 요소로도 봅니다.
발코니를 통해 대로변을 지켜보는 '더 많은 눈'이 생겨 불안한 장소에서의 범죄 예방 효과가 있고 무질서함을 줄일 수 있습니다'라고 설명했습니다.
스웨덴 기독민주당은 황폐하고 불안정하며 무질서한 곳에 위치한 주택 소유자 협회와 임대인에게는 할인되고 신속하게 처리되는 발코니 설치 기회를 제공해야 한다고 제안했습니다.
KD는 예시로 쇠데르말름(Södermalm) 지역의 비스튀리예트(Bysistorget)와 마리아 프레스트고르스이가타(Maria Prästgårdsgata), 쇠데로르트(Söderort) 지역의 회그달렌 센트룸(Högdalens centrum), 바사스탄(Vasastan) 지역의 오덴플란(Odenplan) 등을 언급했습니다.
스톡홀름 미관위원회(Stockholms skönhetsråd)는 발코니에 대해 원칙적으로 긍정적인 입장입니다.
위원회 서기인 헨리크 네를룬드(Henrik Nerlund)는 '안뜰 쪽 건축은 그리 논란의 여지가 없으며 대부분의 장소에서 해결 가능합니다.
하지만 대로변 쪽 외관이 건물의 주 외관인 도심 지역에서는 더 복잡합니다.
그곳에서는 건물의 문화사적, 미학적 가치와 도시 경관이 중요하게 고려되어야 합니다'라고 말했습니다.
하지만 그의 말에 따르면 스톡홀름 시는 지난 10년간 규제를 완화했습니다.
시의 이전 건축 규정에는 '대로변 쪽 발코니는 피한다'고 명시되어 있었지만 현재는 그렇지 않습니다.
헨리크 네를룬드 서기는 '쿤스홀멘(Kungsholmen) 북서부와 같은 신축 건물에서는 건설 회사들이 발코니 설치에 더 적극적으로 나설 수 있었다고 생각합니다'라고 덧붙였습니다.
스웨덴어 원문
Stockholm behöver fler balkonger, även i innerstan och mot gatan.
Det anser Kristdemokraterna.– Vi vill ha snabbspår och rabatterat pris på bygglovsansökan, säger gruppledaren Nike Örbrink.
På stadens hemsida står att det i innerstan, av kulturhistoriska skäl, råder "begränsade möjligheter att uppföra balkonger mot gator och halvöppna gårdar".
– Det är ganska lätt att få tillstånd att bygga balkong mot en innergård, men jättesvårt att få bygga mot gatan.
Men många stockholmare drömmer om ett extrarum.
Där kan man odla, sola och grilla, det höjer livskvaliteten, säger Nike Örbrink.
I plan- och bygglagen står att en byggnad som är särskilt värdefull, från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, inte får förvanskas.
Ni kämpar i uppförsbacke, eller hur?
– Om lagar står i vägen måste regeringen se över dem, vi kan inte vara bakbundna.
Men det ska naturligtvis vara snygga balkonger som passar till husfasaden, säger Nike Örbrink.
Nike Örbrink ser balkonger som trygghetsskapande.
Foto: Eva Tedesjö
KD anser att balkonger ska vara regel vid nybyggnationer, även mot gatan.
– Vi ser dem också som trygghetsskapande.
Vi får fler ögon mot gatan, det verkar förebyggande på otrygga platser och tränger undan buset.
Kristdemokraterna föreslår att bostadsrättsföreningar och hyresvärdar på platser son är öde, där det förekommer otrygghet och ordningsstörningar ska ges möjlighet till rabatterad och snabbhanterad balkonginstallation.
De tar några platser som exempel, Bysistorget och Maria Prästgårdsgata på Södermalm, Högdalens centrum i Söderort och Odenplan i Vasastan.
Stockholms skönhetsråd är i princip positivt till balkonger.
– Att bygga dem mot gården är inte så kontroversiellt, det går att lösa på de flesta ställen.
I innerstan, där fasaden mot gatan är byggnadens huvudfasad, är det mer komplicerat.
Där måste byggnadens kulturhistoriska och estetiska värde – samt stadsbilden – ha stor tyngd, säger rådets sekreterare Henrik Nerlund.
"Det är klart att det är attraktivt med balkonger, men på vissa ställen är det komplicerat att bygga dem", säger Henrik Nerlund.
Foto: Thomas Karlsson
Men Stockholm har lättat på reglerna de senaste tio åren, enligt honom.
I stadens tidigare byggnadsordning stod att "balkong mot gatan undviks", så står det inte i dag.
– I nybyggnation, till exempel på nordvästra Kungsholmen, tycker vi att byggföretagen kunde ha jobbat mer med balkonger, säger Henrik Nerlund.
Fakta.Balkongens historia
Balkonger i bostäder introducerades under tidigt 1800-tal.
Under 1880-talet blev balkonger vanligare men de förekom fortfarande sparsamt, främst på särskilt påkostade byggnader.
På 1920-talet blev det även vanligt med en översta indragen våning, med så
kallade kungsbalkonger.
Mot slutet av 1920-talet blev balkongerna fler, en utveckling som nådde sin kulmen när funktionalismen slog igenom.
Den indragna balkongen fick en dominerande ställning under 1960-
och 70-talet.
Under 2000-talet blev balkongerna en mycket viktig del av bostaden.
I större lägenheter blev det vanligt med flera större balkonger.
Källa Stockholms stad
Visa mer
Visa mindre
출처: https://www.dn.se/sverige/kd-det-behovs-snabbspar-for-balkonger-i-stockholm/
