전쟁 향하는 살상 로봇: “미래는 이미 왔다”
최근 우크라이나 전장에서 자율형 무기, 이른바 살상 로봇의 등장을 예고하는 보고가 잇따르고 있습니다. 스웨덴에서는 국방연구소(FOI)가 은폐된 차량을 찾아 공격하는 자율 드론을 개발했습니다. 하지만 국제법 전문가들은 이러한 기술 발전에 대해 우려를 표명하며, 민간인 피해 가능성을 경고하고 있습니다.
자율 무기의 현실화
지난 가을, 우크라이나 전쟁이 자율형 무기와 살상 로봇의 실험실이 될 것이라는 보고가 처음 나왔습니다. 미국의 웨스트포인트 사관학교는 자율적으로 목표물을 찾아 공격하는 드론이 우크라이나로 향하고 있다고 밝혔습니다. FOI의 연구 책임자인 라르스 포르셀(Lars Forssell)은 “모두가 미래에 대해 이야기하지만, 미래는 이미 우리 곁에 와 있다”라고 말했습니다.
기술 발전과 위험성
라르스 포르셀은 “이는 영상 처리 기술로, 민간 목표와 군사 목표를 구별할 수 있을 정도로 충분히 발전해야 한다”라고 설명했습니다. 그는 늦어도 2025년 하반기, 혹은 2026년 새해까지는 자율 드론 시스템이 우크라이나 전장에 투입될 것으로 예상했습니다. 우크라이나 부총리 미하일로 페도로프(Mykhailo Fedorov) 역시 비슷한 발언을 한 바 있습니다. FOI는 자율 드론인 ZPV 드론을 개발했으며, 이는 일반적인 FPV 드론과는 달리 시야를 제공하지 않습니다.
기술의 한계와 미래 전망
자율 드론의 핵심은 강력한 프로세서와 이미지 처리 능력을 갖춘 소프트웨어입니다. 라르스 포르셀은 “실제 AI는 아닙니다. 지능은 없지만, 영상 처리 기술을 통해 민간 목표와 군사 목표를 구별할 수 있습니다”라고 말했습니다. 그는 또한 전장의 혼란스러운 환경에서는 이러한 기술이 무용지물이 될 수 있지만, 효과적인 이미지 인식 기술은 공격 드론이 적의 교란 신호로부터 벗어나는 데 도움이 될 수 있다고 덧붙였습니다. 드론 운영자가 적의 전파 방해로 인해 통신이 끊기는 경우가 많은데, 자율 드론은 스스로 지형을 파악하고 목표를 찾아 공격할 수 있습니다.
자율 드론의 활용 시나리오
드론 군집의 자율적인 작전 가능성은 미래의 중요한 발전 방향입니다. 현재는 이 정도로 정교하지 않지만, 기술 개발 속도가 매우 빠릅니다.
전문가들의 의견
스웨덴 국방대학원 박사과정생 헨리크 폴손(Henrik Paulsson)은 우크라이나 기업들이 이미 전장에서 자율 드론을 시험했다는 정보를 접했다고 밝혔습니다. 그는 “100% 확인된 것은 아니지만, 그럴 가능성을 보여주는 징후가 있다”라고 말했습니다. 서방의 스타트업 기업들은 드론 자율성의 가능성을 보고 우크라이나에서 제품을 테스트하려 하고 있지만, 일부는 최전선에서 멀리 떨어진 리비우(Lviv) 지역에서 테스트를 진행하기도 했습니다. 헨리크 폴손은 이에 대해 “아직까지는 실험 단계에 머물러 있는 것 같다”라며 회의적인 시각을 보였습니다.
국제법적 문제와 윤리적 문제
러시아는 드론 개발을 적극적으로 추진하고 있으며, 무인 항공기 전문 연구 센터인 루비콘 센터를 설립했습니다. 이들은 우크라이나의 로켓 포병을 FPV 드론으로 공격하여 파괴한 것으로 알려졌습니다. 국제법 전문가들은 러시아의 우크라이나 침공 과정에서 민간인 공격, 화학 무기 사용 등 국제법 위반 사례를 지적합니다. FOI, Försvarsmakten(스웨덴군), FMV(스웨덴 방위물자청)는 이러한 기술 발전이 스웨덴 국방에 미치는 영향을 분석하고 있습니다. 유엔 사무총장 안토니우 구테흐스(Antonio Guterres)는 자율형 무기를 “도덕적으로 혐오스러운” 존재라고 비판하며, 완전 자율형 무기 금지를 촉구했습니다. 그는 “생사를 결정하는 권한을 기계에 위임할 수 없다”라고 강조했습니다. 2026년까지 구속력 있는 협약, 규제 및 금지를 추진하고 있지만, 국제적인 합의는 아직 없는 상황입니다.
국제 적십자 위원회의 입장
국제 적십자 위원회(International Red Cross Committee)는 완전 자율형 무기에 대한 국제 규제를 요구하고 있습니다. 이들은 자율 무기의 규제 없는 발전이 예측 불가능성을 증가시키고 민간인 피해를 야기할 수 있다고 우려하며, 명확한 군사 목표, 즉 전투기, 전차, 군함 등을 대상으로 하는 자율 시스템에 대한 규제는 필요하지 않다고 밝혔습니다. 로랑 기젤(Laurent Gisel)은 “만약 군사 수송을 파괴하기 위해 민간 버스를 목표로 삼는 자율 무기가 있다면, 그 무기는 당연히 민간 버스를 공격할 위험이 있다”라고 설명했습니다. 적십자 위원회는 사람, 즉 개별 병사를 공격하는 완전 자율형 무기는 금지해야 한다고 주장합니다.
각국의 입장
미국, 중국, 러시아 등 강대국들은 AI와 자율형 무기 개발 프로그램을 추진하고 있으며, 새로운 무기 시스템과 관련하여 항상 제기되는 논쟁, 즉 “만약 적이 이러한 무기를 개발한다면, 내가 어떻게 사용하지 않을 수 있겠는가?”에 대한 입장을 정해야 합니다. 로랑 기젤은 “적의 법률 미준수가 당신도 법을 어길 수 있다는 것을 의미하지는 않는다”라고 강조하며, 국제법 준수의 중요성을 역설했습니다. 그는 이러한 행위는 무한한 전쟁으로 이어져 민간인, 부상자, 그리고 싸우지 않는 사람들에게 피해를 줄 수 있다고 덧붙였습니다.
스웨덴 정부의 입장
스웨덴은 유엔에서 자율 무기 시스템에 대한 양면 접근 방식을 추진하고 있습니다.
- 자율 시스템은 국제법에 부합해야 하며, 책임 소재를 명확히 하기 위해 인간의 통제를 받아야 합니다.
- 국제법의 요구 사항을 충족하지 못하는 시스템은 금지되어야 합니다.
스웨덴 정부는 자율성 개발에 대한 부정적인 측면뿐 아니라, 자율 무기 금지가 민간 목적의 기술 발전을 저해해서는 안 된다는 입장을 취하고 있습니다. 또한, 인간 운용자를 지원하는 자동화는 국제법을 준수하는 한 긍정적일 수 있다고 보고 있습니다.
Flygande mördarrobotar som hittar och attackerar mål är på väg mot slagfältet i Ukraina.I Sverige har FOI byggt en autonom drönare som hittar maskerade fordon på egen hand.Men folkrättsexperter varnar för utvecklingen – och för att civila kan drabbas.
De första rapporterna kom förra hösten.
Kriget i Ukraina beskrevs som ett laboratorium för autonoma vapen och mördarrobotar.
Amerikanska militärhögskolan West Point flaggade för att de första drönarna som hittar egna mål var på väg mot Ukraina.
– Alla pratar om framtiden.
Men framtiden är redan här, säger Lars Forssell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
"Det handlar om bildbehandling, att göra den tillräckligt bra för att göra skillnad på ett civilt och ett militärt mål", säger Lars Forssell.
Foto: Ali Lorestani Hans bedömning är att det kommer att finnas autonoma drönarsystem på slagfältet i Ukraina andra halvan av 2025, eller senast vid nyår.
Ukrainas vice premiärminister Mykhailo Fedorov har tidigare gjort liknande uttalanden.
– Vi tror att de kommer att ha operativa system som är automatiska på det sättet att du säger "flyg till det här området och leta efter mål i mitt målbibliotek. Vi vill helst ta högvärdiga mål, som stridsfordon, eller ledningsfordon. Hittar du inga sådana, så ta en artilleripjäs", säger Lars Forssell.
Tekniken finns redan.
Forskarna på FOI har byggt en egen, autonom drönare.
Den kan flyga ut, söka och hitta FOI:s tjänstebilar, även om de är delvis maskerade.
FOI:s autonoma drönare har lärt sig att hitta fordon.
De kallar den ZPV-drönare, "zero person view", till skillnad från de vanliga FPV-drönarna, "first person view".
Foto: Cajsa Collin Allt bygger på att drönarna har tillräckligt starka processorer, och effektiv mjukvara som sorterar och definierar bilder.
– Det är egentligen inte AI.
Det är ingen intelligens i det här.
Det handlar om bildbehandling, att göra den tillräckligt bra för att göra skillnad på ett civilt och ett militärt mål.
Även om det ryker, även om det är maskerat, även om det är en stökig miljö, säger Lars Forssell.
Ett slagfält är själva definitionen av en sådan stökig miljö.
Och det som fungerar i ett kontrollerat övningsområde kan vara värdelöst i en kaotisk krigssituation.
Men en effektiv bildigenkänning kan vara ett sätt för attackdrönare att komma undan störsignaler.
I dag tappar många operatörer kontakten med sina drönare på grund av telekrig från motståndarna.
En helt autonom drönare kan orientera sig i landskapet och själv hitta och anfalla sitt mål.
Så kan en autonom svärm uppträda Här är ett möjligt scenario för en framtida, självständig drönarsvärm.
I dag är de inte så här sofistikerade, men utvecklingen går snabbt framåt.
Grafik: Jonas Backlund Fakta: Bo Torbjörn EK Henrik Paulsson, doktorand på Försvarshögskolan, forskar om drönare.
Han har sett uppgifter om att ukrainska företag redan testat autonoma drönare på slagfältet.
– Jag har inget som är hundra procent bekräftat, men det finns indikationer på det, säger han.
Västerländska startup-företag i techbranschen har sett möjligheterna med drönarautonomi och söker sig till Ukraina för att kunna säga att deras produkter testats där.
Men vissa har gjort det nära Lviv, långt från fronten, enligt Henrik Paulsson.
– Jag är lite skeptisk till att det är mer än försök än så länge, säger han.
En rysk soldat släpper en drönare i Ukraina.
Båda sidor utvecklar de flygande vapnen snabbt.
Under våren har det kommit rapporter om att drönare ligger bakom 70-80 procent av de som såras och dödas.
Foto: Russian Defense Ministry Press Service Ryssland pushar också på drönarutvecklingen, och har inrättat Rubicon center, som specialiserar sig på obemannade farkoster.
Deras operatörer ska bland annat ha slagit ut ukrainskt raketartilleri med FPV-drönare som styrs med fibertråd.
I sitt anfallskrig mot Ukraina pekar många experter på hur Ryssland bryter mot folkrätten.
Det gäller allt från attacker på civila till användningen av kemiska vapen, tårgas, mot ukrainska trupper.
Det väcker frågor runt hur de ryska väpnade styrkorna kommer att hantera autonoma vapen.
– Våra motståndare kommer säkert att använda sig av sådana här system.
De bryr sig inte om folkrätt.
De gillar kvantitet.
Precision är mindre viktigt, säger Lars Forsell.
FOI, Försvarsmakten och FMV, Försvarets materielverk, tittar nu på vad utvecklingen innebär för svenskt försvar.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har kallat autonoma vapensystem för "moraliskt motbjudande".
Foto: Ebrahim Noroozi Autonoma vapen och mördarrobotar har länge väckt oro och debatt.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vill förbjuda helt självständiga vapen.
– Det finns ingen plats för dödliga autonoma vapensystem i vår värld.
Vi kan inte delegera beslut om liv och död till maskiner, sade Antonio Guterres i mitten av maj.
FN vill se se bindande överenskommelser, regleringar och förbud senast 2026, men det saknas i dag en internationell samsyn.
Röda korset vill också se en internationell reglering av helt autonoma vapensystem.
– Det är en fråga som oroar oss.
Den oreglerade utvecklingen av autonoma vapen ökar risken för oförutsägbarhet och för att civila drabbas, säger Laurent Gisel, chef för enheten för vapen och stridens regler hos Internationella rödakorskommittén i Genève.
Röda korset kräver inget förbud för autonoma system som riktar sig mot tydliga militära mål, som stridsflyg, stridsvagnar, eller krigsfartyg.
De har en tydlig militär identitet hela tiden, till skillnad från till exempel en civil buss, som kan bli ett militärt mål genom användning – att den fylls med soldater.
– Om du har autonoma vapen som väljer en buss för att du vill förstöra en militär transport så riskerar självklart det vapnet att skjuta mot en civil buss också, säger Laurent Gisel.
Kamikazedrönare är vanliga vapen i Rysslands attacker mot Ukraina.
De är långt från framtidens autonoma system, men träffar ändå mål och skapar skräck.
Foto: Efrem Lukatsky/AP Oförutsägbara helautonoma vapen som väljer att attackera människor, enskilda soldater, vill organisationen förbjuda helt.
– Då är det en algoritm som väljer vem som ska dödas.
Det väcker oro kring efterlevnaden av den internationella humanitära rätten.
Både när det gäller att skydda civila, och att respektera kombattanter som gett upp, de som har blivit sårade.
De ska inte bli mål, säger Laurent Gisel.
Stormakter som USA, Kina och Ryssland driver program kring AI och autonoma vapen, och alla måste ta ställning till den fråga som alltid uppstår runt nya, kontroversiella vapensystem.
Hur ska jag kunna avstå från ett sådant vapen om min motståndare utvecklar det?
– Vi hör ofta de här argumenten.
De förs fram runt alla vapen, säger Laurent Gisel.
Han understryker att den internationella rätten är tydlig.
– Att fienden inte respekterar lagen innebär inte att du också kan bryta mot lagen.
Det skulle ge en ond cirkel där det blir ett gränslöst krig.
Det skulle också skada civila, skadade och de som inte strider, säger Laurent Gisel.
Fakta.Så ser regeringen på autonoma vapen Inom FN driver Sverige linjen om en tvåspårslösning för autonoma vapensystem.
● Autonoma system ska vara förenliga med folkrätten.
De ska kontrolleras av en människa, som kan krävas på ansvar.
● System som inte lever upp till folkrättens krav ska förbjudas.
Men regeringen ser inte bara nackdelar med utveckling av autonomi, och driver linjen att ett förbud mot autonoma vapensystem inte får stoppa teknisk utveckling för civila ändamål.
Dessutom pekar man på att en ökad automation som stödjer en mänsklig operatör kan vara positivt, så länge det respekterar folkrätten.
Källa: UD:s presstjänst Visa mer Visa mindre
출처: https://www.dn.se/sverige/mordarrobotar-pa-vag-mot-kriget-framtiden-ar-har/