키루나 알라 롬볼로 호수, 유해 물질 제거 및 수질 개선 추진
스웨덴 키루나(Kiruna)에 위치한 알라 롬볼로 호수(Ala Lombolo)에서, 수십 년 동안 군 당국과 광산 회사 LKAB가 각각 탄약과 수은을 투기한 사실이 밝혀졌습니다. 현재 이 지역을 다시 수영 가능한 상태로 만들기 위한 노력이 진행 중입니다.
호수 오염의 배경
알라 롬볼로 호수에서는 과거 스웨덴 국방군(Försvarsmakten)이 1950년대에 탄약을, LKAB는 수은을 호수에 버렸습니다. 2012년부터 2014년까지 17,288발의 포탄이 발견되었으며, 이로 인해 호수는 심각하게 오염되었습니다. 호수 주변에는 "어떠한 형태의 낚시 및 수영 금지"라는 경고 표지판이 설치되어 있습니다.
오염 물질과 영향
LKAB의 환경 책임자 리셀로테 올라손(Liselotte Olausson)에 따르면, 현재 호수가 즉각적인 독성을 띠는 것은 아니지만, 조사 결과 호수는 과영양 상태이며 질소의 영향을 받고 있습니다. 그녀는 "호수 바닥을 교란하지 않는 것이 중요합니다. 바닥을 걸으면 수은이 다시 섞여 화학적 변화를 일으킬 수 있습니다"라고 설명했습니다. 수은은 수생 생물에게 매우 유독하며, 호수에 서식하는 생물에게 치명적인 영향을 미칠 수 있습니다.
복구 계획 및 과제
1969년 이전에 오염이 발생했기 때문에, 현재까지는 호수에 대한 공식적인 책임 주체가 없었습니다. 그러나 LKAB가 복구 작업과 비용을 부담하기로 결정했습니다. 복구는 2027년에 시작될 예정이며, 준설 장비를 사용하여 호수 바닥의 퇴적물을 조심스럽게 제거하는 방식으로 진행될 계획입니다. 제거된 퇴적물은 육상에서 처리되며, 물을 얼려 오염 물질을 분리합니다. LKAB는 퇴적물 운반에 300~400대의 트럭이 필요할 것으로 예상하고 있습니다. 올라손은 "스웨덴에는 준설 장비가 많지 않으며, 정화 작업에는 1~2번의 비(非) 얼음 시즌이 소요될 것입니다"라고 언급했습니다.
스웨덴 내 오염 현황
스웨덴에는 85,000개 이상의 오염된 지역이 있으며, 이 중 8,000~10,000곳이 위험 등급 1, 2등급에 해당하며, 이는 인체와 환경에 위험을 초래할 수 있는 수준입니다. 스웨덴 자연보호청(Naturvårdsverket)의 페르 닐손(Per Nilsson)은 "스웨덴의 호수와 하천의 오염에 대한 정보가 부족한 편"이라고 지적했습니다. 이는 조사가 어렵고 비용이 많이 들기 때문입니다.
추가 정보
현재까지 알라 롬볼로 호수의 정화 비용은 알려지지 않았습니다. 다음 단계는 협의 과정과 환경법원에의 신청입니다.
요약
- 오염원: 군 탄약 및 LKAB의 수은 투기
- 영향: 호수 과영양화, 수생 생물 위험
- 복구 계획: 준설, 퇴적물 처리 (2027년 시작 예정)
- 과제: 정화 비용, 장비 부족
- 현재 상황: 알라 롬볼로 호수, 키루나 지역의 오염된 호수. 복구를 통해 수질을 개선하여 다시 수영 가능한 상태로 만드는 것이 목표입니다.
참고: 수은(kvicksilver)과 과영양화 (övergödd)
수은은 중금속으로, 생물체에 축적되어 신경계 손상 등 심각한 건강 문제를 일으킬 수 있습니다. 과영양화는 호수나 강에 과도한 영양 물질(주로 질소, 인)이 유입되어 발생하는 현상으로, 조류 번식 증가, 수중 생태계 파괴 등을 초래합니다.
KIRUNA.
I sjön Ala Lombolo i Kiruna har Försvarsmakten och LKAB dumpat granater respektive kvicksilver.
Nu vill gruvbolaget göra den badvänlig igen.I Sverige finns det över 85 000 förorenade områden.– Generellt har vi ganska dålig koll på sjöar och vattendrag som är förorenade, säger Per Nilsson på Naturvårdsverket.
Illgula skyltar med orden "all form av fiske och bad förbjuden" möter besökaren vid strandkanten av sjön Ala Lombolo, några kilometer utanför Kiruna.
Liknande skyltar står uppställda med jämna mellanrum runt den nära 25 hektar stora sjön.
På sjöbotten vilar nämligen hundratals kilo kvicksilver som släppts ut från en gammal tandläkarmottagning samt gruvbolaget LKAB:s verksamhet.
Förutom det använde Försvarsmakten sjön för att dumpa ammunition under 1950-talet.
Mellan åren 2012 och 2014 hittades 173 lådor med totalt 17 288 spränggranater på botten.
Den sista lådan sprängdes år 2014.
Allt detta har satt sina spår – sjön mår inte så bra.
– Just nu är inte sjön giftig, men våra undersökningar visar att den är övergödd och påverkad av kväve, säger Liselotte Olausson, miljöchef vid LKAB.
Varningsskyltar som förbjuder bad och fiske står uppradade längs sjön Ala Lombolo utanför Kiruna.
Foto: Erik Simander Eftersom föroreningarna skedde före år 1969 har ingen aktör haft formellt ansvar för sjön.
Nu har LKAB tagit på sig att stå för arbetet och kostnaderna för att åter göra den badvänlig.
Liselotte Olausson står vid vattenbrynet medan regnet duggar tätt och förklarar att kvicksilvret är kemiskt bundet i sedimentet på botten.
– Det är bra om man inte är här och stör botten.
Går man på botten kan det virvla upp och blir det mycket omrörning på botten kan det finnas risk för att kvicksilvret skulle få en annan kemisk form.
Vad händer då?
– Kvicksilver är väldigt giftigt för vattenlevande organismer.
Får de en toxisk respons riskerar det som bor i sjön att dö.
Ala Lombolo i Kiruna klassas som en av Sveriges mest förorenade sjöar.
I Sverige finns det över 85 000 förorenade områden.
Av dessa beräknas 8 000–10 000 vara förorenade områden i riskklass ett och två, alltså som man bedömer riskerar att skada människor och miljö.
Liselotte Olausson, miljöchef vid LKAB, säger att sjön i dagsläget inte är giftig men att deras undersökningar visar att den är övergödd och påverkad av kväve.
Foto: Erik Simander Bland de över 85 000 förorenade områdena är bara några få sedimentsområden inräknade, alltså sjöar och vattendrag, enligt Per Nilsson, handläggare för förorenade områden på Naturvårdsverket.
– Generellt har vi ganska dålig koll på vilka sjöar och vattendrag som är förorenade i Sverige.
Anledningen till att myndigheten inte har så stor kunskap om föroreningar i sjöar och vattendrag är att de är krångliga att undersöka, menar han.
– På land kan du ta en spade, gräva en grop och skicka in jordprover.
Ska du ta sediment måste du ha sedimentprovtagare och båt.
Det är både krångligare och dyrare.
Det finns flera anledningar till att områden är förorenade, exempelvis utsläpp från industrier.
– Förr var det väldigt vanligt att man kastade saker i sjöar och hav för man tänkte "ser jag inte det är problemet borta".
Sedan har vi lärt oss att det inte riktigt fungerar så.
Sedan år 2018 arbetar Naturvårdsverket tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, SGU, Statens geotekniska institut, SGI, och länsstyrelserna för att förbättra kunskaperna kopplade till förorenade sediment.
Går det att göra Sverige giftfritt?
– Det kommer att ta väldigt lång tid och kostar väldigt mycket.
Vi måste se till att lägga skattemedel på områdena med mest föroreningar och som utgör störst fara för människan.
I Sverige finns det över 85 000 förorenade områden.
Men exakt hur många förorenade sjöar och vattendrag som finns i Sverige vet inte Naturvårdsverket.
Foto: Erik Simander LKAB vet ännu inte vad saneringen av Ala Lombolo kommer att kosta.
Nästa steg är en samrådsprocess och en ansökan till mark- och miljödomstolen.
Om allt går enligt plan kan muddringen starta år 2027.
Gruvbolagets plan är att saneringen ska ske med ett muddringsverktyg som försiktigt suger upp sedimentet från botten.
Sedimentet ska sedan behandlas på land, där vattnet fryses och separeras från föroreningarna.
LKAB räknar med att 300–400 lastbilar med släp behövs för att transportera bort sedimentet.
När kan badsugna Kirunabor ta sitt första dopp i sjön?
– Det är svårt att säga, eftersom det finns få mudderverk i Sverige och saneringen tar en till två isfria säsonger, säger Liselotte Olausson på LKAB.
Fakta.Sanering av sjöar Den som ska betala för saneringen av en förorening är den som orsakat den.
Enligt miljöbalken har bolag ett ansvar för en föroreningsskada om verksamheten upphört efter 1969.
Om föroreningen inträffade innan kan det bli svårt för Naturvårdsverket att fastställa vem som bär ansvaret.
I sådana fall kan myndigheten själva gå in och finansiera saneringen.
Naturvårdsverket betalade under 2024 ut 382 miljoner kronor till sanering av förorenade områden.
Det pågår flera projekt runt om i Sverige.
Myndigheten betalar exempelvis totalt 500 miljoner kronor för att ta bort dioxinförorenade sediment i Oskarshamns hamn, där en industriell verksamhet släppte ut föroreningar från 1800-talet fram till 1970-talet.
Källa: Naturvårdsverket Visa mer Visa mindre