스웨덴 교사 90%, 사립학교의 수익 분배에 반대
최근 스웨덴 교원 단체의 설문 조사 결과, 교사의 압도적인 다수가 사립학교의 수익 분배에 대해 부정적인 입장을 보였습니다. 조사에 따르면, 교사 10명 중 9명이 수익을 학교에 재투자하지 않고 분배하는 것에 반대하는 것으로 나타났습니다. 이에 더해, 사립학교 교사 70% 역시 수익 분배에 반대하는 것으로 조사되었습니다.
조사 결과 요약
- 반대 여론: 전체 교사의 90%가 수익 분배에 반대.
- 사립학교 교사: 사립학교 교사의 70%가 수익 분배 반대.
- 이유: 교사들은 학생 지원에 사용되어야 할 자금이 다른 곳으로 흘러가는 것에 대해 좌절감을 느낀다고 답했습니다.
교사들의 입장
교사들은 학교 운영의 투명성 부족과 학생 지원 자금의 부적절한 사용에 대해 우려를 표명했습니다. 스웨덴의 교육법은 모든 학생이 최대한의 발전을 할 수 있도록 지원해야 한다고 명시하고 있지만, 교사들은 현실적으로 이러한 자원이 다른 목적으로 사용되는 것을 목격하고 있다고 지적했습니다. 특히, 수익을 목적으로 하는 학교에서 '고객 중심적 사고방식'이 강화되면서 교육의 질 저하를 우려하는 목소리도 나왔습니다.
"학생들을 돕기 위해 사용되어야 할 돈이 다른 사람의 주머니로 들어가는 것을 보면 좌절감을 느낍니다." - 살리 손튼 (International English School 교사)
경쟁 심화와 교사의 어려움
사립학교 교사들은 학교 간의 경쟁 심화로 인해 학부모와 학생들의 영향력이 커지면서, 교육 과정과 평가에 대한 압박을 받는다고 토로했습니다. 또한, 학교 내 '침묵 문화'로 인해 비판적인 입장을 표명하기 어려워, 고용 불안을 느끼는 교사들이 많다는 점도 지적되었습니다. 교사들은 학교의 수익성을 위해 불이익을 받을까 두려워, 소신 있는 발언을 꺼리는 경향이 있다고 밝혔습니다.
반대 의견에 대한 반론
한편, 스웨덴 교육기관 협회 대표는 수익 분배가 장기적인 학교 운영, 품질 향상, 그리고 투자를 촉진한다고 주장했습니다. 그는 교사들이 겪는 '침묵 문화'는 용납할 수 없지만, 교사들의 만족도가 공립학교보다 사립학교에서 더 높다는 점을 들어, 이는 '예외적인 상황'이며 '시스템의 문제'는 아니라고 주장했습니다.
추가 정보
- 본 조사는 유치원, 초등학교, 중등학교 교사를 대상으로 실시되었습니다.
- 총 3,400명의 교사에게 설문이 발송되었으며, 1,400명이 응답하여 40% 이상의 응답률을 기록했습니다.
결론
이번 설문 조사는 스웨덴 교육계에서 수익 분배 문제에 대한 교사들의 심각한 우려를 보여줍니다. 교사들은 학생들의 복지를 최우선으로 생각하며, 교육의 질을 저해하는 요인들에 대해 강력히 비판하고 있습니다.
En överväldigande majoritet av alla lärare är kritiska till att skolföretagen kan ta ut vinst, visar en färsk undersökning som DN tagit del av.– Vi blir frustrerade när vi ser att pengar som borde användas för att hjälpa eleverna hamnar i någon annans ficka, säger Sally Thornton som är lärare i Engelska skolan.
74 procent av svenskarna tycker att det är ett bra förslag att "förbjuda företag med vinstsyfte att driva skolor", visar 2025 års SOM–undersökning från Göteborgs universitet.
Nu visar en undersökning från Sveriges lärare, som DN tagit del av i förväg, att det är en ännu större andel av lärarna som är emot att friskolor tillåts ta ut vinst.
Nio av tio lärare i allmänhet är emot att skolor ska ta ut vinst utan att återinvestera den i verksamheten.
Och sju av tio lärare i vinstdrivande friskolor är emot vinstuttag.
DN har träffat tre lärare som jobbar i fristående skolor, en i stiftelseägda Viktor Rydbergs gymnasium, och två i de vinstdrivande aktiebolagsskolorna Academedia och Internationella engelska skolan, för att prata om rapporten.
I skollagen står att varje elev ska få stöd att utvecklas så långt som möjligt.
"Samtidigt ser vi att de resurser som är avsedda för att möta dessa behov, används för helt andra saker", säger läraren Robin Smith.
Foto: Daniel Costantini Förklaringen till att så många lärare är emot vinstuttag är enkel, menar de.
– Vi lärare blir frustrerade när vi ser att pengar som borde användas för att hjälpa eleverna hamnar i någon annans ficka, säger Sally Thornton som är lärare i årskurs 1-6 i en IES-skola där hon också är förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges lärare IES.
I skollagen står att varje elev ska få stöd att utvecklas så långt som möjligt.
– Samtidigt ser vi att de resurser som är avsedda för att möta dessa behov, används för helt andra saker, säger Robin Smith.
Han är lärare i svenska och engelska på Viktor Rydbergs gymnasium som är en stiftelseägd, icke-vinstdrivande skola, och vice ordförande i Sveriges lärare.
I rapporten uppger till exempel sju av tio lärare att det behövs fler speciallärare på deras skola.
Lärare i friskolor upplever ofta en osäkerhet som kommer av att skolan drivs som företag, enligt rapporten.
– Lärare oroar sig för att den som inte visar lojalitet med företaget lätt kan bli degraderad, och eventuellt inte får vara kvar, säger Sally Thornton.
– Det stämmer med min erfarenhet, säger Christian Liljeros som är gymnasielärare i en Academediaskola där han också är fackligt ombud.
"Lärare blir frustrerade när de ser att pengar som borde användas för att hjälpa eleverna hamnar i någon annans ficka", säger Sally Thornton som är lärare på Internationella engelska skolan.
Foto: Daniel Costantini I rapporten uppger lärare att konkurrensen om elever gör att föräldrar och elever får ett alltför stort inflytande över undervisningen och betygsättningen.
Fyra av tio lärare, oavsett skolform, säger att de känt sig påverkade av rektor eller vårdnadshavare att sätta högre betyg än motiverat.
"Kundtänket" är tydligare i vinstdrivande skolor, eftersom de är mer beroende av att fylla klasserna för att kunna göra vinst, menar Sally Thornton.
Det gör att höga betyg nästan kan säljas in som ett löfte till föräldrar som ska välja en skola, menar hon.
Sally Thornton och Christian Liljeros har ändå valt att jobba i vinstdrivande friskolor.
Varför?
– För att jag anser att jag är en bra lärare och att alla barn har rätt till en bra lärare.
Jag vill också arbeta för att förändra "vinsttänket" från insidan, säger Sally Thornton.
Christian Liljeros fick sin första fasta anställning i en Academediaskola där han sedan stannat.
– Jag är kvar för att jag vill göra skillnad för eleverna, och för att jag tycker att jag behövs i den fackliga kampen, som behöver vara stark när arbetsgivaren är stark, säger han.
DN har tidigare rapporterat om att det finns en tystnadskultur som är särskilt framträdande i de vinstdrivande skolorna.
I sina roller som fackliga ombud träffar de ofta lärare som inte vill träda fram öppet med kritik för att de är rädda att bestraffas.
I sin roll som fackligt ombud träffar Christian Liljeros lärare som inte vill framföra kritik för att de är rädda att få ett sämre utgångsläge om det skulle uppstå en situation med arbetsbrist.
Foto: Daniel Costantini – Det behövs inte några stora övertramp från arbetsgivarens sida, det kan ske väldigt subtilt, säger Robin Smith.
– De kan vara rädda för att få ett sämre utgångsläge vid nästa förhandling om det skulle uppstå en situation med arbetsbrist, säger Christian Liljeros.
Att de själva vågar prata så öppet och framföra kritik beror delvis på att de har ett extra skydd som fackligt förtroendevalda, menar de.
– Lagen gör det dyrare och krångligare att säga upp en facklig förtroendeman.
Det ser också sämre ut, vilket avskräcker arbetsgivare från att behandla oss illa, säger Christian Liljeros.
Andreas Mörck är förbundsordförande för branschorganisationen Almega utbildning.
Han har förståelse för att vinstutdelning väcker känslor hos lärare och allmänhet.
"Vår uppfattning är att möjligheten till utdelning bidrar till långsiktighet, ökad kvalitet och fler investeringar i bättre skolor. De allra flesta resurserna återinvesteras i verksamheten", skriver han i ett mejlsvar till DN.
Friskolornas möjlighet till vinstutdelning bidrar till långsiktighet, ökad kvalitet och fler investeringar i bättre skolor, menar Andreas Mörck.
Foto: Filip Powidzki Casserblad Den tystnadskulturen som lärare vittnar om är oacceptabel, menar han.
Men hänvisar till en skolenkät som genomförts av Skolinspektionen där lärare uppger att de trivs bättre i fristående än i kommunala skolor.
Det tyder på att den är ett "undantag och inte ett systemfel", skriver han.
Länk till grafik 1 400 lärare svarade på frågor om vinster i skolan ● Målgruppen för undersökningen var lärare i förskoleklass, grundskolan och gymnasiet.
● Totalt ombads ett slumpvist urval med 3 400 lärare svara, varav 2 400 i kommunala och 1 000 i fristående skolor.
1 400 lärare svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på över 40 procent.
Källa: Sveriges lärare Visa mer Visa mindre
