스웨덴 총리, 테러 위협에 대한 우려 표명
스웨덴의 울프 크리스테르손(Ulf Kristersson) 총리는 중동 정세 악화가 스웨덴에 대한 테러 위협을 증가시킬 수 있다는 우려를 표명했습니다. 그는 스웨덴 국민들에게 현재 상황에 대해 과도한 걱정을 할 필요는 없다고 강조했습니다.
이란의 위협과 스웨덴의 대응
이란은 미국의 이란 내 폭격 이후 미국 목표물에 대한 공격을 촉구했습니다. 테러 연구원 마그누스 란스토르프(Magnus Ranstorp)는 스웨덴 라디오와의 인터뷰에서 미국의 이스라엘 전쟁 개입이 서유럽에 대한 테러 공격 위험을 증가시킨다고 평가했습니다. 최근 SVT는 이란이 스웨덴과 관련된 범죄 조직인 폭스트롯(Foxtrot)을 활용하여 서방 국가에서 테러 행위를 시도하고 있다고 보도했습니다.
"이란이 스웨덴 내 갱 범죄 조직을 활용하려는 시도가 있었고, 아마 성공했을 수도 있습니다. 현재 그러한 정보가 다시 나오고 있습니다. 저는 스웨덴 정보 및 보안 당국이 이 문제에 대해 매우 경계하고 있다는 것을 보장할 수 있습니다." - 울프 크리스테르손 총리
크리스테르손 총리는 테러 위협 증가 여부에 대한 질문에는 답변을 피하며, 관련 당국의 역할을 강조했습니다. 그는 현재 구체적인 징후는 없지만, 과거에 발생했던 사건이 스웨덴에서 재발할 수 있는 가능성을 매우 심각하게 받아들이고 있다고 밝혔습니다.
스웨덴과 나토(NATO)의 관계
스웨덴은 나토 가입으로 미국과의 정치적 유대를 강화했습니다. 나토의 5조항에 따르면, 회원국은 동맹국이 공격을 받을 경우 지원해야 합니다. 그러나 이 조항은 2001년 미국 테러 공격 이후 한 번만 발동되었습니다. 펄 욘손(Pål Jonson) 국방부 장관은 나토의 5조항이 동맹국의 영토에 있는 목표물에만 적용된다는 점을 분명히 했습니다. 그는 2001년 9월 11일의 공격을 독특한 규모의 사건으로 평가하며, 당시 동맹국들이 미국에 지원을 제공했다고 언급했습니다.
국방 예산 증액 및 무기 도입
크리스테르손 총리와 욘손 국방부 장관은 마리아 말머 스테네르가드(Maria Malmer Stenergard) 외무부 장관과 함께 헤이그에서 열리는 나토 정상 회담에 참석할 예정입니다. 이번 회담에서 32개 동맹국은 국방 투자를 대폭 증액하기로 결정할 예정이며, 국내총생산(GDP)의 5%를 국방에 투자할 계획입니다. 펄 욘손 국방부 장관은 스웨덴이 북유럽 국가 중 국방 예산을 가장 빠르게 늘리고 있다고 강조했습니다.
지난주, 정부와 야당은 나토의 새로운 국방비 목표 달성을 위해 최대 3000억 크로나(SEK) (약 38조 4천억원)를 차입하기로 합의했습니다. 이 중 500억 크로나(SEK) (약 6조 4천억원)는 인프라, 연료, 식량, 의약품 비축 등에 사용될 예정이며, 2500억 크로나(SEK) (약 32조원)는 방공, 육군, 탄약, 미사일, 예비 부품 강화에 투입될 예정입니다.
공중 방어 시스템 도입
월요일, 국방부 산하 방위물자청은 총리 및 국방부 장관 입회하에 독일의 신형 대공 방어 시스템을 90억 크로나(SEK) (약 1조 1천억원)에 구매하는 계약을 체결했습니다. 이 시스템은 드론, 헬리콥터, 전투기, 순항 미사일 등으로부터 스웨덴을 방어하는 데 사용될 예정입니다.
크리스테르손 총리는 현재 스웨덴 국민들이 걱정할 필요가 없다고 다시 한번 강조했습니다.
VISBY.
Statsminister Ulf Kristersson oroas av att situationen i Mellanöstern eskalerar och att det påverkar terrorhoten mot Sverige.– Vi tar riskerna på mycket stort allvar, säger han, men framhåller att svenska invånare just nu inte ska vara oroliga.
Iran har uppmanat till attacker mot amerikanska mål efter att USA:s bombat i Iran.
USA:s direkta inblandning i Israels krig mot Iran ökar risken för terrorattentat även mot Västeuropa, bedömer terrorforskaren Magnus Ranstorp i en intervju med Sverige Radio.
Nyligen har SVT dessutom rapporterat om att Iran använder sig av det svenskkopplade kriminella nätverket Foxtrot för att utföra dåd i väst.
– Det är väl känt att Iran har försökt, och kanske också lyckats, engagera gängkriminella miljöer i Sverige för sina syften.
Nu florerar sådana uppgifter igen.
Jag kan garantera att de svenska underrättelse- och säkerhetsmyndigheterna är väldigt mycket på tårna i den här frågan, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Om terrorhotet ökat mot Sverige vill han dock inte uttala sig om.
Han hänvisar till att det är myndigheternas uppgift.
– Det finns just nu inga konkreta tecken på detta.
Men vi tar möjligheterna och riskerna för att sådant, som vi har sett tidigare, skulle kunna komma tillbaka på svensk marknad på mycket stort allvar, säger han.
Kristersson hänvisar till underrättelse- och säkerhetstjänsternas arbete och anser att det inte finns någon anledning just nu för invånarna i Sverige att vara oroliga.
Försvarsminister Pål Jonson och statsminister Ulf Kristersson.
Foto: Jessica Gow/TT Med medlemskapet i Nato har Sverige numera en närmare politisk koppling till USA.
Enligt Natos artikel fem ska medlemsländerna hjälpa en allierad om den blir attackerad.
Hittills har den paragrafen bara aktiverats en enda gång, efter terrorattackerna i USA 2001.
Frågan är hur Nato berörs om Iran angriper amerikanska mål.
Försvarsminister Pål Jonson (M) är tydlig med att artikel fem bara omfattar mål på de allierades territorium.
– USA har militära installationer i Mellanöstern.
De omfattas inte av artikel fem, säger han.
Försvarsministern ser attacken den 11 september 2001, mot bland annat World Trade Center i New York, som unik i sin omfattning och konstaterar att de allierade då erbjöd sin hjälp till USA.
Han vill inte spekulera i om artikel fem kan aktiveras om amerikanska mål inom Nato attackeras.
Ulf Kristersson och Pål Jonsson åker tillsammans med utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Natos toppmöte i Haag som inleds på tisdag.
Vid mötet kommer de 32 länderna i alliansen att besluta att kraftigt höja sina försvarsinvesteringar.
Målet är att 5 procent av bnp ska gå till försvaret.
3,5 procent till det militära försvaret och 1,5 procent till civilförsvaret, som cybersäkerhet.
På måndagen undertecknade Försvarets materielverk, i närvaro av statsministern och försvarsministern, en order på nio miljarder kronor i ett nytt modernt tyskt luftvärnssystem.
Systemet kommer från företaget Diehl och består av 49 fordon som ingår i nio eldenheter.
Luftvärnet ska försvara Sverige mot hot som drönare, helikoptrar, stridsflyg och kryssningsrobotar.
Ulf Kristersson säger att svenska invånare inte behöver vara oroliga just nu.
Foto: Jessica Gow/TT Luftvärn är ett prioriterat område i försvarsöverenskommelsen som slöts mellan regeringen och oppositionspartierna förra veckan.
Detta bland annat på grund av erfarenheterna från Ukraina där ett starkt luftförsvar har varit avgörande för att motarbeta de ryska attackerna.
– Ytterligare resurser kommer framöver för att stärka svensk luftvärnsförmågan, säger Pål Jonson.
Statsminister Ulf Kristersson framhåller att Sverige är det nordiska land som just nu ökar sina försvarsanslag snabbast.
Han nämnde även att många nya arbetstillfällen skapats i försvarsindustrin och att ytterligare tillkommer.
Fakta.Nato och EU Denna vecka hålls Natotoppmöte, tisdag-onsdag, och EU-toppmöte, torsdag-fredag, där utvecklingen i Mellanöstern kommer att beröras utöver bland annat kriget i Ukraina.
Förra veckan enades riksdagspartierna om att låna upp till 300 miljarder för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter.
50 miljarder ska gå till bland annat infrastruktur och större lager av drivmedel, livsmedel och läkemedel.
250 miljarder ska bland annat stärka luftförsvaret, armén och öka lagren av ammunition, robotar och reservdelar.
Visa mer Visa mindre Läs mer: Senaste nytt om krisen i Mellanöstern Ewa Stenberg: Osannolikt att Sverige dras in i USA:s krig
