세계은행 고위 임원, 빈곤 퇴치 목표 달성 어려움 시사
세계은행 운영 책임자 안나 비에르데(Anna Bjerde)는 세계 경제의 둔화와 원조 예산 삭감으로 인해 2030년까지 극심한 빈곤을 근절하려는 목표 달성이 어려워졌다고 밝혔습니다. 비에르데는 스웨덴에서 짧은 방문을 하면서, 빈곤 퇴치를 위한 투자가 성장을 촉진한다고 강조했습니다.
세계 경제의 둔화와 악재
극심한 빈곤 감소는 수년 전까지만 해도 긍정적인 방향으로 진행되었지만, 팬데믹, 우크라이나 전쟁, 에너지 위기 등 연이은 위기로 인해 목표 달성이 위태로워졌습니다. 비에르데는 “어느 정도 진전은 있겠지만, 제로에 도달하는 것은 어려울 것”이라고 말했습니다.
스웨덴 방문 중 강조된 세계 경제의 어려움
비에르데는 다른 유럽 국가들을 방문하는 일정 중에 잠시 고국인 스웨덴에 돌아왔습니다. 그녀는 이미 작년에 유럽의 방위력 강화 등 다른 우선순위 때문에 개발도상국에 대한 투자가 줄어들 위험이 있다고 경고한 바 있습니다.
세계은행의 예측에 따르면, 세계 경제는 침체는 아니지만, 성장세가 둔화될 것으로 예상됩니다.
빈곤 퇴치를 위한 해결책: 세계 경제의 활성화
비에르데는 극심한 빈곤 퇴치를 가로막는 가장 큰 문제로 원조 감소보다는 세계 경제의 둔화를 지적했습니다. 그녀는 “성장세가 둔화되면 다시 회복하기가 어렵고, 이어서 위기가 닥치면 상황이 더욱 악화된다”며, 부채 문제 또한 해결하기 어려운 문제라고 덧붙였습니다.
2025년까지의 경제 성장 둔화 예상
세계은행의 최신 전망에 따르면, 2025년까지의 경제 성장은 금융 위기 이후, 팬데믹 시기를 제외하고 가장 낮은 수준이 될 것으로 예상됩니다. 글로벌 경기 침체는 예상되지 않지만, 향후 2년간의 성장 둔화가 현실화될 경우, 1960년대 이후 가장 낮은 평균 성장률을 기록할 것으로 보입니다.
민간 투자를 통한 빈곤 감소 지원
비에르데는 감소하는 원조를 보완하기 위해 민간 투자를 늘리는 정책이 필요하다고 강조했습니다.
미국의 원조 축소와 영향
미국 국제 개발처(USAID) 내 프로그램의 80% 이상이 폐지될 예정이며, 트럼프 행정부는 해외 주재 모든 직책을 없애거나 국무부 내로 통합할 예정입니다. 이러한 결정은 다른 국가들의 원조에도 영향을 미칠 수 있으며, 스웨덴 국제 개발 협력청(Sida)의 자금이 미국에서 묶이거나, 여러 국제기구에서 미국의 지원 축소에 따른 추가적인 예산 삭감을 예상하고 있습니다.
원조의 중요성 재확인
작년에 이미, OECD(경제협력개발기구) 자료에 따르면, 글로벌 원조는 인플레이션을 감안하여 7% 이상 감소했으며, 이는 5년 만에 처음으로 감소한 수치입니다. 비에르데는 우크라이나 지원을 안전을 위한 투자로 간주하며, 다른 국가들에 대한 지원도 미래를 위해 중요하다고 강조했습니다.
개발도상국의 자립 노력 촉구
비에르데는 개발도상국들이 일자리를 창출하고 성장을 촉진하기 위해 장기적인 관점을 가지고, 무역 및 파트너를 다변화하며, 경제를 강화하고 경쟁력을 높이기 위한 구조 개혁을 지속해야 한다고 조언했습니다.
경제 정책의 예측 가능성 강조
기업들이 개발도상국에 투자를 할 수 있도록 경제 정책의 예측 가능성을 유지하는 것이 중요하다고 강조했습니다. 이는 중앙은행의 독립성을 유지하는 것을 포함하며, 정치인들이 유권자의 만족을 위해 금리를 낮추고 싶어 할 때도 이를 지켜야 합니다.
비에르데는 빈곤 퇴치를 위한 지원을 경제적, 안보적 투자로 간주해야 한다고 강조했습니다. 현재 지원이 필요한 국가들이 미래의 무역 파트너가 될 수 있으며, 지원 부족은 새로운 분쟁의 씨앗이 될 수 있다고 경고했습니다.
극심한 빈곤에 대한 사실
- 극심한 빈곤은 하루 2.15달러(약 2,800원) 미만으로 생활하는 것으로 정의됩니다.
- 현재 약 7억 명의 사람들이 이 기준 미만으로 생활하고 있으며, 그중 3분의 2가 사하라 사막 이남 아프리카에 거주하고 있습니다.
- 2030년까지 세계은행은 6억 2,200만 명이 극심한 빈곤 상태로 남아 있을 것으로 추산하며, 이는 2024년부터 2030년까지의 빈곤 감소 속도가 2013년부터 2019년까지에 비해 절반 이상으로 줄어드는 것을 의미합니다.
Till 2030 skulle den extrema fattigdomen i världen vara utrotad – men på grund av snålblåst i världsekonomin och krympande biståndsbudgetar har framstegen mattats av.Att krympa fattigdomen är en investering i tillväxt enligt världsbankstoppen Anna Bjerde.– Om vi inte får igång ekonomin så kommer det att ta ännu längre tid och vem vet vilken kris som kommer imorgon.
För bara några år sedan pekade trendpilarna fortfarande rätt.
Den extrema fattigdomen krympte, även om tempot minskade under 2010-talet.
Men så kom pandemin.
Och Ukrainakriget.
Och energikrisen.
Efter att kriserna avlöst varandra är målet om att utrota den extrema fattigdomen till 2030 nog utom räckhåll enligt Anna Bjerde, operativ chef på Världsbanken.
– Jag tror att det finns en chans att vi kan göra framsteg.
Men att nå noll, det blir svårt, säger hon under ett kort besök i ett sommarvarmt Stockholm.
Det är en ständigt full agenda för den svenska Världsbankstoppen, som bara är tillbaka i hemlandet för en blixtvisit mellan besök i andra europeiska huvudstäder.
Redan förra året, innan handelskonflikter och konjunkturoro kapade agendan, varnade Anna Bjerde för att viktiga investeringar i utvecklingsekonomier riskerade att trängas undan av andra behov, som Europas försvarsupprustning.
Världsbankens egna prognoser visar att tillväxten mattar av, även om det inte blir en global recession.
Foto: Nicklas Thegerström Men på frågan om vad som egentligen är det största problemet för att bekämpa den extrema fattigdomen svarar hon inte i första hand krympande bistånd, utan en världsekonomi där motorn tuggar långsammare efter år av återkommande kriser och där många länder sett sina statsskulder stiga snabbt efter pandemin.
– När tillväxten är låg är det ganska svårt att få upp igen och sedan faller kriserna på och det blir ännu svårare.
Sedan har vi nu också ett skuldproblem, och skuldbördan blir ganska svår att ta i tu med eftersom tillväxten är låg.
Så nu blir det nog en ond cirkel.
Utmaningarna syns svart på vitt i Världsbankens senaste prognoser.
Tillväxten 2025 bedöms bli den svagaste sedan finanskrisen, med undantag för just pandemin.
Någon global recession väntas inte men om den inbromsning som spås för de kommande två åren besannas blir den genomsnittliga tillväxten den lägsta sedan 1960-talet.
För att kompensera för minskat bistånd behövs politik som kan öka de privata investeringarna enligt världsbankstoppen.
Foto: Nicklas Thegerström Samtidigt rullas bistånd tillbaka.
Över 80 procent av programmen inom den amerikanska biståndsorganisationen USAID har redan kapats i förberedelse för att lägga ned hela myndigheten, och nyligen tillkännagav Trumpadministrationen att samtliga posteringar utomlands kommer att elimineras eller införlivas i utrikesdepartementets ordinarie verksamhet.
Processen kring USAID måste avhandlas i domstol, men redan nu har beslutet gett effekt på andras länders bistånd.
Exempelvis fastnade medel från svenska Sida i USA, och flera globala organisationer har flaggat för att nedskärningar väntar när det amerikanska stödet stryps.
Redan innan Trumpadministrationen kapade USAID hade det globala biståndet krympt.
Enligt siffror från OECD minskade det med lite mer än 7 procent under fjolåret, justerat för inflation.
Det var den första minskningen på fem år.
Bland annat har flera stora europeiska ekonomier riktat om bistånd till exempelvis försvarsstöd till Ukraina.
Utan investeringar för att öka tillväxten i världens fattigaste länder kan nästa stora kris bli svår att hantera enligt Anna Bjerde.
Foto: Nicklas Thegerström Det saknas alltså inte motvind.
Anna Bjerde medger att läget är utmanande, men lyfter en lång rad åtgärder som utvecklingsekonomier kan genomföra på egen hand för att locka den sorts investeringar som ger jobb och tillväxt på sikt.
– Vad vi rekommenderar i nuläget är framför allt att länder nu tänker långsiktigt, diversifierar sin handel och sina handelspartner, fortsätter att genomföra strukturella reformer för det är det viktigaste, att göra sin ekonomi stark och konkurrenskraftig, säger hon.
En av de viktigaste faktorerna är att hålla den ekonomiska politiken tillräckligt förutsägbar för att företag ska våga investera i utvecklingsländer.
Det kan till exempel handla om att värna sin centralbanks oberoende, även när politiker till exempel skulle önska sig en lägre ränta för att göra väljarna nöjda.
Anna Bjerde betonar att bistånd ska ses som en investering, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt.
De länder som behöver stöd i dag kan vara morgondagens handelspartners, och uteblivet bistånd i dag kan bidra till att så nya oroshärdar.
– Att hjälpa Ukraina är en investering i säkerhet.
Det håller jag helt med om, både som någon som arbetar inom utvecklingsfrågor och som en svensk.
Men samtidigt får vi inte glömma de andra länderna som är avgörande för den framtid vi vill bygga och som en dag också kan bli säkerhetsutmaningar.
Fakta.Extrem fattigdom ● Definieras som att leva på mindre än 2,15 dollar eller drygt 20 kronor om dagen.
● Närmare 700 miljoner människor lever i dag under den gränsen.
Ungefär två tredjedelar återfinns i subsahariska Afrika.
● Till 2030 uppskattar Världsbanken att 622 miljoner kommer att leva i extrem fattigdom.
Det skulle betyda att minskningstakten mer än halveras under 2024-2030 jämfört med 2013-2019.
Visa mer Visa mindre Fakta.Anna Bjerde ● Operativ verkställande chef på Världsbanken.
● Har tidigare haft flera poster i organisationen, bland annat som chef för Europa och Centralasien 2020-2023.
● Utbildad vid Stockholms universitet.
● Bosatt i Washington.
Visa mer Visa mindre
출처: https://www.dn.se/ekonomi/svenska-varldsbankstoppen-bistand-ar-en-investering/