다가오는 여름, 숨겨진 재앙을 예감하다

Sommaren har alltid varit min årstid – och detta är min åttiosjunde. Sommar betyder fullbordan och fulländning. Men jag vet ju också att den kan vara porten till helvetet. Har inte sommaren själv blivit en klimatkatastrof, frågar Sven-Eric Liedman. Sommar. Min åttiosjunde sommar. Min far brukade säga att jag föddes på sommarens första dag 1939. Jag ser från mitt skrivbord ut över en blommande äng med linblomster och stånds, johannesört och fibblor. Så vacker den är, denna naturliga oordning. Allt är där spontant: även de mindre växterna som jag inte kan se härifrån, som ängsnejlika och rölleka, gul- och rödklöver, näva och en och annan blåklint. Prästkragarna och vallmorna har blommat över så här års, men gullriset bidar ännu sin tid. Bland alla blommorna myllrar de älskade insekterna, humlor och bin, blomflugor och myror. Därtill finns det spindlar och gråsuggor och all annan mångfald som en vildvuxen trädgård kan öppna sin famn för.

Sommaren är årstiden då allt det där som legat och gömt sig i jorden uppenbarar sig i en kaskad av färger och liv. Det har alltid varit min årstid – och inte bara min. Sommar betyder fullbordan och fulländning redan i utopiernas utopi, Joakim av Floris lära om de tre rikena. Joakim, som dog 1202, såg i det avlägset förflutna Faderns rike, där den stränga lagen gällde. Med Kristus hade nåden kommit in i världen och därmed hoppet om något bättre. Men först i en nära framtid – Joakim kom efter diverse kalkylerande fram till år 1260 – skulle det tredje riket bryta in, nådens rike då livet skulle bli alltigenom gott. Det första rikets var den hårda vinterns, det andra den spirande vårens – men det tredje riket var sommarens rike då livet blev gott.

Det finns somrar som i efterhand ter sig olycksbådande

Kyrkan bekämpade Joakims utopi men den bet sig fast. Efter hand fick människan en allt viktigare roll i förverkligandet av lyckoriket. Hon gjorde det med vapen i hand i bondekrigens Tyskland årtiondena kring år 1500. I franska revolutionen 1789 hade Kristus så gott som försvunnit. Beteckningen ”det tredje riket” tog också nazisterna till sig men de tänkte främst på det tredje tyska riket där det medeltida tysk-romerska var det första och kejsardömet 1871 det andra. Men metaforen ”det tredje riket” låg så rätt i mun därför att det hade en lång förhistoria. Filosofer och andra som arbetet med den var otaliga. Framstegstänkandet var indirekt knutet till Joakims visioner.

Författaren och idéhistorikern Sven-Eric Liedman.

Foto: Joakim Roos

Sommaren är fulländningens tid. Men redan när jag skriver detta börjar dagarna bli lite kortare, redan kan man åtminstone i fantasin föreställa sig den årstid som inte fick plats i Joakims schema, hösten. Skymtar man inte längst där borta den ledsammaste av månader, november? Det finns somrar som i efterhand ter sig olycksbådande. Sommaren 1939, min första, var tydligen underbar. Men den utmynnade i andra världskriget. De som inte var helt unga då erinrade sig en annan vacker sommar, tjugofem år tidigare. Den hann inte ens ta slut innan det första världskriget bröt ut. En sommar kan vara porten till helvetet. Men hur är det med sommaren 2025? Är inte världen full av krigsförberedelser i detta nu? I land efter land kastar man miljarder och åter miljarder på försvaret. Vi vet vad det innebär. Det livsnödvändigaste, skolan, vården, kulturen, kommer i strykklass. Där kan man skära ner. Själva livet är ju mjukt och viker undan när det möter något hårt och vasst.

Foto: Trons/TT

Konsten att döda blir nu viktigare är konsten att gynna livet. Militären gör sig överallt bred. När den nu åter etablerar sig på Gotland förtrycker den det vanliga livet. I min sommarby verkar det tills vidare lugnt. Men en mil härifrån ligger Haväng. På 1700-talet försökte en präst leda i bevis att paradiset legat där. I dag har Donald Trump fritt tillträde dit enligt den ynkliga överenskommelsen mellan Sverige och Nato.

När får Trump idén att börja ett krig? Hans motsvarighet i Ryssland, Vladimir Putin, krigar sedan mer än tre år i Ukraina. I Gaza håller Israel på att utplåna palestinierna på det mest utstuderat grymma sätt. I Afrika pågår det flera ändlösa hemska krig. Och just när jag skriver har minst tusen beduiner och druser dödat varandra i Syrien. Och vi rustar upp! Nej, vi börjar givetvis inget krig. Men vi är med i Nato och Nato har Trump som sin viktigaste spelare. Vad kan inte han dra in oss i? Sommarens härlighet kan skymma lurande katastrofer. Och har inte sommaren själv blivit en katastrof? Ända upp till Paris har termometern denna sommar stigit till dödliga nivåer. Gamlingar som jag dör som flugor under den obarmhärtiga solen. Hela samhällen får svårt att fungera.

Solen som ger jorden allt ljus och all energi blir ett växande hot mot allt liv

Men vad gör vi åt det? Den käcka svenska regeringen sänkte bensinpriserna så snart den kom till makten, och sedan dess ökar de svenska utsläppen. Det är Kristerssons och Pourmokhtaris bidrag till den hotande katastrofen. Vetenskapen beräknar exakt effekterna av stigande koldioxidhalter och pekar på de närliggande motåtgärderna. Men politikerna struntar i det. Sommaren som spelar upp sitt underbara skådespel på vår äng har blivit en farlig årstid. Det är under den som de värsta klimatkatastroferna utspelas. Solen som ger jorden allt ljus och all energi blir ett växande hot mot allt liv. Anledningen är människans oklokhet – eller rättare sagt vissa människors skrämmande oklokhet och nonchalans. Av världens tre mäktigaste män är det bara en, diktatorn Xi Jinping, som handlar ansvarsfullt och snabbt ställer om till sol- och vindenergi. Men hade han gjort det om han som de båda andra, Putin och Trump, badat i olja? Det vet vi inte. Men vi vet att regeringen i länder som Sverige handlar lika oklokt som oljeshejkerna i öst och väst trots att de saknar oljekällor. Det är alltså människor som gör sommaren till en farlig årstid. De rikaste herrarnas oklokhet, maktlystnad och girighet hotar att ödelägga det vackrast vi har. De stirrar som förhäxade på sina ständigt växande konton, och den fråga som de oavlåtligt ställer är hur de ska kunna växa ännu fortare. Ännu mer olja, kanske? Eller ännu fler kalhyggen? Eller kostsammare vapensystem? Konsekvenserna för den verklighet där vi rör oss med öppna sinnen blir en sekundär fråga. Börsens hjältar kan alltid köpa sig ett fredat stycke vacker natur som de inhägnar åt sig, sina närmaste och sitt tjänstefolk. Vanliga människor får dväljas därutanför där skogsbränder härjar och plötsliga skyfall dränker allt i sin väg.

Joakims dröm om ett tredje rike, sommarens rike, kan te sig mer som en mardröm när världen blir mer och mer överhettad. Men än är det för tidigt att ge upp hoppet. Kunskapen finns hur vi ska kunna återställa klimatet. Det krävs bara ett annat samhälle än det vi har nu. Läs fler texter av Sven-Eric Liedman