1970년대 스웨덴의 활기 넘치는 유흥 문화를 엿볼 수 있는 영화, 라세 할스트룀 감독의 로맨틱 코미디 "한 남자와 한 여자"가 재조명받고 있습니다. 이 작품은 1975년 개봉 당시 스웨덴 영화계에 던져진 질문, 즉 남성 중심적인 시각에서 벗어나 여성의 역할을 어떻게 그려낼 것인가에 대한 논쟁 속에서 탄생했습니다.
70년대 스톡홀름의 밤, 영화로 부활하다
영화 평론가 야콥 룬드스트룀은 "한 남자와 한 여자"가 라세 할스트룀 감독의 가장 재미있는 영화이자, 1970년대 중반 스톡홀름의 활기 넘치는 유흥 문화를 생생하게 담아낸 시대의 기록이라고 평했습니다. 영화 속에서는 하르포의 "Baby boomerang"과 아바의 "Watch out"이 울려 퍼지고, 음식과 술이 끊이지 않는 화려한 밤이 펼쳐집니다.
시대적 배경과 영화 속 대비
흥미로운 점은, 영화가 묘사하는 화려한 밤문화와 당시 현실의 괴리입니다. SVT 드라마 "스텐베크"의 한 장면에서는, 배고픈 사업가가 밤에 문을 연 식당을 찾지 못해 고군분투하는 모습이 그려집니다. 이는 50년 전 스톡홀름의 어두운 단면을 보여주는 대목입니다. 반면, "한 남자와 한 여자"는 마치 축제와 같이 활기찬 유흥 문화를 보여주며 극명한 대비를 이룹니다.
영화 속 주요 인물과 스토리
이 영화는 라세(브라스 브랜스트룀 분)와 레나(마리안 루드베리 분)라는 연인 관계를 중심으로 전개됩니다. 라세는 매력적이지만 때로는 허세 넘치는 인물로, 레나는 그의 불안감을 지적하고 현실적인 조언을 건네는 역할을 합니다. 할스트룀 감독은 밀로스 포르만의 영향을 받아 즉흥적인 연출을 시도했고, 이러한 시도는 영화를 더욱 생생하고 자연스럽게 만들었습니다.
젠더 역할에 대한 당시의 논쟁
영화 개봉 당시, 1970년대 스웨덴 영화의 남성 중심적 시각에 대한 논쟁이 있었습니다. 영화는 이러한 논쟁 속에서, 남성적 자유가 여성에게 어떤 영향을 미치는지, 그리고 여성에게 더 많은 주도적인 역할을 부여해야 하는지에 대한 질문을 던졌습니다. 이 영화는 또한, 여성의 역할에 대한 당시의 고민을 반영하며, 현재까지도 시사하는 바가 큽니다.
명장면과 대사
"한 남자와 한 여자"는 스웨덴 영화 역사상 가장 기억에 남는 관계 묘사 장면들을 담고 있습니다. 라세와 레나가 서로에게 쏘아붙이는 대사들은, 관계의 복잡 미묘한 감정을 현실적으로 표현하며, 많은 이들의 공감을 얻었습니다. 특히, 라세가 레나에게 "왜 내가 완벽하지 않다고 항상 부끄러워해야 해?"라고 묻는 장면은, 두 사람의 갈등을 단적으로 보여주는 명장면으로 꼽힙니다.
작품 정보
- 제목: "한 남자와 한 여자" (En kille och en tjej)
- 장르: 스웨덴 로맨틱 코미디
- 개봉일: 1975년 6월 25일
- 감독: 라세 할스트룀
- 출연: 브라스 브랜스트룀, 마리안 루드베리, 크리스테르 "본조" 욘손, 클레어 비크홀름 외
- 스트리밍: TV4 Play, SF Anytime 등에서 시청 가능
"한 남자와 한 여자"는 시대를 초월하여, 사랑과 관계에 대한 깊이 있는 통찰을 제공하는 작품입니다. 이 영화는 1970년대 스웨덴 사회의 단면을 보여주는 동시에, 인간관계의 본질적인 면모를 섬세하게 그려냈다는 점에서 그 가치를 인정받고 있습니다.
Brasse Brännström och Mariann Rudberg bjuder på några av svensk films vassaste ordväxlingar i den romantiska klassikern "En kille och en tjej".
Lasse Hallströms roligaste film är också ett fängslande tidsdokument från Stockholms sprudlande krogliv i mitten av 70-talet, konstaterar Jacob Lundström.
Exakt hur trött och dött var det i Stockholm för 50 år sedan?
Enligt en scen i SVT-serien "Stenbeck", där den hungriga finansmannen inte lyckas hitta en restaurang med kvällsöppet kök, var huvudstaden en folktom öken.
När Jan Stenbeck är hemma från New York 1976 tvingas han därför ta fram sin välfyllda plånbok för att köksmästaren ska laga mat till honom.
I Lasse Hallströms roligaste film (och möjligen bästa, i konkurrens med "Mitt liv som hund") verkar Stockholms uteliv däremot festligt och fullsatt varje kväll.
Harpos "Baby boomerang" och Abbas "Watch out" dunkar ur högtalarna.
Mat och dryck finns.
"En kille och en tjej" är kanske ingen skönmålning av Stockholm vid mitten av 1970-talet, men väl ett oemotståndligt tidsdokument filmat i Super-16.
Claire Wikholm, polotröjor och flyktiga förbindelser utan appar.
Att Hallström bland annat inspirerades av Milos Forman, och ägnade sig mycket åt improvisation, gör att filmen känns otvungen och direkt.
Stämningen är antitesen till den som råder i Roy Anderssons "Giliap", som också hade premiär 1975, med Tommy Berggren och Monica Seilitz som försjunkna existenser i restaurangmiljö.
"Där nere på dansgolvet vimlar det av gonokocker", förklarar Lasse (Brasse Brännström) för polaren Bosse (Christer "Bonzo" Jonsson).
I filmens öppningsscen har Lasse själv testat positivt och sedan medgett för den bekymrade kuratorn att "det har varit lite stökigt".
Ja, "En kille och en kille" ger en närhistorisk bakgrund till trycket på Berras/Sven Melanders t-shirt i "Sällskapsresan": "Ikväll får 107 svenskar gonorré." Man kan inte direkt kalla Lasse för en kulturman.
Han har visserligen en journalistutbildning och flörtar gränslöst med kvinnor på krogen, men passerar knappast som ett högdjur vid 26 års ålder.
Han är snarare en fumlig snubbe i mängden, som inte får jobb som journalist utan framhärdar som tidningsutdelare.
Det ansvarstagande vuxenlivet får vänta.
"Trappvana räknas inte längre", skojar han med sin mamma medan han kollar in jobbannonserna.
Brasse Brännström och Mariann Rudberg spelar kärlekspar i "En kille och en tjej".
Foto: TT "En kille och en tjej" hade dock premiär mitt i kulturdebatten om den svenska filmens grabbighet på 1970-talet.
Det var delvis samma frågeställningar då som nu.
Hur mycket av den manliga frihetslängtan sker på kvinnors bekostnad?
När ska kvinnor få spela huvudrollen i stället för att agera bihang?
Debatten handlade inte minst om Jan Halldoffs filmer.
Han låg bland annat bakom "Det sista äventyret" (1974), "Polare" (1976) och "Jack" (1977) som definitivt är intressanta i backspegeln, men uppenbarligen skymde sikten för annat i samtiden.
Den romantiska komedin "En kille och en tjej" handlar också mer om killen än om tjejen (Brännström och Hallström skrev filmens manus ihop).
Lasse är en charmig skitstövel med hypokondri.
Lena (Mariann Rudberg) är en skarp rollfigur, även om hon framför allt får i uppgift att punktera Lasses uppblåsta ängslighet och korrigera hans killgissningar.
Där hade upphovsmännen uppenbarligen tagit intryck av feministisk input.
"En kille och en tjej" innehåller några av den svenska filmhistoriens mest minnesvärda relationsbråk.
Till exempel när Lasse tycker att Lena sagt pinsamma saker på deras gemensamma hemmafest.
Eller var det en felhörning?
Och är det inte hans sekundärskam som är mest patetisk?
"Varför ska du hålla på att skämmas för att jag inte är så himla perfekt alltid?" (Deras dagen efter-tjafs samplades i Hans Appelqvists låt "Bakfylleoro" från 2002.) Det slutar (spoiler alert) som romantiska komedier brukar göra, men Brasse Brännström och Mariann Rudberg munhugger bättre och roligare än de flesta.
Fakta."En kille och en tjej" Svensk romantisk komedi.
Biopremiär 25 juni 1975.
Regi: Lasse Hallström Manus: Brasse Brännström och Lasse Hallström I rollerna: Brasse Brännström, Mariann Rudberg, Christer "Bonzo" Jonsson, Claire Wikholm, Chatarina Larsson med flera.
Finns att strömma och hyra på bland annat TV4 play och SF Anytime.
Visa mer Visa mindre Läs mer: Så blev "Gökboet" en av tidernas galnaste biosuccéer Peter Weirs "Picnic at Hanging Rock" – den hypnotiska filmgåtan som aldrig släpper taget
