스웨덴, 훌트크비스트의 나토 관련 망설임에 높은 대가 지불

훌트크비스트의 나토 관련 발언에 대한 높은 대가

피테르 훌트크비스트(Peter Hultqvist)가 나토(NATO)에 대한 완강한 반대 입장을 굽히지 않은 점에 대해 비판적인 시각이 제기되었습니다. 언론인 요나스 검메손(Jonas Gummesson)은 전 국방부 장관의 회고록을 통해 사익이 강하게 드러난다고 지적했습니다.

회고록 정보

저자: 피테르 훌트크비스트(Peter Hultqvist)
제목: “모든 것이 변할 때”(När allt förändras)
출판사: 메스트룀스 복포를라그(Medströms bokförlag), 286쪽

훌트크비스트의 재출마 가능성

현재 야당에 머물고 있는 피테르 훌트크비스트는 2026년 사회민주노동당(Socialdemokraterna)이 선거에서 승리할 경우, 정부 복귀를 희망하고 있습니다. 그는 새 S-정부에서 국방부 장관직을 다시 맡으려는 의지를 보이고 있습니다. 이는 그의 회고록인 “모든 것이 변할 때”를 고려할 때 적절한 결정인지 의문이 제기됩니다. 마그달레나 안데르손(Magdalena Andersson) 총리는 이에 대해 심사숙고해야 할 것입니다.

회고록의 목적

전직 장관들이 회고록을 출판하는 것은 종종 정치에서 물러난 후 자신의 입장을 정당화하려는 의도로 해석됩니다. 독자들은 이를 염두에 두고 회고록을 접해야 합니다.

훌트크비스트의 경우

그러나 훌트크비스트는 과거와 미래를 잇는 정치적 인물입니다. 15개월 후, 그는 다시 스웨덴의 국방과 안보를 책임질 수 있습니다. 이러한 직무는 당파적 이해관계나 개인적인 신념에 좌우되어서는 안 됩니다.

회고록의 내용과 비판

그러나 그의 회고록은 이와 상반된 내용으로 가득합니다. 훌트크비스트는 자신의 행적을 정당화하려 하며, 진실보다는 자신의 입장을 우선시하는 태도를 보입니다.

훌트크비스트의 나토 관련 입장

훌트크비스트는 스웨덴의 나토 가입에 대해 가장 오랫동안 반대 입장을 고수해 왔습니다. 2021년 사회민주노동당 전당대회에서 그는 “사회민주노동당 정부가 있는 한 가입 신청은 없을 것이다. 국방부 장관으로 있는 동안에는 절대로 그런 과정에 참여하지 않겠다”고 밝혔습니다.

자기 반성의 부재

회고록에서 훌트크비스트는 자신의 나토 반대가 오판이었음을 인정하지 않았습니다. 그는 자신의 발언이 “보수주의자들”에 의해 정치적으로 이용되었다고 주장했습니다. 이는 신뢰를 얻기 어려운 태도입니다. 스웨덴은 훌트크비스트의 나토 관련 발언으로 인해 큰 대가를 치렀습니다.

푸틴의 반서방 발언과 훌트크비스트의 대응

훌트크비스트는 2007년 뮌헨 안보 회의에서 블라디미르 푸틴(Vladimir Putin)의 반서방 발언을 언급하며, 이미 당시 “국제 규범이 붕괴되었다”는 것을 인지했다고 주장합니다. 그렇다면, 왜 15년이나 지난 후, 전쟁이 발발하고 상황이 악화된 후에야 군사적 비동맹 노선을 포기했는지 의문이 제기됩니다.

1992년 국방 결정과 훌트크비스트의 비판

훌트크비스트는 2010년 징병제 중단을 “획기적인 전환점”이라고 평가하며, 1992년 칼 빌트(Carl Bildt) 총리 시절 시작된 스웨덴 국방력 약화를 지적했습니다. 그러나 그는 1996년, 2000년, 2004년 예란 페르손(Göran Persson) S-정부 하에서 국방력이 계속 약화된 사실은 언급하지 않았습니다.

국방 예산 관련 갈등

2015년과 2020년 국방 결정에서 훌트크비스트는 S-당의 예상보다 높은 예산을 요구하는 보수당의 요구를 억제하려 했습니다. 그는 이 과정에서 정보가 언론에 유출되어 정부가 부정적으로 비춰졌다고 불만을 토로했습니다.

정보 유출 문제와 언론의 자유

훌트크비스트는 정보 유출과 관련하여 다른 정당에 책임을 물었지만, 아무도 책임을 지지 않았습니다. 그는 언론인들의 정보원을 찾으려 했습니다. 이는 언론의 자유와 정보 제공자의 보호를 존중하는 스웨덴 정치인들의 일반적인 태도와는 다른 모습입니다.

스톡홀름 군도 잠수함 사건

2014년 10월, 정부 교체 직후 스톡홀름 군도에서 잠수함 침투 의혹이 제기되었습니다. 훌트크비스트는 예베르(ÖB) 스베르케르 예란손(Sverker Göranson)과 함께 기자 회견을 열어 “확인된 잠수함”의 증거를 제시했습니다. 훌트크비스트는 이 자리에서 자신이 했던 말을 회고록에서 언급하지 않았습니다. 그 이유는 당시 그의 발언이 사실과 달랐기 때문입니다.

사건의 진실과 비판

2019년 언론을 통해 밝혀진 사실은, 해당 사건이 SMHI(스웨덴 기상 수문 연구소) 해양 부표에서 보낸 신호의 방향을 잘못 해석하여 발생한 것이라는 점입니다. 정부와 군은 소리 분석이 완료되기 전에 성급하게 증거를 제시했습니다. 훌트크비스트는 이에 대한 자기 비판을 하지 않았습니다.

기밀 유지와 문제점

잠수함 수색에 대한 최종 보고서는 정부와 군 지도부의 실수를 감추기 위해 70년간 기밀로 유지됩니다. 훌트크비스트는 이 기밀 유지를 원했습니다. 요나스 검메손은 이에 대해

반대하다 motstånd

초급

그는 나토에 대한 오랜 반대 입장을 가지고 있었다.

Han hade ett långt motstånd mot Nato.

인정하다, 동의하다 erkänna

초급

그는 자신의 실수를 인정해야 했다.

Han måste erkänna sina misstag.

반대하다, 반대 입장 motstånd

중급

그는 나토에 대한 강한 반대 입장을 가지고 있었다.

Han hade ett starkt motstånd mot Nato.

되돌아오다, 복귀하다 återkomma

중급

그는 정계에 복귀하기를 원했다.

Han ville återkomma till politiken.

자신의 행동을 정당화하다 rättfärdiga

중급

그는 자신의 행동을 정당화하려고 했다.

Han försökte rättfärdiga sina handlingar.

고집 hårdnackad

중급

그는 나토에 대한 고집스러운 반대 입장을 가졌다.

Han hade en hårdnackad inställning till Nato.

대가를 치르다, 값을 지불하다 betala ett pris

중급

스웨덴은 그 결정에 대한 대가를 치러야 했다.

Sverige fick betala ett pris för beslutet.

심사숙고하다 ta sig en funderare

중급

그녀는 그 문제에 대해 심사숙고해야 한다.

Hon får ta sig en funderare över frågan.

역사의 올바른 편에 서다 komma ut på rätt sida av historien

고급

그는 역사의 올바른 편에 서기를 원했다.

Han ville komma ut på rätt sida av historien.

숨기다, 비밀로 하다 hemligstämplad

중급

그 보고서는 기밀로 처리되었다.

Rapporten är hemligstämplad.

진실이 최우선이 아니다. Sanningen är inte första prio

중급

그에게는 진실이 가장 중요하지 않았다.

För honom var sanningen inte första prio.

Det hade varit klädsamt om Peter Hultqvist krupit en liten bit mot korset och erkänt att hans hårdnackade Natomotstånd var en felbedömning.

Egenintresset vilar tungt över sidorna, skriver Jonas Gummesson om den före detta försvarsministerns memoarbok.

Memoarer Peter Hultqvist "När allt förändras" Medströms bokförlag, 286 sidor Visa mer Visa mindre Peter Hultqvist övervintrar för närvarande i opposition men har inte gett upp tanken på en comeback i regeringen om Socialdemokraterna vinner valet 2026.

Tvärtom aspirerar han av allt att döma på att återta posten som försvarsminister i en ny S-regering.

Med tanke på den bok, "När allt förändras", som han skrivit om sina regeringsår 2014–22 kan man fråga sig om en återkomst som statsråd är en särskilt god idé.

Magdalena Andersson kan ta sig en funderare över det.

Ex-ministrar som ger ut memoarliknande verk har i flertalet fall lämnat den aktiva politiken bakom sig.

Skriverierna kan gärna få vara partsinlagor.

Syftet är ju att själv komma ut på rätt sida av historien.

Det vet man i förväg och bör som läsare därmed förhålla sig till.

Med Peter Hultqvist är det annorlunda.

Han är en politisk hybrid av dåtid och kanske framtid.

Om 15 månader kan han på nytt få axla ansvaret för Sveriges försvar och säkerhet.

Uppdraget lämpar sig inte för partipolitisering och egna käpphästar.

Boken talar dock ett motsatt språk.

Hultqvist är ute efter att rättfärdiga sin gärning i det grälsjuka tonfall som han borde ha undvikit.

Sanningen är inte första prio.

Vare sig han vill det eller inte kommer Hultqvist att gå till historien som den som längst av alla i S-toppen satt på bakhasorna om en svensk Natoansökan.

Hans utbrott om Nato på S-kongressen 2021, ett halvår före den ryska invasionen av Ukraina, talar sitt tydliga språk.

"Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering. Jag kommer definitivt aldrig, så länge jag är försvarsminister, att medverka i en sådan process." Det hade varit klädsamt om Hultqvist i sin memoarbok krupit en liten bit mot korset och erkänt att det hårdnackade Natomotståndet ända in på mållinjen var en felbedömning.

Det gör han inte.

Att uttalandet från kongressen har väckt sådan uppståndelse skyller han på att "borgerliga antagonister" utnyttjat det i politiska syften.

Den beskrivningen inger inget förtroende.

Sverige fick betala ett högt pris för Hultqvists såsande om Nato.

På två ställen tar Hultqvist upp Vladimir Putins västfientliga tal vid säkerhetskonferensen i München 2007 och hävdar att han redan då insåg att "det internationella regelverket fallit samman".

Om det är korrekt återgivet blir frågan varför han inte var beredd att överge den militära alliansfriheten förrän 15 år senare när det rasade ett krig i Europa och utvecklingen hade sprungit ifrån honom.

Med vilken hastighet skrider Hultqvist till verket nästa gång?

Alliansregeringens beslut 2010 att lägga värnplikten vilande uppfattar Hultqvist som ett "epokskifte" i den nedmontering av det svenska försvaret som inleddes med försvarsbeslutet 1992, då Carl Bildt var statsminister.

Han nämner inte att den militära förmågan fortsatte att raseras under Göran Perssons S-regeringar: 1996, 2000 och 2004.

Jonas Gummesson.

Vid försvarsbesluten 2015 och 2020 var Hultqvists ambition att trycka tillbaka borgerliga krav på högre anslag än vad S ville se, vilket han delvis medger.

I båda fallen fick han till slut ge med sig.

Det stora problemet 2015 var, i Hultqvists ögon, dock ett annat.

Han skriver att det "läckte information från förhandlingarna till medier" i syfte att "regeringen skulle framstå i dålig dager".

När Hultqvist tog upp läckorna med övriga partier "ville ingen ta på sig ansvaret." Försvarsministern var alltså ute och fiskade efter journalisternas källor och tyckte sig ha sin fulla rätt att göra det.

Det är en blåögd bekännelse som ger ett osmakligt intryck i ett land där mediernas frihet och meddelarskyddet vanligtvis respekteras av politiker i alla läger.

Vill vi uppleva något liknande nästa gång det är dags för försvarsbeslut?

På bokens omslag syns en ubåt i mörka vatten.

Strax efter regeringsskiftet i oktober 2014 gick larmet om en kränkning i Stockholms skärgård.

Vid en presskonferens ett par veckor senare presenterade ÖB Sverker Göranson i sällskap med Hultqvist och statsminister Stefan Löfven ett bevis för en "bekräftad ubåt".

"Det råder inget tvivel", meddelade ÖB utan reservationer.

"Den kränkning som skett av svenskt territorium är grov och allvarlig", hävdade Hultqvist.

Peter Hultqvist kunde ha lämnat över till en ny generation men det har han inte gjort.

Han vill tillbaka till makten I "När allt förändras" nämns den dramatiska presskonferensen bara i förbigående.

"En markering av det slaget är viktig. Det är inte tomma ord." Peter Hultqvist återger inte vad han själv sa vid tillfället.

Skälet är förstås att det var så in i baljan fel.

I medier uppdagades det 2019 och det var jag som skrev den artikeln.

Då teg både regeringen och försvaret.

I boken lägger Hultqvist korten på bordet för egen del – och det ska han ha en eloge för.

"Det handlade om en teknisk indikation från en av SMHI:s havsbojar. Den hade sänt en kodad signal, men riktningen på ljudet hade missuppfattats och bedömts komma från en ubåt." Regeringen och ÖB hade med andra ord rusat åstad och lanserat ett påstått bevis utan saklig grund, innan analysen av ljudupptagningen var avslutad, i strid med normala rutiner.

Det är skillnad på en bekräftad ubåt och en SMHI-boj för väderobservationer.

Självkritik vore på sin plats.

Hultqvist bjuder inte på sådan.

Slutrapporten från ubåtsjakten är hemligstämplad i 70 år för att dölja regeringens och militärledningens sjabbel.

Av boken framgår att Hultqvist vill att det förblir så.

Egenintresset vilar tungt över sidorna.

Den nuvarande regeringen borde häva sekretessen så långt det är möjligt utan att skada försvaret.

Ubåtsdimman har legat tät över Sverige alltför länge.

Peter Hultqvist kunde ha lämnat över till en ny generation men det har han inte gjort.

Han vill tillbaka till makten.

I det perspektivet blir historieskrivningen i boken ett problem.

När den inte håller måttet sänker det Hultqvists egen trovärdighet som politiker.