스웨덴에서 가재역병이 계속 확산되면서 토종 가재 개체 수가 급격히 감소하고 있습니다. 이는 질병을 옮기는 외래종인 미국가재의 불법 방류가 주요 원인으로 지목되고 있으며, 미국가재 역시 과도한 어획으로 어려움을 겪고 있습니다.
가재역병으로 멸종 위기에 놓인 토종 가재
스웨덴의 가재 전문가인 레나르트 에드스만 씨는 “스웨덴은 가재 소비와 관련하여 상당히 이례적인 국가입니다.”라고 말했습니다.
원래 스웨덴에는 약 3만 개의 토종 가재 서식지가 있었지만, 현재는 600개 미만으로 줄었습니다. 반면, 미국가재의 개체 수는 1만에서 1만 5천 마리 사이로 증가했습니다. 에드스만 씨는 “2000년부터 2024년까지 239개의 호수에서 미국가재의 불법 방류가 확인된 베름란드 지역의 사례를 예로 들 수 있습니다. 2000년대 초반 베름란드와 달스란드 지역의 토종 가재 개체 수는 430마리였지만, 현재는 60마리만 남았습니다.”라고 설명했습니다.
가재 축제, 어떻게 즐길까?
8월, 가재 축제를 앞두고 환경을 생각하는 소비자들이 어떤 선택을 해야 할까요? 에드스만 씨는 “형편이 된다면 토종 가재를 드십시오. 이는 토종 가재를 보호할 가치를 부여합니다. 미국가재도 먹되, 절대 퍼뜨리지 마십시오.”라고 조언했습니다.
스웨덴에서 소비되는 가재의 약 70~80%는 수입산입니다. 2023년 수입액은 4억 5천만 크로나에 달했습니다. 스웨덴에서 잡힌 가재는 3억 크로나에 판매되었습니다. 몇 년 전만 해도 대부분의 수입산 가재는 중국산이었지만, 현재는 스페인, 터키, 이집트가 스웨덴 시장에서 더 큰 비중을 차지하고 있습니다.
스웨덴에서 소비되는 가재의 대부분은 스웨덴에서 잡힌 미국가재이며, 그중 상당수는 베테른 호수와 옐마렌 호수에서 어획됩니다. 최근에는 가재가 너무 작아 먹을 것이 없다는 불만이 제기되기도 합니다. 에드스만 씨는 “이는 부분적으로 어획이 너무 심했기 때문입니다. 이 나라에서는 가재에 대한 수요가 매우 높습니다. 스웨덴은 가재 소비와 관련하여 상당히 이례적인 국가입니다.”라고 말했습니다.
미국가재, 가재역병에 취약
에드스만 씨는 또한 미국가재 역시 가재역병으로 피해를 입었다고 지적했습니다. 미국가재는 원래 서부 북미 지역에서 유래되었으며, 가재역병 역시 일종의 기생성 곰팡이입니다. 하지만 이는 미국가재가 질병에 면역이라는 의미는 아니며, 단지 더 강하다는 것을 의미합니다.
가재의 역사
토종 가재 (Astacus astacus)는 약 1만 년 전 빙하기 이후 스웨덴으로 이주했습니다. 미국가재 (Pacifastacus leniusculus)는 1960년 스웨덴에 의도적으로 도입된 서부 북미 원산의 종입니다. 이들은 가재에게 치명적인 질병인 가재역병을 일으키는 곰팡이류인 Aphanomyces astaci를 옮깁니다.
미국가재 도입은 가재 어업 상황을 개선하기 위한 의도적인 시도였습니다. 1960년부터 1994년까지 의회의 결정에 따라 수천 개의 호수에 미국가재가 방류되었고, 이는 토종 가재에게 재앙을 초래했습니다. 현재 미국가재 방류는 금지되었지만, 이미 피해는 돌이킬 수 없게 되었습니다. 현재 토종 가재 개체 수의 약 98%가 멸종되었습니다.
Flodkräftan på väg att utplånas av pesten Kräftpesten fortsätter att spridas i Sverige, och bestånden av inhemsk flodkräfta blir allt färre. Orsaken är illegala utsättningar av den smittspridande signalkräftan – även den drabbad av hårt fiske.– Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, säger kräftexperten Lennart Edsman. 1/2Signalkräfta, fångad i sjön Erken i Norrtälje. Foto: Christine Olsson/ TT2/2Signalkräftor från sjön Erken i Norrtälje. Observera den blåaktiga färgen vid tumgreppet. Den är typisk för signalkräftan och saknas hos vår inhemska flodkräfta. Foto: Christine Olsson / TT1/2Signalkräfta, fångad i sjön Erken i Norrtälje. Foto: Christine Olsson/ TT2/2Signalkräftor från sjön Erken i Norrtälje. Observera den blåaktiga färgen vid tumgreppet. Den är typisk för signalkräftan och saknas hos vår inhemska flodkräfta. Foto: Christine Olsson / TTUrsprungligen fanns cirka 30 000 bestånd av flodkräfta i landet. Nu finns det färre än 600 kvar. Samtidigt har bestånden av signalkräfta ökat till mellan 10 000 och 15 000.– Ett exempel är från Värmland där vi kunnat konstatera illegala utsättningar av signalkräftor i 239 vatten från 2000 till 2024. Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).Frågan är vad den miljömedvetna konsumenten bör göra när det, nu i augusti, är dags för kräftskiva. Avstå från den ena eller andra arten?– Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, säger Edsman.Ungefär 70–80 procent av alla kräftor vi äter i Sverige är importerade. Importen uppgick 2023 till ett värde av 450 miljoner kronor. Kräftor som fångats i Sverige såldes för 300 miljoner kronor. För några år sedan var de flesta importerade kräftor från Kina, men nu är Spanien och Turkiet större på den svenska marknaden, likaså Egypten.Den överväldigande merparten av de kräftor som äts i Sverige, som också är fångade här, är signalkräftor, varav en stor andel är fångade i Vättern och Hjälmaren. På senare tid har det klagats en del på på att kräftorna är för små som matkräftor.– Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, säger Edsman.Han påpekar också att även signalkräftorna tagit stryk av kräftpesten. Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika, liksom pesten, som är en form av parasitisk algsvamp – men det betyder inte att signalkräftorna är immuna mot sjukdomen, bara tåligare.KräftorVår inhemska flodkräfta (Astacus astacus) invandrade till Sverige efter istiden för cirka 10 000 år sedan. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är en art från västra Nordamerika som infördes avsiktligt till Sverige år 1960. Den bär med sig den svampliknande organismen Aphanomyces astaci som orsakar kräftpest, en sjukdom som är dödlig för flodkräftor.Införseln var ett medvetet försök att förbättra situationen för kräftfisket. Mellan 1960 och 1994 sattes signalkräftor ut i tusentals vatten i landet efter riksdagsbeslut, vilket innebar en katastrof för flodkräftorna. I dag är alla utsättningar av signalkräftor förbjudna, men skadan är redan skedd. Cirka 98 procent av bestånden av flodkräfta är i dag utplånade.Visa merVisa mindre
