도르테아, 45년 안에 인구 5분의 1 감소 위기
도르테아(Dorotea)는 스웨덴에서 인구 감소로 어려움을 겪고 있는 작은 도시입니다. 스웨덴 통계청(SCB)의 인구 예측에 따르면, 도르테아를 포함한 여러 지방 자치 단체(kommuner)가 심각한 인구 감소에 직면할 수 있습니다. 이러한 상황에서 도르테아는 생존을 위해 고군분투하고 있습니다.
인구 감소와 생존 전략
도르테아는 45년 안에 인구의 5분의 1이 감소할 것으로 예상됩니다. 이는 스웨덴의 다른 여러 지방 자치 단체와 마찬가지로 심각한 문제입니다. 이러한 인구 감소에 대응하기 위해 도르테아는 다양한 노력을 기울이고 있습니다. 예를 들어, 시청의 접수처를 없애고 인근 자치 단체인 오셀레(Åsele) 또는 빌헬미나(Vilhelmina)의 교환원에게 연결하는 방식을 도입하여 비용을 절감하고 있습니다.
도르테아 시의회 의원인 니케 그란(Nicke Grahn)은 “도르테아의 자유는 우리의 생명과 같다”고 말하며, 자치 단체의 유지를 옹호합니다. 그는 스웨덴의 다른 북유럽 국가들보다 도르테아가 훨씬 작은 자치 단체를 유지할 수 있다고 강조하며, 자치 단체의 규모보다는 지역 사회의 자율성을 중요하게 생각한다고 밝혔습니다.
작은 자치 단체의 어려움과 미래
도르테아는 2022년 말 기준으로 스웨덴에서 가장 작은 자치 단체였습니다. 1960년대의 자치 단체 개혁 당시에는 자치 단체가 존속하기 위해 약 8,000명의 인구가 필요하다고 여겨졌습니다. 그러나 현재 50개 이상의 자치 단체가 이보다 적은 인구를 가지고 있습니다. 2015년에는 정부 조사에서 자치 단체가 최소 10,000명의 인구를 가져야 한다고 제안했지만, 약 80개의 자치 단체가 이 기준에 미치지 못합니다. 덴마크의 경우, 자치 단체 통합을 통해 최소 인구 기준을 20,000명으로 설정했습니다.
우메오 대학교(Umeå universitet)의 정치학 강사인 루이즈 스쿠그(Louise Skoog)는 “자치 단체가 얼마나 작을 수 있는지에 대한 제한은 없다”고 말하며, “이론적으로는 마지막 사람이 불을 끄기 전까지 자치 단체가 축소될 수 있다”고 덧붙였습니다.
지역 사회의 과제와 해결책
작은 자치 단체들은 서비스 유지를 위해 어려움을 겪고 있으며, 서비스 축소를 피하기 어렵습니다. 이에 대한 해결책으로 자치 단체 통합이 논의되지만, 루이즈 스쿠그는 여러 정부 조사에서 자율성을 강조하고 많은 자치 단체가 이에 반대하여 실질적인 지지가 부족하다고 지적했습니다.
도르테아에는 고등학교가 없어 젊은이들이 인근 자치 단체나 더 멀리 떨어진 곳으로 학업을 위해 떠나야 합니다. 도르테아는 이들을 다시 돌아오게 하는 것이 중요한 과제입니다. 또한, 도르테아의 상점들은 어려움을 겪고 있으며, 지역 주민들은 온라인 주문에 의존해야 하는 상황입니다.
지미 뇌슬룬드(Jimmie Näslund)는 “현재 상황은 좋지 않다. 사람들이 나이가 들고, 세금 납부 인구가 줄어들며, 유치원이 문을 닫고 있다”고 말했습니다. 그는 도르테아의 장점으로 스트레스가 적고, 자연과 가깝다는 점을 꼽았습니다.
미래를 위한 노력
니케 그란 시의원은 도르테아에서 “모두가 함께 노력해야 한다”고 강조합니다. 그는 최근 유치원 한 곳을 폐쇄하고, 구매 및 고용을 중단하는 등 어려운 결정을 내렸습니다. 그러나 그는 도르테아가 여전히 많은 것을 제공할 수 있다고 믿습니다. 도르테아에서는 아이들이 더 오랫동안 아이로 지낼 수 있고, 사회적, 물질적 경쟁이 없으며, 젊은이들이 집을 살 수 있고, 범죄율이 낮으며, 일자리가 있다는 점을 강조했습니다.
도르테아는 현재와 미래를 위해 끊임없이 노력하며, 지역 사회의 유지를 위해 최선을 다하고 있습니다.
DOROTEA.
Här kommer var femte invånare att vara borta inom 45 år.
Enligt SCB:s befolkningsprognoser riskerar flera kommuner kraftiga befolkningsminskningar.En lösning är att slå ihop kommuner.
Något som inte är aktuellt i Dorotea.– Doroteas frihet är vår livsluft, säger kommunalrådet Nicke Grahn (L).
I Doroteas kommunhus är receptionen ersatt med en svart väggtelefon.
Den som lyfter på luren kopplas till en växeloperatör i någon av grannkommunerna – Åsele eller Vilhelmina.
Det är en av flera åtgärder för att spara pengar.
– Så länge Doroteaborna vill vara en egen kommun och lagen tillåter det, finns det ingen nedre gräns för hur liten en kommun kan bli, säger kommunalrådet Nicke Grahn (L).
Dorotea var enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, Sveriges minsta kommun i slutet av förra året.
Enligt SCB:s befolkningsprognoser riskerar flera kommuner att drabbas av kraftiga befolkningsminskningar fram till år 2070.
Vilhelmina, Arjeplog, Överkalix och Dorotea väntas alla tappa var femte invånare.
Men det oroar inte Nicke Grahn.
– Samtliga andra nordiska länder har en minsta kommun som är mycket mindre än Dorotea.
Det handlar inte om hur liten en kommun kan bli utan hur stor frihet vi får att utforma vår verksamhet, säger han.
Bild 1 av 2 Nicke Grahn anser att Sverige lider av en "stordriftssjuka" vilket drabbar Dorotea negativt.
"Det kommer nu en ny lag om skolbibliotek. I Dorotea ligger redan kommunbiblioteket i skolan. Krävs det ett speciellt skolbibliotek får vi helt i onödan betala stora summor pengar".
Foto: Erik Abel Bild 2 av 2 I huset där fotografen Karl-Otto Bohm höll till finns numera ett litet fotomuseum, övernattningsrum och ett ambulansgarage är på väg att byggas.
Foto: Erik Abel Frågan om hur liten en kommun kan eller bör vara har diskuterats länge i Sverige.
Under kommunblocksreformen på 1960-talet ansågs en kommun behöva runt 8 000 invånare för att vara bärkraftig.
I dag har omkring 50 kommuner färre invånare än så.
År 2015 lyfte en statlig utredning att en kommun bör ha minst 10 000 invånare.
Cirka 80 kommuner ligger under den gränsen.
I Danmark, som relativt nyligt genomfört kommunsammanslagningar, har man satt gränsen vid 20 000 invånare.
En majoritet av Sveriges kommuner ligger under den nivån.
– Det finns ingen gräns för hur liten en kommun får vara för att kallas för kommun, säger Louise Skoog, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet.
– En kommun kan teoretiskt sett krympa tills siste man släcker lyset.
I dag har flera mindre kommuner svårt att klara sitt uppdrag utan att göra nedskärningar i servicen.
En möjlig lösning som ofta diskuteras är att slå ihop kommuner.
Enligt Louise Skoog saknas det i praktiken stöd för det, då flera statliga utredningar betonat frivillighet samtidigt som många kommuner tydligt motsatt sig.
Bild 1 av 3 I Dorotea finns inget gymnasium vilket betyder att ungdomarna behöver söka sig till grannkommuner eller längre bort för att studera.
För Dorotea är utmaningen att locka hem dem igen.
Foto: Erik Abel Bild 2 av 3 På ungdomsgården i Dorotea jobbar Sam Palokangas som ungdomskonsulent.
Hans roll går ut på att skapa delaktighet och inflytande för ungdomarna i kommunen.
Foto: Erik Abel Bild 3 av 3 I Dorotea sjunger klädbutiken på sista versen.
Sam Palokangas tycker att fler butiker behövs eftersom det blir långt att åka för att handla saker om man inte beställer på nätet.
Foto: Erik Abel – Det är viktigt var ifrån man kommer.
Att slå ihop en kommun med en annan påverkar identiteten för många människor.
Staten måste då tvinga kommunerna, säger hon.
– Att slå ihop ytmässigt stora kommuner med en liten befolkningsmängd, riskerar också att smeta ut problemen på en större yta.
Om staten inte vill tvinga fram sammanslagningar går det att exempelvis att sänka kraven på små kommuner eller låta vissa frågor hanteras regionalt.
Nackdelen då är att det kan bli svårt för medborgarna att förstå på vilken nivå ett beslut är fattat och vem som tagit det.
Att allt färre människor bor på landsbygden riskerar också att skapa problem för samhället i stort, menar Louise Skoog.
En stor del av livsmedlen produceras utanför städerna.
Om för många flyttar därifrån kan det påverka beredskapen vid kris eller krig.
Även polariseringen kan öka när de som bor på landsbygden tvingas betala mer för sämre service än de som bor i storstäderna.
– I Sverige har vi länge sagt att alla ska ha rätt till samma nivå och kvalitet på service, men så ser det inte ut i praktiken.
Medborgarna märker det och blir frustrerade.
Det kan väcka antidemokratiska känslor vilket vi sett exempel på i USA, säger Louise Skoog.
– Vi behöver ha en ärligare diskussion om vad man kan förvänta sig av det offentliga i olika delar av landet.
En som följt utvecklingen i Dorotea under hela sitt liv är Jimmie Näslund.
Han bor tillsammans med sambon Jannice och dottern Lo i ett hus en mil utanför centralorten.
På baksidan av huset sparkar fyraåriga Lo in boll efter boll i "målet" som består av två syrenbuskar.
Fåglarna kvittrar medan ihärdiga myggorna surrar runt huvudet.
Jimmie Näslund som bott hela sitt liv i Dorotea och dottern Lo fyra år.
Foto: Erik Abel – För tillfället går utvecklingen nedåt.
Folk blir äldre, det blir färre skattebetalare och förskolor läggs ner eftersom det är för få barn, säger han.
– Jag tror dock att trenden går att vända.
Många skulle må mycket bättre av att bo här då stress är ett av de största folkhälsoproblemen just nu.
Hur menar du då?
– Att hämta på förskolan, handla och ta sig hem går snabbt – trots att jag bor en mil utanför tätorten.
Jag behöver inte leta parkering eller stå i bilkö.
Sedan är det nära till naturen.
Han arbetar på företaget Cintech som sysslar med tekniksupport.
Om fler ska kunna flytta till Dorotea behöver det bli enklare att ta med sig sitt arbete, säger Jimmie Näslund som kan sakna ett större utbud av restauranger i kommunen.
– Men jag åker hellre längre på helgen för att gå på restaurang och har en enkel vardag än tvärtom, säger han.
Bild 1 av 3 Närheten till naturen är en av de stora fördelarna med Dorotea, enligt Jimmie Näslund.
Foto: Erik Abel Bild 2 av 3 Dottern Lo tittar ner i sjön på "båtarna" hon precis sjösatt.
Foto: Erik Abel Bild 3 av 3 I den stora trädgården på baksidan kan Lo spring fritt, hoppa på stenar och spela fotboll.
Nästa år får hon börja träna fotboll på riktigt.
Foto: Erik Abel I kommunhuset, några kilometer bort, börjar tiden bli knapp för Nicke Grahn.
Förutom att vara kommunalråd på deltid arbetar han som tjänsteman på miljöförvaltningen.
– Vi sköter bygglov i två kommuner, alkoholtillsyn, all tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelskontroll och bostadsanpassning.
Trafiktillstånd, detaljplaner, översiktsplaner, lotteritillsyn, fiskevård, naturvård och jag är borgerlig vigselförrättare.
Kan det inte uppstå demokratiska problem när en person har flera roller?
– Det är klart det kan uppstå problem, men så länge kommunen inte är mindre än en normal kommun på Åland går det att lösa.
Strax före lunchtid behöver Nicke Grahn gå.
Han och några kollegor ska sätta sig i en bil och köra 10 mil till Borgafjäll för att bland annat inspektera nybyggen.
Dorotea balanserar ständigt mellan att å ena sidan göra de investeringar som behövs, å andra sidan införa nya besparingar.
I Dorotea behöver man vara "beredd att hugga i", säger kommunalrådet Nicke Grahn.
Foto: Erik Abel Nyligen beslöt kommunfullmäktige att stänga en av förskolorna och det råder både inköps- och anställningsstopp.
Besluten "svider", säger Nicke Grahn som anser att Dorotea ändå har mycket att erbjuda.
– Här får barn vara barn längre.
Det finns ingen social eller materiell kapprustning.
Ungdomar kan köpa hus, kriminaliteten är låg och det finns jobb.
Här finns också en acceptans för att vi alla är lite märkligt skapade.
– Bäst sammanfattat: Ska vi ha ett fotbollslag måste alla vara med, även den som är dålig, annars får vi inte ihop ett lag.
Och den som är dålig blir så småningom bra eftersom den får vara med.
Här får folk chansen, eftersom vi behöver dem.
Länk till grafik Länk till grafik
