지중해 폭염 속, 스웨덴 관광 수혜 가능성

Extremhetta, strejkhot och massprotester mot turister och miljardärbröllop.

Nu flaggar forskare för att resemönstren kan ändras – och turister beskattas hårdare.– Det väcker frågor om hur besökare kan bidra till platsers utveckling, och inte ses som något ont, säger forskaren Robert Pettersson.

Extremhettan sveper över södra Europa och i Spanien noteras ett nytt värmerekord för juni – 46 grader.

Samtidigt hotar arbetare i Mallorca att gå ut i strejk mot låga löner och missnöje över att massturismen driver upp bostadspriserna.

I Venedig protesterar invånare på gatorna mot att Amazon-grunden Jeff Bezos, en av världens rikaste män, exploaterar staden ytterligare genom att gifta sig där.

Några dagar senare är den påkostade festen över och strejkhotet i Mallorca avblåst efter löneökningar – men extremvädret håller i sig och fler protester är sannolikt att vänta.

Så vilka effekter kan det ge på svensk turism?

Än så länge få, enligt Vings presschef Claes Pellvik.

– Just nu har vi lite av en rekordförsäljning för sommarperioden och det gäller även de spanska resmålen, säger han.

Mallorca är och har varit Vings största resmål sedan starten.

– Vad som händer framåt med klimatförändringar och värmeböljor är svårt att sia i, konstaterar Claes Pellvik.

Hittills har det dock inte lett till några negativa konsekvenser för Ving – snarare det motsatta.

Arrangören kan i stället ta emot ännu fler besökare genom att förlänga säsongerna.

Nu varar säsongerna på Rhodos, Kreta och även Cypern in i november.

– Historiskt sett stängde branschen Grekland i mitten av oktober då det var en svag period, men nu ser vi en stark efterfrågan.

Det är möjligt att det har lite att göra med klimatförändringar och att det är varmt långt in i november, säger Claes Pellvik.

Han poängterar samtidigt att Ving ser allvarligt på de protester som dykt upp på senare tid.

– Vi har framfört våra synpunkter till myndigheter och politiker i Spanien om att det är något man måste ta på största allvar.

Robert Pettersson, som är turismforskare på Mittuniversitetet, spår att vi kommer att se fler förändringar i resemönster framåt.

– Man ser redan att den traditionella högsäsongen i Medelhavet kommer att bli för varm eller innebära för stor risk för extremväder och skogsbränder.

Då ökar resandet under månader som maj och september och det kan förskjuta hela semestermönster.

– Det är i förlängningen extremväder och det som följer med det, som exempelvis skogsbränder, som påverkar turismen och inte höjda dygnstemperaturer, säger Robert Pettersson som är verksamhetsledare på turismforskningsinstitutet Etour på Mittuniversitetet.

Foto: Sandra Lee Pettersson Robert Pettersson pekar på att många turisttäta områden tjänar på att turisterna sprids ut.

– De allra flesta platser i världen har underturism och skulle önska mer besökare.

Här finns en utmaning att fördela besökare bättre i tid och rum.

I dag arbetar flera städer med turistskatter, eller turistavgifter, som exempelvis kan tas ut per övernattat dygn.

– Det väcker frågor om hur besökare kan bidra till platsers utveckling, och inte ses som något ont som släpas in och förstör förutsättningarna för de lokala.

Robert Pettersson menar att fokuset på överturism och klimatet aktualiserar frågan, och i Norge får kommunerna nu börja ta ut  besöksavgifter.

– Debatten om turistavgifter har kommit och gått under åren, men nu ser vi att den åter blossat upp både i Sverige och utomlands.

I Sverige har besöksnäringens branschorganisation Visita menat att det skulle leda till högre priser, färre besökare och minskad konsumtion.

Robert Pettersson berättar att Etour nu medverkar i ett treårigt forskningsprojekt med andra europeiska länder om just turistsavgifter.

– Vi tittar på hur man operativt kan införa sådana system och hur man kan ta in en avgift och återinvestera pengarna för att skapa ett starkt och robust system, säger han.

Hur det skulle kunna se ut i Sverige återstår att se.

– Det behöver inte vara sju procents turistmoms på en lemonad i baren.

Det kan handla om parkeringsautomater i naturreservat där besökare betalar för underhåll eller frivilligavgifter.

Framöver spår Robert Pettersson att resenärer i större utsträckning kan komma att byta varmare länder mot svalare alternativ, och ser både norra Tyskland och Polen som charterutmanare.

– Och i det lite längre perspektivet Sverige tack vare att det är svalt här.

Faktorer som säkerhet och valutakursen spelar också in.

Samtidigt har turismen ökat relativt långsamt i Sverige, enligt Tillväxtverkets statistik över antal gästnätter, som ger en indikation över utvecklingen.

Under förra året var nivåerna likvärdiga med dem innan pandemin och uppgick till runt 69 miljoner gästnätter.

Susanna Andersson är vd för Visit Sweden som marknadsför Sverige på uppdrag av staten.

– Vi ser en återhämtning till tidigare rekordnivåer men tillväxttakten är för låg för att följa utvecklingen hos våra nordiska grannar, konstaterar hon.

I år uppgick deras budget till runt 109 miljoner kronor.

– Vi har betydligt lägre resurser än våra nordiska grannländer, och i konkurrensen om kunderna vore det såklart bättre om vi kunde ligga lite högre.

Det har pratats en hel del om "coolcation"-trenden där resenärer väljer svalare resemål.

Susanna Andersson säger att de får signaler om att trenden börjar få fäste på riktigt.

I en undersökning från i höstas, med runt 5 000 svaranden från nio länder, uppgav 43 procent att sommarböljan i södra Europa kommer att påverka kommande resplaner.

Hon betonar vikten av turismen.

– En tillväxt på tio procent internationella resenärer hade inneburit tio miljarder kronor extra till statskassan, eftersom vi i dag har cirka 116 miljarder kronor i exportintäkter från utländsk turism.

Under årets första fem månader har gästnätterna ökat med runt 387 000 nätter jämfört med samma period året innan.

– Det visar på en fin ökning under det här året vilket glädjer oss i den tuffa konkurrensen som finns.

Men den svenska turismen peakar i juli-augusti och det är först då vi kan se effekterna.

Vad undrar du om ekonomi?

Ställ din fråga till experterna DN:s ekonomipanel svarar på frågor om privatekonomi, juridik, företagande och karriär.

Skicka frågor till: fraga.ekonomipanelen@dn.se.

Publicerade frågor och svar samlas här.

Visa mer Visa mindre