달러화, 격동의 봄에도 여전히 지배적

I decennier har dollarn utgjort navet i världsekonomin.

Men efter en vår av geopolitiska jordbävningar har alltfler börjat ifrågasätta om den kan fortsätta vara oljan som smörjer det globala finansmaskineriet.Men att avsätta världens viktigaste valuta är lättare sagt än gjort.

Det har kallats för ett orimligt privilegium, men också en orimlig börda, beroende på vem som talar.

Dollarns särskilda status som världens viktigaste reservvaluta har gjort det möjligt för USA att gå med gigantiska budgetunderskott och driva upp sin statsskuld till nivåer som skulle fått investerare att dra öronen åt sig om det var något annat land.

I grunden handlar det om omvärldens omättliga behov på dollar, dels för att finansiera affärer men också som en trygg hamn att parkera sitt kapital i eftersom det alltid finns ett sug efter den amerikanska valutan.

Det är en viktig anledning till att dollarn brukar stiga när finansmarknaderna skakar och börserna faller.

Men det sambandet bröt ihop under vårens värsta tulldramatik.

Mitt i stöket efter att president Donald Trump tillkännagivit tullar gentemot i stort sett hela världen började de amerikanska räntorna att stiga, samtidigt som både börsen och dollarn föll.

Sedan dess har den amerikanska valutan fortsatt att gå svagare än vad den brukar göra historiskt.

Istället är det framför allt guldet som lockat investerare som velat fly undan volatiliteten.

– Jag tycker att man i alla fall ska se det som att det finns en slags misstro till den amerikanska ekonomiska politiken när man gör det, säger Erik Hådén, ansvarig för investerarrelationer och makroanalys på Svensk Exportkredit, om dollarns svajiga utveckling hittills i år.

USA:s president Donald Trump lanserade sina reciprokra tullar – och fick genast dollarn på fall.

Foto: Photo Press Service Han är inte ensam.

Harvardekonomen Kenneth Rogoff varnade tidigare i år i DN för att dollarn kan försvagas mer.

Bland Wall Streets storbanker har en samstämmig deppighet vuxit fram, där bland annat Morgan Stanley och Goldman Sachs förutspår ett brant fall för den amerikanska valutan under det kommande året.

– Vi ser ett ofantligt paradigmskifte där pengar inte längre flödar in i USA, sade den tunga obligationsinvesteraren Jeffrey Gundlach under ett framträdande i juni där han varnade för att ohållbara statsfinanser nu skrämmer bort investerare.

Det är inte bara svällande budgetunderskott som spökar.

Trumpadministrationen har också föreslagit en sorts straffskatt på utländska investerare från länder som bedriver vad de bedömer vara en "diskriminerande skattepolitik".

Det ses som ett sätt att pressa andra länder att exempelvis inte införa skatter som slår mot amerikanska techjättar, men kan också skrämma bort investerare som inte vill åka på en oförutsedd skattesmäll.

I bakgrunden finns också oron för att Trumpadministrationen i själva verket aktivt vill försvaga dollarn.

Officiellt har tunga företrädare som finansministern Scott Bessent förnekat att så skulle vara fallet, men spekulationerna på finansmarknaderna har fortfarande inte lagt sig.

Fakta.Dollarns orimliga privilegium Uttrycket myntades av den franske presidenten Valéry Giscard d'Estaing då han var finansminister på 1960-talet.

Beskriver hur dollarns status som reservvaluta ger USA både ekonomisk och geopolitisk makt eftersom den ständigt efterfråga av omvärlden, samt att USA inte löper samma risk för skuldkriser som andra länder.

Visa mer Visa mindre Men att dollarns framtid diskuteras är en sak.

Enligt de bedömare DN talat med syns ingen förändring i hur företag agerar än så länge, och det är svårt att föreställa sig att ett skifte kommer ske snabbt – om det sker över huvud taget.

Det handlar både om brist på alternativ och om vanans makt.

– Det är en stor grej att byta från dollar i olika kontrakt.

Du har lagar, regler och konventioner.

Det finns en tröghet i systemet, säger Erik Hådén.

Storbanken SEB:s företagskunder tycks inte heller utvärdera hur mycket de förlitar sig på dollarn – åtminstone inte ännu.

– I alla fall inte alls lika mycket som de sitter och funderar över tullar.

Det är liksom mycket viktigare, säger Jens Magnusson som är chefsekonom på banken.

Han ser dock vissa tecken på att svenska institutionella investerare – aktörer som AP-fonderna och stora försäkringsbolag – har börjat se över sin exponering mot den amerikanska valutan.

Det kan handla om att man inte tror sig kunna tjäna lika bra på amerikanska tillgångar framöver och därför hellre investerar mer i andra regioner är svårt att svara på.

Men att det åtminstone delvis handlar om att vända sig bort från just USA går inte att utesluta.

– Det finns en europeisk idé och hållning som är något mer inåtblickande.

Det finns både praktiska skäl och en näst intill ideologisk övertygelse att det är dags att investera mer här på hemmaplan, säger Jens Magnusson.

Den franske ex-presidenten Valéry Giscard d'Estaing myntade uttrycket "dollarns orimliga privilegium".

Men dollarn var också en del av inspirationen när han var en av nyckelpersonerna att lägga grunden till det som skulle komma att bli euron.

Foto: Paul Hansen Drömmen om att Europa ska kunna flytta fram positionerna genom att euron tar en större del av kakan lever sedan gammalt i Bryssel.

Den har väckts till liv i samband med diskussionerna om dollarns framtid.

Den europeiska valutan utgör i dag ungefär en femtedel av de globala valutareserverna.

Ökar den andelen kan det betyda lägre lånekostnader för europeiska stater.

"Skiftet som pågår ger också Europa möjlighet att ta större kontroll över sitt eget öde och för euron att vinna en framträdande global position", skrev ECB-chefen Christine Lagarde i en debattartikel i brittiska Financial Times i juni.

Det är en anledning till att bland annat Frankrike nu lobbar för att euroländerna ska ta upp gemensamma lån i form av så kallade euroobligationer, vilket är ett viktigt steg om euron ska kunna knappa in på dollarn.

Men aptiten i omvärlden är än så länge begränsad.

Att till exempel amerikanska företag, som Google-ägaren Alphabet, ökat sin belåning i euro i år beror snarare på att räntorna är relativt låg jämfört med i USA.

– Euron är oerhört betydelsefull här i Europa.

Men i Asien och andra delar av världen är den inte ett alternativ till dollar, säger Stefan Karlsson, chefsekonom på Exportkreditnämnden som verkar för att främja svensk export genom att ställa upp med garantier och hjälpa företag med sin finansiering.

Under de senaste decennierna har andra valutor blivit viktigare, både för världshandeln och som andel av de globala valutareserverna.

Trenden är dock inte att någon enskild valuta utmanar dollarn, utan snarare att kapitalet läggs i fler korgar.

Fakta.Det är en reservvaluta ● En valuta som centralbanker och andra stora finansiella institut har reserver av och som används i internationella transaktioner.

Till exempel har många centralbanker reserver av euro och japanska yen.

● Begreppet används ofta på världens viktigaste reservvaluta, vilket i dag är den amerikanska dollarn.

● Att ha en primär reservvaluta minskar risken i internationella transaktioner eftersom köpare och säljare inte behöver växla till varandras valutor för att kunna handla med varandra.

● Till exempel anges priset på guld och olja i dollar även när varken köpare eller säljare är från USA.

Visa mer Visa mindre Om USA tar ett kliv tillbaka från världshandeln skulle den trenden kunna förstärkas.

Men Jens Magnusson på SEB flaggar för att den senaste perioden då världen saknade en kung på valutatronen – mellankrigstiden, då dollarn var på uppgång och pundet höll på att förlora sin särskilda status – var en tid av stor ekonomisk osäkerhet.

– Historien visar att världen och globala finansiella systemet dras mot en valuta.

Jag tror att det är en ganska naturlig utveckling, det är svårare att ha fem jämnstora valutor.

Det är lite som det metriska systemet, det är enklare om alla har ett mått att förhålla sig till.

Läs mer: Tunga ekonomen varnar för dollarkris: "Fantastisk möjlighet för Europa" Riksbanken gjorde förluster vid stora dollarköp Högt tryck på växelkontor efter dollarns ras