키루나 교회, 대이동 시작: 100년 넘은 랜드마크의 새로운 둥지

Den 19–20 augusti är det äntligen dags för den spektakulära flytten av Kiruna kyrka.

Minst 10 000 personer väntas följa denna unika händelse, som även livesänds.

Birgitta Rubin har följt förberedelserna och träffat nyckelpersoner på plats.

Den komplicerade och kostsamma flytten av Kiruna kyrka började planeras redan 2017.

Både klocktornet och kyrkan måste omlokaliseras, en del av den tålamodsprövande stadsflytten som pågått i snart 20 år, i spåren av LKAB:s gruvbrytning som orsakat sprickbildning i marken.

Det intensiva förberedelsearbetet inför "Den stora kyrkvandringen" är nu inne på slutspurten.

– Det är en världsunik händelse, ett gigantiskt projekt på alla sätt, med mängder av delar som påverkas av kyrkflytten och mycket omfattande vad gäller alla tillstånd som måste sökas, säger Maria Strålberg, AFRY:s projektledare för samhällsomvandlingen i Kiruna och sakkunnig i kulturmiljövärden gentemot kommunen.

Inget får gå fel i omplaceringen av denna drygt sekelgamla, högt älskade samlingsplats för Kirunaborna, därtill ett kyrkligt kulturminne som 2001 utnämndes till Sveriges vackraste offentliga byggnad.

Flyttsträckan är fem kilometer, från en höjd i den gamla stadskärnan till en kulle nära Kirunas nya centrum, där det sedan tidigare ligger en kyrkogård.

Kiruna kyrka uppallad inför flytten.

Foto: Annika Lindberg Efter att kyrkans betonggrund och stensocklar avlägsnats och 1 500 kubikmeter jord forslats bort, har tre lager balkar skjutits in under den uppallade byggnaden.

I juni kunde den 40 meter breda och 34 meter höga kyrkan (inklusive spiran med kyrktuppen) lyftas med 18 synkroniserade domkrafter och vägas.

Den uppskattade vikten 600 ton fick höjas till exakta 672,4 ton.

Hela ekipaget med två trailrar, järnbalkar, ställningar med mera, kommer att väga svindlande 1226,4 ton.

En högspecialiserad holländsk firma sköter den krävande transporten.

– De har tidigare flyttat några kulturbyggnader i Kiruna och en kyrka i Tyskland.

Men ingen så här stor och bred transport genom ett samhälle, det är vanligtvis inom industri- eller hamnområden.

Vi ska snart provköra vägen med ett motsvarande tungt ekipage, berättar Magnus Utsi, platschef för Veidekke, som LKAB anförtrott totalentreprenaden.

– Allt var i bra skick på undersidan av kyrkan, den är fascinerande välbyggd med äkta material och rustika grundstenar, som var en utmaning att flytta bort.

Nu återstår bara en balk till under altartavlan, jag känner trygghet även om jag lär vara på helspänn under flytten.

Magnus Utsi, entreprenören Veidekkes platschef.

Foto: Rebecca Lundh Magnus Utsi har lett de konkreta förberedelserna som påbörjades för snart två år sedan, följt av en stängning av kyrkan för allmänheten i juni 2024.

Vi träffas för en specialvisning på plats i oktober, med uppföljande intervjuer per telefon.

I stora drag har entreprenörens arbete innefattat rivningar längs flyttleden, anläggning av den 24 meter breda vägen, gräv- och schaktningsarbeten vid kyrkan, demonterings- och skyddsåtgärder både ut- och och invändigt, byte av skadat trä, förstärkningar och håltagning i balkar, ny el-, ventilation- och värmeanläggning samt solavskärmning och led-konvertering av ljuskronor.

Därtill har den nya tomten förberetts, sju gamla tallar fällts, marken höjts uppåt sex meter och en grund för kyrkan gjutits.

Besparingar har hittills bara skett i fråga om mindre åtgärder på det nya området.

– Kyrkan har alltid varit ett landmärke i stan, en kär plats för alla, med låg tröskel.

Den nya platsen är annorlunda men det blir bättre med kopplingen till kyrkogården.

Och utan kostnad får vi en handikappramp och uppfräschning av golv och inredning som kyrkbänkarna, berättar Lena Tjärnberg, kyrkoherde i Kiruna pastorat.

En av de knivigaste frågorna har varit flyghinderbelysning, nödvändigt nu då kyrkspiran kommer att sticka upp vid inflygning till Kiruna flygplats.

– Målbilden är att lampan inte ska synas från marken, utan mest bara lysa uppåt, säger byggnadsantikvarien Annika Lindberg, Historiska hus.

Byggnadsantikvarien Annika Lindberg.

Foto: Privat Hon medverkar som antikvarisk expert, arbetar jämsides med Magnus Utsi och är med på kyrkvisningen.

Lindberg har tillsammans med Maria Strålberg sammanställt det utförliga flyttprogrammet, identifierat riskmoment och listat renoveringsbehov i prioritetsordning.

Hon har dokumenterat och kontinuerligt uppdaterat den antikvariska kontrollplanen för flyttningen, skrivit antikvariska utlåtanden och svarat på frågor i kontakten med Länsstyrelsen, som ansvarar för alla tillstånd.

Tillståndsansökningarna lär totalt landa på närmare 80 och med åtskilliga bilagor, då detta gäller ett synnerligen värdefullt kulturminne.

Det har tagits mängder av prover, fukt och temperatur övervakas noga.

liksom rörelser i byggnaden.

– Vartenda moment har krävt nya bilagor, säger Magnus Utsi och Annika Lindberg fyller i: – Varje vecka har det dykt nya frågor och det är många specialister involverade.

Kiruna kyrkas interiör, med altartavlan övertäckt under förberedelserna inför flytten.

Foto: Birgitta Rubin Vid mitt besök har nästan all lös inredning flyttats ut, golvet täckts över liksom altartavlan och det är byggställningar överallt.

Trots det är kyrkorummet storslaget, med sin mäktiga rymd och dagsljus från alla väderstreck.

Här har samtliga yrkesgrupper instruerats om att svordomar inte passar sig.

– Oavsett vad man tror på måste man visa respekt, understryker Magnus Utsi, vi är ju i en kyrka!

Kiruna kyrka ritades av Gustaf Wickman, vän till beställaren och LKAB:s förste disponent Hjalmar Lundbohm (1855–1926).

Det fristående klocktornet uppfördes 1907 och efter flera omarbetningar av ritningarna byggdes själva kyrkan 1909–12.

En folkkyrka låg i linje med tidens strömningar och Lundbohm hade ett uttalat önskemål om att alla – laestadianer, samer, nybyggare, tornedalingar, kväner – skulle känna sig välkomna.

Hjalmar Lundbohms gravmonument utanför Kiruna kyrka.

Foto: Birgitta Rubin Den spridda uppfattningen att Lundbohm beställt en kyrka med formen av en traditionell "lappkåta", ifrågasätts dock av arkitekturhistorikern Fredric Bedoire i en konsthistorisk inventering från 1973 – det saknas nämligen skriftliga belägg.

I sin arkitekturhistoriska analys framhåller Bedoire i stället likheter med skogssamernas timmerkåtor, som har en kvadratisk i stället för en rund bas och branta takfall.

För Wickman var norska stavkyrkor en ännu tydligare inspirationskälla och enligt Bedoire är Kiruna kyrka "en höjdpunkt i ett experimenterande träbyggande".

I stilmixen märks även drag från gotik, högbarock, jugend och amerikansk shingle style.

Lägg till det samisk och fornnordisk ornamentik.

Ornament med samisk inspiration på gaveln av en kyrkbänk.

Foto: Birgitta Rubin Men sakrala motiv saknas nästan helt i Kiruna kyrka, okonventionellt nog, här fanns ursprungligen ingen dopfunt och bara ett enkelt kors på altaret.

Denna på många sätt unika centralkyrka är symmetriskt uppbyggd med en kvadratisk grundplan och triangulära gavlar.

Den är utvändigt klädd i röda linoljelaserade (tidigare rödtjärade) furuspån och med ett takfall som på flera ställen går ända ner till sockeln.

De ovanligt långa och kraftiga stockarna som krävdes till pelarna specialimporterades från Ryssland.

– Nu har vi bytt ut en del sprucket eller rötskadat trä och gjort lagningarna med 150-åriga tallar från Jukkasjärvi, berättar Annika Lindberg.

Kiruna kyrka före stängningen inför flytten.

Foto: Eva Tedesjö För alla inblandade är det största orosmoment att den berömda altartavlan av Prins Eugen ska få sprickor av vibrationer under arbetets gång, den är nämligen limmad direkt på en kalkputsad tegelvägg.

– De har varit försiktiga med sprängningar och bilningar för att minska påkänningar på tegelväggen där putsen ännu är intakt, säger Annika Lindberg och Magnus Utsi fortsätter: – Vi bedömer att det är en större risk att plocka ner altartavlan, så den får sitta kvar under flytten, precis som de gediget fastsatta fönsterna högst upp.

Likaså den stora orgeln och de förgyllda skulpturerna på utsidan som har bra infästning.

Den monumentala altartavlan, som är hela fem meter lång och nästan fyra meter hög, har inför flytten säkrats upp med plattor som mothåll.

Som altartavla är den högst ovanlig, eftersom den saknar både kors och människor.

Motivet kan kallas panteistiskt, en ljusomstrålad träddunge i ett landskap långt söder om Kiruna.

Tavlan har benämnts "Den heliga lunden", men Lundbohm kallade den "Soltavlan".

Prins Eugens nyrestaurerade skiss till altarmålningen i Kiruna kyrka (som saknar det färdiga verkets överdel).

Foto: Lars Edelholm Redan den 16 augusti är det vernissage för Matts Leiderstams utställning "Soltavlan", en undersökning av altartavlan och kyrkflytten på uppdrag av KIN museum för samtidskonst.

Leiderstam har fördjupats sig i altartavlans tillkomst, grävt i arkiv, läst brev, studerat associerade verk, skisser och andra förarbeten, som visar hur prinsen blandat intryck av landskap i Toscana och Västergötland.

– Jag satt i kyrkan under en mässa och altartavlan var som ett öppet fönster ut mot ett landskap.

Verket speglar ett sublimt tillstånd som går att läsa religiöst, men inte nödvändigtvis kristet, säger Matts Leiderstam.

Han har särskilt studerat solljusets roll och hur kyrkans nya placering, med vridning mot det nya centrumet, kommer att förändra vinkeln på det infallande ljuset: – Efter flytten kommer solstrålar och skuggformationer att nå tavlan på morgonen i stället för på kvällen, vilket lär förändra intrycket.

Del av Matts Leiderstams serie "Soltavlan", inspirerad av Prins Eugens altartavla i Kiruna kyrka.

Foto: Jean-Baptiste Béranger Prins Eugens nyrestaurerade kartong visas för första gången någonsin i utställningen, plus andra förarbeten.

Leiderstam lägger till en nygjord version av den övre delen av det färdiga verket som saknas på skissen och en serie egna målningar inspirerad av altartavlan.

senare även sin filmning av kyrkflytten.

När datumen för flytten avslöjades i våras blev alla hotell fullbokade på nolltid.

Kiruna kommun förväntar sig att minst 10 000 personer från hela världen kommer att vara på plats för att titta på "Den stora kyrkvandringen".

Ståplatser längs flyttleden ska märkas ut och hastigheten om cirka 500 meter per timme är ungefär lika långsam som "Den stora älgvandringen".

Kyrkflytten liveströmmas både via SVT och i LKAB:s egna kanaler och visas även på en storbildsskärm på Stadshustorget, där det blir gratis underhållning av bland andra KAJ och Carola.

Programmet sträcker sig över tre dagar och startar söndagen den 17 augusti med "Kyrkloppet" längs flyttleden.

Kyrkkaffet för 3 000 personer är en annan tävling, ett försök att slå Guinness rekord i just kyrkkaffe.

Då ska också en limiterad upplaga av kyrkmuggen delas ut, precis som vid invigningen en gång.

Innan kyrkan rullar iväg ska den och färdvägen dubbelt välsignas av kyrkoherden Lena Tjärnberg och Åsa Nyström, biskop i Luleå stift.

När kyrkan väl är på plats ska även en klockstapel som väger 200 ton flyttas och alla arbeten färdigställas.

Den gamla tomten ska bli en park och även Lundbohms gravmonument omplaceras.

2027 beräknas Kirunaborna få tillbaka sin älskade kyrka, förhoppningsvis i allra finaste skick.

Fakta om kyrkflytten i Kiruna Kyrkflytten den 19–20 augusti sammanfaller med firande av Kiruna 125 år.

Bara själva flytten av Kiruna kyrka lär enligt NSD kosta närmare en halv miljard kronor, finansierat av LKAB som inte avslöjar hela budgeten.

Entreprenören Veidekke har på Youtube lagt ut informationsfilmer om "Att flytta en kyrka" i nio avsnitt.

Hela programmet sträcker sig över tre dagar.

Allt är gratis och kräver ingen förbokning.

Info på kiruna.se, svenskakyrkan.se/kiruna och lkab.com.

Matts Leiderstams utställning "Soltavlan" visas på Kin museum för samtidskonst 16/8-18/10 och på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm 15/11– 15/3 2026.

Fredric Bedoires inventering finns på diva-portal.org Hittills har 23 kulturbyggnader flyttats i Kiruna, däribland Hjalmar Lundbohmgården, av ett 30-tal planerade.

Ännu pågår heta diskussioner om den gamla brandstationen, sjukstugan och Gruvlaven, Toulluvaara, ett annat mäktigt landmärke som är rivningshotat eftersom Region Norrbotten vill bygga ett nytt sjukhus där.

Se byggnadsvard.se För specialintresserade av stadsflytten finns katalogen till Arkdes utställning "Kiruna forever", 2021.

Därtill Jennie Sjöholms avhandling från 2016 om kulturarvsprocesser, med en fallstudie av Kirunas stadsomvandling: "Heritagisation, re-heritagisation and de-heritagisation of built environments. The urban transformation of Kiruna, Sweden".

Visa mer Visa mindre