하칸 엠테보리, EU 연구소에서 오이 품질 기준을 세우다
하칸 엠테보리는 벨기에 북부의 EU 연구소에서 일하며, 오이와 식수를 포함한 모든 것이 EU의 기준을 충족하도록 하는 데 필수적인 역할을 합니다. 그는 EU 집행위원회를 위해 사실을 제공하는 자체 연구소에서 일하며, 참조 물질을 제작합니다.
스웨덴인의 EU 내 활동
EU 집행위원회는 유럽 내 6곳에서 자체 연구 활동을 수행합니다. 엠테보리가 근무하는 연구소는 네덜란드 국경 근처 벨기에 도시 겔에 위치해 있습니다. 그는 인증된 참조 물질을 생산하는 여러 연구원들의 그룹 리더입니다.
연구원들은 오이 펄프와 같은 물질을 가져와 고품질을 보장합니다. 그런 다음 오이 펄프를 전 세계 연구소에 판매하고, 살충제 잔류물을 정확히 명시하는 인증서와 함께 제공합니다. 예를 들어, 스페인의 식품 생산자가 올해 오이 수확량이 유해 물질을 과도하게 포함하지 않는지 확인하려면 엠테보리의 연구소에서 제공하는 오이 펄프와 비교할 수 있습니다.
“측정 결과가 화학 물질 수치가 인증서에 명시된 한계치 미만이면 유럽 전역에 판매해도 문제가 없습니다.”
그는 이 과정을 교통 신호등과 엔진 오일을 만드는 것에 비유합니다.
“이러한 물질은 유럽 내 다양한 행위자들에게 공통의 기준을 제공합니다. 모든 사람이 동일한 척도로 제품을 평가하기 때문입니다. 이는 내부 시장 전체를 위한 윤활유 역할을 하며, 궁극적으로 소비자를 유해 물질로부터 보호합니다.”
스웨덴 출신 연구원의 부족
엠테보리는 연구소에서 거의 1/4세기 동안 함께 일해 온 동료 장 샤루드-고와 함께 일합니다. 엠테보리는 직장에서 젊은 동료가 부족한 것에 대해 우려를 표명합니다. 참조 물질을 생산하는 방법에 대한 연구원들의 지식은 그들이 은퇴하기 전에 다음 세대로 전수되어야 합니다.
최근 EU 공동 채용 기관인 EPSO는 EU 집행위원회의 다양한 연구소에 더 많은 수의 신입 및 주니어 직원을 모집했습니다. 7,500명이 넘는 지원자 중 0.5%, 즉 44명이 스웨덴 출신이었습니다.
“저는 스웨덴 대학에서 우리 활동을 홍보했지만, 그다지 큰 효과를 보지 못했습니다.”
엠테보리는 현재 겔 연구 시설에서 두 명의 스웨덴인 중 한 명입니다. 이전에는 4명이었지만, 최근 2명이 은퇴했습니다.
엠테보리는 자신이 동료들과 함께 하는 일이 과학에 기반을 두고 있으며, 국가적 이해관계와 무관하다는 점을 강조합니다. 그는 또한 EU 기관에서 스웨덴인의 부족이 잠재적인 문제라고 지적합니다.
“특정 국가에 대한 지식이 더 가치 있거나 덜 가치 있다는 것이 아니라, EU 기관에는 모든 회원국의 관점이 필요하다는 것입니다.”
그는 노르란드 내륙에서 운전한 경험을 예로 들었습니다.
“브뤼셀의 누군가가 외딴 지역에서 무엇을 할 수 있는지에 대한 아이디어를 가지고 있다고 가정해 봅시다. 그들은 ‘외딴 지역은 외딴 지역’이라고 생각할 수 있습니다. 하지만 북부 스웨덴이나 핀란드에 가본 적이 있다면, 그들에게 그들이 이야기하는 것이 실제로 그곳에서는 작동하지 않을 것이라고 설명할 수 있습니다.”
엠테보리는 젊은 스웨덴 세대가 EU 경력에 관심이 없는 이유에 대해, 오늘날 파트너와 함께 이주하는 것이 30년 전보다 더 어렵기 때문일 수 있다고 생각합니다.
“제 또래에서는 한 사람이 일하고 다른 사람이 아이들을 돌보는 것이 여전히 흔했습니다. 오늘날에는, 특히 부부가 모두 직업을 갖는 스웨덴에서는, 그런 식으로 작동하지 않습니다.”
다른 한편으로, 엠테보리는 EU 기계에 스웨덴인이 부족한 것에 대한 더 간단한 설명이 있을 수 있다고 말합니다. 벨기에에는 할미꽃이 없기 때문입니다.
“그래서 스웨덴 사람들이 여기로 오지 않는 걸까요?”
EU-kommissionen har egna laboratorier som förser politiken med fakta.På ett av dem jobbar Håkan Emteborg med att tillverka referensmaterial – en avgörande pusselbit för att allt från gurkor till dricksvatten ska leva upp till kraven i EU.
Svenskarna i EU • Varför är vi underrepresenterade efter 30 år i unionen?
• Vilka utmaningar och vägar väntar unga som väljer en karriär i Bryssel?
Visa mer Visa mindre På väggen ovanför Håkan Emteborgs skrivbord i norra Belgien hänger två fotografier från hans sommarställe i Skaraborg: ett på den gula stugan och ett på blåsipporna utanför.
Han växte upp i Mariestad men flyttade till Umeå i ung ålder för att plugga kemi.
Efter ungefär åtta år i "björkarnas stad" fann sig Håkan Emteborg med en doktorsavhandling i ena handen och en enkelbiljett till Bryssel i den andra.
Med viss tur hade han lyckats få en forskartjänst på ett av EU-kommissionens laboratorier.
– En doktorand från Uppsala skulle egentligen ha jobbet men hon kastade in handduken i sista stund.
Då fick de bråttom att hitta en annan kemist som snart var klar med sina doktorsstudier, och där stod jag.
Bild 1 av 3 EU-kommissionen bedriver forskning på sex platser i Europa: Ispra i Italien, Sevilla i Spanien, Karlsruhe i Tyskland, Petten i Nederländerna samt i Bryssel och i Geel, Belgien.
Totalt har verksamheten ungefär 3 000 anställda, varav de flesta är forskare.
Foto: Moa Karlberg Bild 2 av 3 Håkan Emteborg och kollegan Jean Charoud-Got framför en frystork på laboratoriet i Geel.
Forskarnas jobb i labbet är praktiskt, men de har en fot kvar i akademin och publicerar regelbundet vetenskapliga artiklar.
Foto: Moa Karlberg Bild 3 av 3 Forskarna använder frystorkar för att på ett skonsamt sätt få bort vattnet ur de livsmedel de jobbar med – så att proverna kan sparas länge.
"Om du skulle försöka torka ett äpple i en vanlig ugn skulle de flesta ämnen man vill mäta i livsmedlet förstöras", förklarar Håkan Emteborg.
Foto: Moa Karlberg EU-kommissionen bedriver egen forskningsverksamhet på sex olika platser i Europa.
Det labb som Håkan Emteborg jobbar på ligger i den belgiska staden Geel, nära gränsen till Nederländerna.
Där är han gruppchef över ett antal forskare som tillverkar certifierade referensmaterial.
Förenklat uttryckt tar forskarna ett material – till exempel gurkmassa – och säkerställer att det håller hög kvalitet.
Sedan säljer de gurkmassan till laboratorier runt om i världen, tillsammans med ett certifikat som anger exakt vilka rester av bekämpningsmedel det innehåller.
Om en livsmedelsproducent i till exempel Spanien vill kontrollera att årets gurkskörd inte innehåller för höga halter av giftiga ämnen, så kan de jämföra sina grödor med gurkmassan från Håkan Emteborgs labb.
– Visar mätningarna att kemikaliehalterna är under de gränsvärden som anges i våra certifikat, så är det grönt ljus för att sälja vidare till resten av Europa.
Han brukar beskriva det som att de tillverkar både trafikljus och motorolja.
– De här materialen skapar en gemensam spelplan för olika aktörer i Europa eftersom alla har samma måttstock att utvärdera sina produkter mot.
Det fungerar som ett smörjmedel för hela den inre marknaden och skyddar ytterst konsumenterna från skadliga ämnen.
Bild 1 av 2 Sanning på burk?
EU-kommissionens forskare har genom åren tillverkat tusentals olika referensmaterial.
I den genomskinliga behållaren finns referensmaterial för dricksvatten; i de silvriga påsarna finns choklad och gurka.
Tillsammans med ett certifikat som anger gränsvärden för olika kemikalier i dessa prover, används materialet som en måttstock för andra produkter som tillverkas och säljs inom EU.
"Om andra laboratoriers mätningar vilar på dessa material så accepteras resultaten inom hela EU, och även globalt", säger Håkan Emteborg.
Foto: Moa Karlberg Bild 2 av 2 För femton år sedan jobbade Håkan Emteborg intensivt med att planera lokalerna, som byggdes från grunden och anpassades helt till verksamheten.
"Jag gick omkring här med bygghjälm i nästan tre år, så jobbet har minst sagt varit omväxlande", säger han.
Foto: Moa Karlberg Laboratoriet i Geel är fyllt av frystorkar och all annan avancerad utrustning som forskarna kan tänkas behöva för att tillverka sina olika referensmaterial.
Håkan Emteborg har precis visat hur en av labbets blandare fungerar när en propp plötsligt går i lokalen.
Forskarkollegan Jean Charoud-Got kommer till undsättning.
– Jag vet hur man får på strömmen igen, säger han.
De två männen har jobbat tillsammans i laboratoriet i snart ett kvarts sekel.
– I går konstaterade vi att vi är som ett gammalt gift par, säger fransosen.
Medelåldern är relativt hög på arbetsplatsen och avsaknaden av yngre kollegor bekymrar Håkan Emteborg: forskarnas kunskap om hur man tillverkar referensmaterial måste föras över till nästa generation innan de alla går i pension.
Nyligen sökte den EU-gemensamma rekryteringsbyrån Epso ett större antal nya – och mer juniora – medarbetare till EU-kommissionens olika forskningsinstitut.
Av de 7 500 människor som sökte jobben var en halv procent, det vill säga 44 personer, från Sverige.
Bild 1 av 2 Jean Charoud-Got i färd med att tillverka ett referensmaterial för vanliga blåmusslor.
På frågan om vad han tycker utmärker de svenska kollegorna svarar han att de är för få för att man ska kunna dra några slutsatser om dem som grupp.
"Det unika för svenskarna är att man inte riktigt kan förstå hur de är, eftersom det finns så få av dem här".
Foto: Moa Karlberg Bild 2 av 2 Forskarna använder en avancerad blandare för att ordentligt kunna blanda runt till exempel pulver.
"När man har hundratals kilo material går det inte riktigt att veva runt i det med en slev", säger Håkan Emteborg.
Foto: Moa Karlberg – Jag gjorde lite reklam för vår verksamhet på svenska universitet, men får konstatera att jag inte riktigt nådde fram, säger Håkan Emteborg.
Han är numera en av två svenska medarbetare på forskningsanläggningen i Geel.
De brukade vara fyra, men två gick nyligen i pension.
EU:s gemensamma forskningscentrum Är EU-kommissionens vetenskapliga organ.
Har totalt 3 000 medarbetare som bedriver forskning inom bland annat miljö, säkerhet och hälsa.
Forskningscentret förser resten av EU-kommissionen med faktabaserade analyser och rekommendationer, till exempel när ny lagstiftning ska tas fram på ett område.
Visa mer Visa mindre Håkan Emteborg är noga med att påpeka att det han och hans kollegor gör på jobbet är förankrat i vetenskapen och oberoende av nationella intressen.
Med det sagt, så konstaterar han också att bristen på svenskar vid lunch- och mötesborden i EU-institutionerna är ett potentiellt problem.
– Det handlar inte om att kunskap om ett visst land är mer eller mindre värdefull, utan om att perspektiv från alla medlemsländer behövs i EU:s institutioner.
Det kan vara så enkelt som att någon gång ha kört bil i Norrlands inland, exemplifierar Håkan Emteborg.
– Låt säga att någon i Bryssel har en idé om vad som skulle kunna göras på glesbygden.
De kanske tänker "glesbygd som glesbygd".
Om du då har varit i norra Sverige eller Finland, så kan du förklara för sällskapet att det som de pratar om faktiskt aldrig skulle fungera där uppe.
Få svenskar söker sig till EU-institutionerna, men Håkan Emteborg rekommenderar den som är nyfiken att ge det ett försök.
"Det är en spännande miljö här nere, man får vänner från hela Europa och lär sig att det inte är bättre eller sämre på andra platser – bara annorlunda".
Foto: Moa Karlberg Tiotusenkronorsfrågan är varför den yngre generationen svenskar tycks vara ointresserad av en EU-karriär.
Håkan Emteborg tror att del av förklaringen ligger i att det är svårare att få med sig en eventuell partner på flyttåget i dag, än vad det var för 30 år sedan.
– Bland mina jämnåriga var det fortfarande ganska vanligt att en person jobbade medan en tog hand om barnen.
I dag funkar det ju inte riktigt så, framför allt inte i Sverige där båda personerna i ett par oftast jobbar.
Å andra sidan, konstaterar Håkan Emteborg, kan det förstås finnas betydligt enklare förklaringar till bristen på landsmän i EU-maskineriet: det finns inga blåsippor i Belgien.
– Det kanske är därför svenskarna inte kommer hit?
Alla artiklar om svenskarna i EU • 30 år sedan svenskt EU-medlemskap – men allt färre svenskar i Bryssel • Sophie Arnö: Svensk närvaro gör skillnad i EU • Så mycket tjänar byråkraterna i EU • Hon styr i EU:s toppskikt: "Hade aldrig gått utan adhd-medicinen" • Quiz: Klarar du uttagningsprovet för att kunna jobba i EU?
• Så får du drömjobbet i EU – imponerande cv räcker inte • I Brygge formas framtidens EU-toppar • Rektorn om College of Europe: "Här möts EU:s fans och kritiker" Visa mer Visa mindre
