위기 이후, 스톡홀름 전력난 숨통 트이나

Stockholms elnät var under flera år så fullt att man riskerade att slå i taket.

Nu ser nätbolagen ljuset i tunneln och stora effektslukande datacenter släpps fram i huvudstaden.– Det har skett stora förbättringar, säger Andreas Brolund, som är ansvarig för utvecklingsprojektet Kapacitet Stockholm på Vattenfall.

En stad som vill växa är beroende av el.

Oavsett om det handlar om ökad befolkning, företagsetableringar eller infrastruktur.

Och all el som ska användas vid ett och samma tillfälle behöver få plats i ledningarna samtidigt.

I Stockholm var det år 2018 så fullt i elnäten att inte ens Ica kunde få klartecken nätägaren Ellevio för att bygga en ny maxibutik i Täby.

Det dröjde flera år innan butiken beviljades anslutning och först våren 2025 kunde den till slut öppna.

Nu är det helt annat ljud i skällan.

Ellevio har precis skrivit under ett avtal som beviljar ny anslutning för två stora datacenter som ska etableras i Akalla norr om Stockholm.

Satsningarna har utlovats en total kapacitet på 60 megawatt i ett första skede, med möjlighet att utöka till hela 100 megawatt.

Det motsvarar ungefär en tiondel av den elektriska effekten i kärnreaktorn Ringhals 3, eller tre gånger behovet för en kommun som Filipsstad.

– Det är en av de största anslutningarna till Stockholms elnät på väldigt länge, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.

Fakta.Så funkar elnätet ● Statliga Svenska Kraftnät ansvarar för stamnätet, även kallat transmissionsnätet.

Det transporterar stora mängder el från producenterna över hela landet.

● Distributionsnäten ägs av elnätsföretagen och utgörs av region- och lokalnäten.

Regionnäten är anslutna till stamnätet och för för elen vidare till lokalnäten som förser hushåll och företag med elen.

● Region- och lokalnäten är geografiskt avgränsade och har begränsningar i hur mycket effekt de klarar av – alltså hur mycket el ledningarna kan hantera vid ett och samma tillfälle.

När ett område växer med befolkning eller företagsetableringar behöver elnäten förstärkas och byggas ut för att klara det växande effektbehovet, annars uppstår effektbrist.

Visa mer Visa mindre Bakgrunden är att nätbolaget för första gången på tio år har fått ökad effekttilldelning på sitt abonnemang hos Svenska Kraftnät, SvK, och de ser att kapaciteten i Stockholm kommer att fortsätta förbättras kommande år.

– Flera faktorer har lett fram till att vi kommer att få mer effekt framöver.

Vi har gjort stora förstärkningar i de nät vi ansvarar för, SvK har gjort stamnätsförstärkningar, och med tillgång till elproduktion och flexibilitetslösningar har vi kommit till en punkt där vi kan godkänna så här stora anslutningar redan nu, säger Henrik Bergström.

Betyder detta att effektkrisen i Stockholm är över?

Inte direkt.

Den ökade effekttilldelningen i stamnätsabonnemanget är på blygsamma 65 megawatt.

Knappt mer än vad datacentren i Akalla kräver.

Men redan inom några år tror man på betydligt större tillskott.

Men enligt Henrik Bergström är det en rimlig uppskattning att Ellevio kan utöka sitt abonnemang hos SvK till över 2 500 megawatt redan efter år 2030.

Det vore en väsentlig skillnad mot dagens 1 635 megawatt.

– Det betyder jättemycket för Stockholmsregionen och det gör det att vi faktiskt kan börja kommunicera att vi snart har ett förbättrat kapacitetsläge i Stockholm.

Det attraherar ytterligare tillväxt, säger Henrik Bergström.

Henrik Bergström är samhällspolitisk chef på Ellevio.

Foto: Magnus Hallgren Även Vattenfall som är den andra stora nätägaren i Stockholm vittnar om ett betydligt bättre läge i elnätet.

– Det har skett stora förbättringar.

Vår kapacitet motsvarar vårt nuvarande behov nu och med planerade åtgärder i överliggande nät kommer den att öka ytterligare de kommande åren, säger Andreas Brolund, som är ansvarig för utvecklingsprojektet Kapacitet Stockholm på Vattenfall eldistribution.

På Stockholms Handelskammare, som följt effektsituationen i Stockholm länge, ser man dock fortfarande problem.

Jennie Albinsson, handelskammarens energiexpert, pekar särskilt på transportsektorn.

– Effektläget har blivit bättre men framför allt för industrier och etablerade aktörer upplever vi.

Tittar man i transportsektorn så kvarstår stora problem med att få effekt till nya laddningsdepåer i tid.

Det är en snabbt växande sektor som behöver detta här och nu, men långtifrån alla kan få det, säger hon.

Effekten som går åt till satsningen i Akalla skulle kunna räcka till 400 snabbladdare för elbilar, grovt räknat.

Men nätbolagen har inte någon möjlighet att prioritera mellan projekten som väntar på anslutning menar Henrik Bergström.

– Vi får inte värdera vad som är samhällsnyttig verksamhet eller inte.

Inte ens om bitcoinbrytning ställdes mot Astrid Lindgrens barnsjukhus hade vi kunnat göra något.

Och vi vill inte ha den myndighetsrollen utan sådant får näringspolitiken och andra avgöra, säger han.

Läs mer: Ny rapport: "Behovet av att importera el ökar drastiskt kommande decenniet" Solceller och laddare ny väg in för attacker mot elsystemet