스웨덴에서 출산율 저하 현상이 심화되는 가운데, 지역별 출산율 차이가 주목받고 있습니다. 특히, 할란드 지역의 출산율이 높고, 베스테르보텐 지역의 출산율이 낮은 것으로 나타났습니다. 전문가들은 이러한 차이가 단순히 지역 주민의 '옳고 그름'의 문제가 아니라고 분석하며, 사회적, 환경적 요인이 복합적으로 작용한 결과라고 설명합니다.
스웨덴의 저출산 위기
스웨덴은 역사적으로 낮은 출산율과 고령화 사회라는 심각한 인구 문제에 직면해 있습니다. 2010년 이후 출산율이 급격히 감소하여, 여성 1인당 출생아 수가 2024년에는 1.43명까지 떨어졌습니다. 이는 1751년 통계 집계 이후 최저 수준입니다. 2025년 초에도 비슷한 하락세가 관찰되고 있습니다.
지역별 출산율 차이
스웨덴 내에서도 지역별 출산율 차이가 존재합니다. 특히 할란드와 베스테르보텐 지역의 차이가 두드러집니다. 2024년, 베스테르보텐에서는 여성 1인당 1.3명의 아이가 태어난 반면, 할란드에서는 1.64명이 태어났습니다.
전문가 분석: 사회적 요인
스톡홀름 대학교 인구학과의 마틴 콜크 교수는 이러한 차이가 지역 주민의 특성과 관련이 있다고 분석합니다. 그는 할란드의 높은 출산율이 전원적인 주택 환경과 대도시의 부재와 관련이 있으며, 베스테르보텐의 경우, 우메오와 같은 대학 도시의 영향으로 젊은 층의 비중이 높아 출산 시기가 늦어지는 경향이 있다고 설명합니다.
“가족 형성이 덜 중요해지고, 경력이나 자아실현과 같은 다른 삶의 측면이 더 우선시되고 있습니다.” - 마틴 콜크
글로벌 현상: 사회적 분위기
스톡홀름 대학교 인구학과의 군나르 안데르손 교수는 이러한 현상이 스웨덴뿐 아니라 전 세계적으로 나타나는 현상이라고 지적합니다. 그는 2010년경부터 시작된 이 현상이 경제 상황, 가족 정책, 성 평등과는 무관하게 나타나고 있다고 강조하며, 부모가 되는 것과 같은 장기적인 약속에 대한 태도가 변화하고 있다고 분석합니다.
“고전적인 설명 모델 중 어느 것도 효과가 없습니다.” - 군나르 안데르손
안데르손 교수는 소셜 미디어의 등장이 출산율 저하에 영향을 미쳤을 가능성을 제기합니다. 그는 소셜 미디어를 통해 접하는 긍정적, 부정적 '환상'이 출산에 대한 결정에 영향을 미칠 수 있으며, 정신 건강 문제 또한 간접적으로 영향을 미칠 수 있다고 덧붙였습니다.
정부의 대응
스웨덴 정부는 고령화 사회에 대한 우려를 표명하며, 저출산 문제 해결을 위한 조사에 착수했습니다. 정부는 출산율 저하의 원인을 파악하고, 이를 해결하기 위한 방안을 모색할 계획입니다.
I Västerbotten föds minst antal barn per kvinna.
Jämförelsevis kommer 0,3 fler barn till världen i Halland.
Men det är inte tal om att hallänningarna gör "rätt" och västerbottningarna "fel", enligt experter som DN pratat med.
Sverige står inför en demografisk utmaning med historiskt låga födelsetal och en åldrande befolkning.
Sedan 2010 har barnafödandet minskat kraftigt från cirka 2 barn per kvinna till 1,43 barn 2024.
Samma nedåtgående trend kan man se under början av 2025 och nivån är den lägsta sedan mätningarna började år 1751.
Sverige präglas av relativt små regionala skillnader men två län sticker ut: Västerbotten och Halland.
I Västerbotten föddes så få som 1,3 barn per kvinna under 2024.
Samma siffra för Halland låg på 1,64.
Fakta.Summerad fruktsamhet Måttet summerad fruktsamhet låg på rekordlåga 1,43 över riket 2024.
Det är ett statistiskt mått som visar hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle få under sin livstid, om barnafödandet förblev som det var under det år man mäter.
Sett till län så toppar Halland listan – medan det föds färst barn i Västerbotten.
Visa mer Visa mindre Regeringen är oroad över utvecklingen med en åldrande befolkning, där allt färre ska ta hand om allt fler.
En utredning har tillsatts för att ta reda på orsakerna bakom trenden för att sedan presentera lösningar för att vända den.
Men att rikta blicken mot Hallandsåsen kommer inte att ge svar på gåtan kring hur vi ökar produktionstakten, enligt Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet.
– Skillnaden är kopplad till den sortens människor som bor i olika län, säger han.
Enligt Martin Kolk är variationerna i barnafödande mellan olika delar av Sverige små.
Men i län med färre invånare, som Halland och Västerbotten, kan variationerna framträda tydligare och det beror på hur befolkningen är sammansatt.
"Familjebildning har kommit lite mindre i fokus och andra delar av livet, som karriär och självförverkligande, har prioriterats mer", säger Martin Kolk.
Foto: Lotta Härdelin I Halland är det höga fruktsamhetstalet till stor del kopplat till barnvänlig villabebyggelse och avsaknaden av större städer.
I Västerbotten ser det annorlunda ut, där dominerar universitetsstaden Umeå.
En stor del av befolkningen är unga vuxna som ännu inte är i en livsfas där de skaffar barn, säger Martin Kolk.
– Om du går tillbaka ännu längre i tiden då universitetet var mindre tror jag inte Västerbotten skulle sticka ut lika mycket.
Samma mönster går att se i större städer, exempelvis Stockholm.
När människor kommer till den fas i livet då barn blir aktuella är det vanligt att de flyttar till familjevänliga kommuner som Danderyd eller Lidingö.
Där är födelsetalen högre än i Stockholms stad eller Sundbyberg, där många unga vuxna bor.
Enligt Gunnar Andersson, som är professor i demografi vid Stockholms universitet, är utvecklingen inte knuten till någon region eller Sverige – fenomenet är globalt.
– Det började ungefär 2010 och påverkar alla länder på samma sätt.
Det handlar om benägenheten att göra långsiktiga åtaganden som att bli förälder.
"Inga av de klassiska förklaringsmodellerna fungerar", säger professor Gunnar Andersson om utvecklingen.
Foto: Rickard Kilström/Stockholms universitet Han säger att det är svårt att sätta fingret på exakt vad som påverkar utvecklingen.
Det är snarare tydligt vad som inte ligger bakom: ekonomi, familjepolitik eller förändrade relationer.
– Det är inte parbildningen som fallerar.
Man flyttar samman, men sen så går man inte vidare med att skaffa barn i samma utsträckning.
Det är någonting i det globala samhällsklimatet som påverkar det här.
Gunnar Andersson tror att sociala medier, som slog igenom ungefär samtidigt som barnafödandet började dala, har ett finger med i spelet.
Både negativa och positiva "fantasibilder" som man matas med via skärmen kan påverka benägenhet att skaffa barn, säger han.
En dyster framtidstro kan få potentiella föräldrar att avstå från att sätta barn till världen.
Men även det motsatta – bilder av det perfekta livet online kan ha effekt och försvåra beslutet att binda sig i sin nuvarande relation.
Även psykisk ohälsa kopplat till sociala medier kan påverka utvecklingen, säger Gunnar Andersson.
– Allting hänger ihop och det är svårt att särskilja vad som orsakar vad.
Fakta.Det påverkade födelsetalen förr Historiskt har barnafödandet i Sverige till viss del följt konjunkturen – fler barn föds i ekonomiskt goda tider.
En generös familjepolitik, med exempelvis föräldraförsäkring och barnbidrag, har också bidragit till att fler valt att skaffa barn.
Även ökad jämställdhet mellan kvinnor och män har haft betydelse.
Men sedan 2010 har trenden brutits.
Födelsetalen sjunker i stora delar av västvärlden – oavsett ekonomiskt läge, jämställdhet eller familjepolitik.
– Det är en helt ny utveckling, säger Gunnar Andersson.
Källa: Gunnar Andersson, Martin Kolk.
Visa mer Visa mindre
