칼락 광산 건설 중단 요구: 유네스코, 세계 유산 지위 상실 경고

Unescos världsarvskommitté riktar allvarlig kritik mot Sveriges beslut att ge tillstånd för en gruva i Kallak, några mil från världsarvet Laponia.– Man rekommenderar att Sverige inte ska fatta några ytterligare beslut som främjar gruvutvinning i området, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.

I mars 2022 gav regeringen grönt ljus för en bearbetningskoncession till gruvbolaget Beowulf Mining, som vill starta en järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk.

Det planerade gruvområde ligger några mil från världsarvet Laponia.

För ett år sedan besökte Unescos världsarvskommitté Laponia för att undersöka om gruvan i Kallak skulle kunna påverka världsarvet.

Nu har rapporten från besöket presenterats under Unescos möte i Paris.

Kommittén konstaterar att en gruva i området skulle få betydande konsekvenser för världsarvet.

– Man rekommenderar att Sverige inte ska fatta några ytterligare beslut som främjar gruvutvinning i området.

Man betonar särskilt att det är ett beviljat miljötillstånd som utgör ett potentiellt hot mot världsarvet, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.

Unescos rapport innehåller nio punkter som Sverige behöver följa för att Laponia inte ska riskera att förlora världsarvsstatus.

Förutom att inte främja gruvetablering handlar det om att analysera de samlade konsekvenserna av fler infrastrukturprojekt och exploateringar i området.

Svenska Kraftnäts utbyggnad av elnätet nämns som exempel.

– Unesco tycker att det är viktigt att man gör konsekvensbedömningar för att säkerställa att det inte blir många olika projekt som sammantaget ger omfattande konsekvenser för världsarvet, säger Susanne Thedéen.

Susanne Thedéen är riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.

Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT Laponia är ett av Europas största sammanhängande naturområden och utsågs till världsarv år 1996 för sina kultur- och naturvärden.

Om Unesco tar bort Laponias status som världsarv skulle det vara unikt – Sverige har aldrig tappat världsarvsstatus på något av sina femton världsarv.

– Nu är vi i den första fasen som handlar om att världsarvet är under särskild övervakning.

Det här är långa processer men Unesco fattade beslutet för att kunna säkra unika kultur- och naturvärden undan exploatering, säger hon.

När den förra regeringen sa ja till fortsatt gruvprocess i Kallak lade de till tolv villkor för att underlätta för renskötseln.

Ett av villkoren var att gruvbolaget ska ha dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket för att säkerställa hänsyn till Laponias status.

DN har tidigare pratat med Johan Röstin, ordförande för Beowulf Mining som planerar för en gruva i Kallak.

Han menade bland annat att hänsyn bör tas till sträckan mellan den eventuella gruvan och världsarvet.

– Laponia är 30 kilometer från Kallak, man får ha respekt för avståndet.

Laponia är det enda världsarvet i Sverige som är både ett kultur- och naturarv.

Susanne Thedéen säger att världsarven generellt är viktigt för Sverige, både som besöksmål och för att visa på mångfald i kultur och natur.

– Alla världsarv har helt unika värden för mänskligheten.

Laponia har fått statusen på grund av naturlandskapet och renskötseln som bedrivs i området, och dessa värden är något som vi ska bevara för kommande generationer.

Den 1 februari 2026 ska Sverige lämna in en rapport till världsarvskommittén där de beskriver hur de ska göra för att bevara världsarvet och genomföra kommitténs nio punkter.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) skriver i en kommentar till DN att de konstaterar att rapporten "innehåller ett flertal rekommendationer till statsparten Sverige" och att de nu kommer att analysera den.

Världens världsarv Det finns cirka 1150 världsarv i hela världen.

De flesta har blivit utnämnda för sina kulturvärden, andra för sina unika naturvärden.

I Sverige finns det 15 världsarv, bland annat skogskyrkogården i Stockholm och Gammelstads kyrkstad utanför Luleå.

180 av världsarven är under särskild övervakning av Unescos världsarvskommitté, en av dem är Laponia.

Vid tre tillfällen har världsarv strukits från världsarvslistan.

2007 togs Omans arabiska antilopreservat bort från listan på grund av ökad tjuvjakt, två år senare ströks Dresden då världsarvskommittén ansåg att utbyggnader förstörde staden.

2021 förlorade Liverpool sin status till följd av för många nybyggnationer.

Källa: Svenska Unescorådet Visa mer Visa mindre