스웨덴 사회복지 서비스, 약국처럼 변화 모색: “스스로 찾아가는 서비스” 지향

Den pinfärska socialtjänstlagen ska vända ut och in på gamla "soss", och välkomnas av dem som jobbar där.

Men annan kommande lagstiftning oroar.– Vi vill bli som apotek, dit du söker dig själv.

Men nu finns många förslag på tvångsåtgärder som kan skada tilliten till oss, säger Sandra Säljö, förvaltningschef i Göteborg.

Cheferna för socialtjänsten i både Malmö och Göteborg är helt öppna med att de länge testat gränserna för den ramlag de arbetat under hittills.

De vill jobba förebyggande, med mer frivillighet än tvång och kunna erbjuda insatser, utan vare sig behovsprövning eller dokumentation.

Enligt gamla lagen var det inte alltid helt enligt boken, men i den nya – från 1 juli – är allt detta ett krav.

Och de två stortstäderna har båda långa listor på sådana insatser som alltså redan är i full sving.

Det är avhoppartelefoner, mötesplatser, samtalsgrupper och föräldrautbildningar.

Sen i höstas jobbar till exempel fyra socionomer på plats i Malmös förskolor för att knyta kontakter och erbjuda olika typer av stöd till familjer.

– Det kan kännas blottande att tala om sitt föräldraskap, men det borde inte vara konstigare att kontakta oss om barnet bråkar om maten, än det är att ringa 1177 när barnet fått prickar på kroppen, säger teamledaren Kristin Frykholm.

Kristin Frykholm uppskattar att arbeta i den nya lagens anda.

"Jag får använda hela mitt register för att lösa uppgifterna." Foto: Jenny Leyman Redan efter några månader märker hon nu en liten skillnad bland dem som kommer till rådgivningen.

– Jag hör fler som säger att "det var min kompis som sa att hon varit här och det lät så bra".

Än så länge är det så klart bara "källa: känsla", men jag tror att vi går mot en avstigmatisering.

Fakta.Nya SoL – Socialtjänstlag (2025:400) ● Socialtjänstlagen, förkortat SoL, utgör grunden för socialtjänstens verksamhet i Sverige.

● Den gamla ramlagen var från 2001.

● Redan 2017, under regeringen Löfvén, startades den första utredningen med sikte på en ny omarbetad lag.

Sedan dess har ännu en utredning gjorts och den 21 maj i år var lagtexten klar för beslut i riksdagen.

● Lagen trycker på vikten av förebyggande arbete och ger befogenhet att erbjuda vissa insatser utan individuell behovsprövning.

● Lagen kräver också att socialtjänstens verksamhet bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

● Andra nyheter är att orosanmälningar om barn blir sökbara och att språket i lagen ska moderniseras, så att själva texten också blir mer lättillgänglig.

Källa: Regeringen Visa mer Visa mindre Precis detta vill lagstiftaren uppnå med den nya ramlagen och det är en ambition många yrkesverksamma uppskattar.

I Malmö stad är Sara Kleijsen Åhlander chef över all myndighetsutövning inom socialförvaltningen.

– Det är verkligen inte vanligt, att vår profession nästan enhälligt välkomnar ny lagstiftning, men så är det den här gången.

Vad beror det på?

– Det är ju för att vi vet att ju tidigare vi kommer in, desto mer nytta kan vi göra.

Och nu ger lagen oss rätt att prioritera det förebyggande arbetet.

Sara Kleijsen Åhlander tycker den nya lagen är spännande att ta sig an.

"Den ger en skjuts för oss alla som arbetar här!" Foto: Jenny Leyman Socialtjänstlagen har utretts under flera regeringar och har alltså blocköverskridande stöd.

Socialkontoren ska sänka trösklarna, och öppnas upp mot medborgarna.

I Göteborg liknar cheferna där omställningen vid att gå mot en verksamhet som mer ser ut som den på apoteken.

– Vi skulle ju önska att alla kände sig bekväma med att komma in och fråga om vi "har nåt" för den som kanske känner att den dricker för mycket, eller har problem med gränssättning, säger Sandra Säljö, chef för socialförvaltningen i Göteborg Centrum Mindre kommuner har larmat om att de – trots extra statsbidrag till en början – inte kommer att ha råd med omställningen.

Tvingande insatser som akuta omhändertaganden enligt LVU kommer alltid att behöva gå före.

Sandra Säljö har själv 26 års erfarenhet från arbete på mindre orter.

Sandra Säljö är chef för socialförvaltningen Centrum i Göteborg.

Hennes kollegor använder sig gärna av liknelsen med apoteken när de skissar på framtidens socialtjänst.

Foto: Jenny Ingemarsson – Där får man absolut kämpa mer för att få till det här, men nyckeln för dem heter nog samarbete över kommungränserna, säger hon.

Storstädernas socialförvaltningar är mer bekymrade över de målkonflikter för verksamheten som de ser torna upp sig, genom annan lagstiftning som är på ingång.

– Vi räknade nyss till 86 pågående offentliga utredningar som har förväntad påverkan på socialtjänstens arbete, säger Sara Kleijsen Åhlander, på Malmö stad.

– Ja, det blir verkligen en utmaning, mitt i den här kraftiga omvandlingen som vi redan står i, instämmer Sandra Säljö i centrala Göteborg.

Båda nämner "LIV" – lagen om insatser till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas – som ett exempel.

Den är färdigutredd, men inte beslutad och innehåller bland annat förslag om vite för föräldrar och fotbojor för 13-åringar.

I utredningen kallas även detta "förebyggande insatser".

På apoteket finns broschyrerna om eksem, hosta och kärlkramp.

Den nya socialtjänsten ska erbjuda samma sorts lättillgängliga stöd.

Foto: Jenny Leyman – Det är kriminalvårdens retorik snarare än vår.

Jag förstår intentionen, men hur kommer detta att upplevas av de vi har kontakt med?

säger Sandra Säljö.

– Ja, vi ska nog inte blanda ihop vårt uppdrag med deras.

Det ser vi helst att de sköter fullt ut själva, säger Sara Kleijsen Åhlander.

I den nya ramlagen för socialtjänsten finns också en tvingande skrivning om att alla insatser de gör ska grunda sig på "vetenskap och beprövad erfarenhet".

Även där ser cheferna en tänkbar krock med LIV.

– Jag har inte sett någon sådan grund för idén om fotbojor på barn, säger Sandra Säljö i Göteborg.

– Här gäller det att ha is i magen tills vi vet vad som gäller, säger Sara Kleijsen Åhlander i Malmö.