기원전 4,500년 전 고대 이집트인의 DNA 분석 결과가 발표되어 이집트 고대사의 비밀에 한 걸음 더 다가섰습니다. 런던 프랜시스 크릭 연구소의 폰투스 스코글룬드 박사를 포함한 연구진은 고대 이집트인의 유전체를 최초로 해독하여 이집트 유전적 역사를 밝히는 데 성공했습니다.
고대 이집트 유전체의 비밀
최근 수백 명의 고대인 유전체가 분석되면서 인류의 이동 경로와 언어, 문화의 확산에 대한 연구가 활발히 진행되고 있습니다. 그러나 이집트는 고온다습한 환경으로 인해 DNA가 쉽게 손상되어 연구가 어려웠습니다. 폰투스 스코글룬드 박사는 “이집트는 유전적 연구가 가장 어려운 지역 중 하나였다”고 말했습니다.
도공의 유전자
스코틀랜드 애버딘 대학교의 리누스 기르들란드 플링크 박사와 폰투스 스코글룬드 박사는 약 4,500년에서 4,800년 전, 즉 쿠푸왕의 대피라미드가 건설되던 시기에 살았던 남성의 유전체를 분석했습니다. 이 남성은 카이로에서 남쪽으로 270km 떨어진 누와이라트 마을에 큰 옹기에 묻혔으며, 그의 뼈는 1902년 발굴되어 영국 리버풀로 옮겨졌습니다. 다행히 제2차 세계대전 당시 폭격을 면했고, 치아에서 추출한 DNA를 통해 유전체 분석이 이루어졌습니다.
“이집트에서 오래된 DNA를 분석하는 것은 매우 어려운 일입니다. 시료의 3%만이 인간 유전자였고, 나머지는 다른 유기체에서 나왔습니다. 단일 가닥 DNA를 사용했고, 일반적인 유전체 분석보다 40배나 더 많은 에너지를 쏟았습니다.” - 폰투스 스코글룬드 박사
분석 결과, 이 남성의 유전자는 오늘날 북아프리카인과 약 80% 일치했으며, 메소포타미아(현재 이라크 지역)의 고대인과 20% 일치했습니다. 스코글룬드 박사는 이를 통해 “두 문화 간의 유전적 교류뿐만 아니라 문화적 교류가 있었음을 보여준다”고 설명했습니다.
고고학적 발견
남성의 골격을 분석한 결과, 그는 오랫동안 앉아서 작업했고 팔을 반복적으로 움직였으며, 오른발에 관절염이 심했습니다. 연구진은 그가 발로 돌리는 물레를 사용한 도공이었을 것으로 추정하며, 당시에는 혁신적인 기술이었다고 덧붙였습니다. 동시에, 그의 매장 방식이 일반적이지 않았다는 점을 들어 그가 평범한 도공은 아니었을 것이라고 추측했습니다.
연구의 의의
이번 연구는 스웨덴 과학자 스반테 페보가 40년 전 실패했던 미라 유전자 분석 시도로부터 시작되었으며, 2022년 노벨 생리의학상을 수상한 페보 박사의 선구적인 연구가 큰 영향을 미쳤습니다. 스코글룬드 박사는 “페보 박사의 선구적인 연구 덕분에 이러한 성과를 거둘 수 있었다”고 밝혔습니다.
För första gången har forskare lyckats kartlägga hela arvsmassan hos en forntida egyptier.– Äntligen kan vi börja förstå Egyptens genetiska historia, säger en av forskarna, Pontus Skoglund, till DN.
De senaste åren har arvsmassan hos hundratals forntida individer kartlagts.
På så sätt har forskarna kunnat lägga pussel och börjar nu förstå hur vi människor, och därmed även våra språk och kulturer, spridits över och mellan kontinenterna.
Det finns dock ett område som fortfarande är som en vit fläck på kartan: Egypten.
Hittills har arvsmassan hos endast tre individer från det forntida Egypten sekvenserats, men bara delvis och fragmentariskt.
– Det är för varmt och kanske även för fuktigt.
Arvsmassan bryts ner.
Därför har ingen kunnat berätta den genetiska historien från en av de största kulturerna av dem alla, säger Pontus Skoglund som leder Ancient Genomics Laboratory vid Francis Crick Institute i London.
Nu har dock Pontus Skoglund tillsammans med en annan svensk, Linus Girdland Flink vid University of Aberdeen i Skottland, för första gången lyckats analysera hela arvsmassan hos en man som levde för mellan 4 500 och 4 800 år sedan.
Det vill säga ungefär när den stora Cheopspyramiden byggdes.
Mannen begravdes i ett stort lerkärl.
Analyser av skelettet visar att han antagligen arbetade som en krukmakare.
Foto: Garstang Museum of Archaeology, University of Liverpool Mannen ifråga begravdes i Nuwayrat, en by 27 mil söder om Kairo, där han lades till vila i ett stort lerkärl.
Graven grävdes ut 1902 och fördes sedan till Liverpool i Storbritannien där skelettet med nöd och näppe klarade sig undan bombningarna i samband med Blitzen under andra världskriget.
Med hjälp av dna från en tand kan forskarna nu berätta mannens genetiska historia.
– Det är fruktansvärt svårt att sekvensera gammal arvsmassa från Egypten.
Bara tre procent av provet kom från människa, resten från andra organismer.
Vi använde oss av enkelsträngat dna och vi fick säkert lägga 40 gånger mer energi på den här sekvenseringen jämfört med ett vanligt genom, säger Pontus Skoglund som tidigare bland annat sekvenserat arvsmassan hos Offord Cluny 203645, ett skelett som hittades på den engelska landsbygden för några år sedan och vars genetik avslöjade att mannen troligtvis var en sarmat som hade kommit till England från södra Ryssland på 100-talet.
Analysen av resterna i krukan, som nu redovisas i tidskriften Nature, visar att mannens gener till cirka 80 procent matchar dagens Nordafrika, medan resterande 20 procent överensstämmer med forntida individer från framför allt från Mesopotamien, den kultur som låg mellan de båda floderna Eufrat och Tigris i (främst) nuvarande Irak.
– Det visar att det inte bara fanns ett kulturellt utan också ett genetiskt utbyte mellan de här två kulturerna, säger Pontus Skoglund.
Pontus Skoglund leder Ancient Genomics Laboratory vid Francis Crick Institute.
Foto: Michael Bowles/Francis Crick Institute Publiceringen i Nature sker nästan exakt 40 år efter det att Svante Pääbo redovisade sina första tillika misslyckade försök att sekvensera arvsmassan från en mumie, även det i Nature.
Först därefter riktade Pääbo blickarna mot neandertalarna, ett arbete som resulterade i ett Nobelpris år 2022.
– Det finns inget svårare ställe att börja på än Egypten, men det är ju tack vare hans pionjärarbete som vi har lyckats med det här nu.
Utan det hade det inte varit möjligt, säger Pontus Skoglund.
Andra forskare har analyserat mannens skelett.
Bland annat var hans sittben utvidgat, något som tyder på att han satt mycket.
Förslitningsskador i armarna visar att han rört dessa upprepade gånger fram och tillbaka, samtidigt som han hade uttalad artrit i höger fot.
Sammantaget tyder det på att mannen kan ha arbetat som krukmakare och använt en fotdriven drejskiva, en nymodighet som kom till Egypten ungefär då mannen levde.
Men med tanke på den ståndsmässiga begravning han ändå fick, var han nog inte vilken krukmakare som helst, spekulerar forskarna.
Fakta.Det forntida Egypten Den egyptiska civilisationen – då faraoner härskade – varade i nästan 3 000 år.
Från omkring 3150 fram till 332 före vår tideräkning, då landet erövrades av Alexander den store.
Därefter blandades den egyptiska kulturen med den grekiska.
Tre hundra år senare, 30 före vår tideräkning (under drottning Kleopatras tid), blev Egypten en provins i romarriket.
Det forntida Egypten styrdes av en farao som förutom att vara en världslig härskare också betraktades som en gud.
En av dessa, Cheops, som var den andre kungen i den fjärde dynastin, lät bygga den första och största pyramiden i Giza.
Källa: Nationalencyklopedin och SO-rummet Visa mer Visa mindre Läs mer: Fynd visar på de myomspunna sarmaternas närvaro i "Britannia" Så erövrade människan Amerika och resten av världen
