사랑과 경제, 스웨덴에서 다시 만나는 두 얼굴
최근 스웨덴에서 경제적인 요인이 다시 연애와 결혼에 큰 영향을 미치고 있다는 분석이 나왔습니다. 낭만적인 사랑만을 추구하는 시대는 지나가고, 경제적 현실이 점점 더 중요한 역할을 하고 있다는 것입니다. DN(Dagens Nyheter)의 사가 카발린(Saga Cavallin)은 "두 개의 주택 자금은 하나보다 낫다"라고 표현하며 이러한 경향을 꼬집었습니다.
경제적 현실과 연애의 재결합
저자는 직접 겪은 경험을 예로 들며, 첫 번째 공동 주택을 구매한 후 이러한 현실을 더욱 실감했다고 밝혔습니다. 과거 중세 시대와 달리 현대 사회에서는 결혼이 단순히 재산 증식의 수단이 아니라고 생각하지만, 실제로는 그렇지 않다는 것을 지적했습니다. 영화 "머테리얼리스트(Materialists)"를 예로 들며, 성공한 커리어 우먼이 재정적인 능력이 있는 남자를 선택할지, 사랑하는 남자를 선택할지 고민하는 모습을 통해 현대 사회의 딜레마를 보여줍니다. 과연, 마음을 따라야 할까요, 아니면 물질적인 이익을 따라야 할까요?
결혼과 출산에 대한 새로운 시각
최근 젊은 세대가 결혼과 출산을 꺼린다는 기사가 쏟아지는 가운데, 저자는 출산율 감소가 모든 계층에 동일하게 나타나는 현상이 아니라고 분석했습니다. 스톡홀름 대학교의 마르틴 콜크(Martin Kolk) 연구에 따르면, 교육 수준이 높을수록 결혼과 출산이 늦어지는 경향이 있지만, 소득과 자녀 수 사이에는 긍정적인 상관관계가 있다고 합니다. 즉, 소득이 높은 남성일수록 자녀를 더 많이 낳는 경향이 있다는 것입니다. 이는 교육 수준이 높고 소득이 높은 여성들이, 자신보다 더 많은 돈을 벌거나 더 높은 교육을 받은 남성을 선택하는 경향으로 이어진다는 것을 의미합니다.
상위 계층의 결혼과 "파워 커플"
2020년 브루킹스 연구소(Brookings Institution)의 연구에 따르면, 결혼은 과거 노동자 계층과 중산층에서 주로 이루어졌지만, 현재는 상위 중산층 이상에서 두드러지는 특징이 되었습니다. 스웨덴의 샬롯 멜란데르(Charlotta Melander)와 미국의 경제학자 리처드 플로리다(Richard Florida)는 2022년, 고학력 부부들이 "파워 커플"을 이루는 경우, 싱글일 때보다 개인 소득 수준이 높아진다고 보고했습니다. 과거에는 "핵가족은 가부장적인 구조" 또는 "전통적인 가족은 억압적"이라는 의견을 가진 사람들이 많았지만, 현실은 "두 개의 주택 자금은 하나보다 낫다"는 사실을 부정하기 어렵게 만들었습니다.
결국, 사랑은 여전히 중요하지만, 경제적 현실을 무시할 수는 없는 시대가 된 것입니다.
Vi vill gärna tro att människor i vår tid träffas och blir tillsammans för kärleks skull.
Men den ekonomiska verkligheten spelar förstås roll – och kanske växer dess roll just nu.
Två kontantinsatser är trots allt bättre än en, skriver DN:s Saga Cavallin.
Jag och min kille är precis nyinflyttade i vår första gemensamma bostadsrätt.
Men den här krönikan ska egentligen inte handla om mig.
Det är bara det att jag råkar vara en perfekt illustration av den ekonomiska kalkylens återintåg i våra kärleksliv.
Det finns en rätt vanlig uppfattning om vår nutid som säger att vi numera inte gängar oss för att överföra och koncentrera egendom.
Till skillnad från på, typ, medeltiden, är äktenskapet inte längre främst en affärsuppgörelse, tänker vi.
Vi vill gärna tro att i moderniteten blir vi enbart ihop av kärlek – trots alla bevis för motsatsen.
Ta filmen "Materialists" som exempel.
Som en sista defibrillering i hjärtat på den alltjämt döende rom-com-genren är det otroligt talande att Celine Songs "vem ska hon välja?"-drama, med svensk biopremiär i augusti, handlar om en professionell äktenskapsmäklare.
Titeln avslöjar konflikten i filmens kärna: kommer den framgångsrika karriärkvinnan Lucy få sitt lyckliga slut med finansmannen Harry Castillo eller den modesta servitören John, som hon tidigare dumpat på grund av hans ekonomiska impotens?
Med andra ord, ska hon följa sitt hjärta eller sina materiella intressen?
Den större konflikten i samtidens nav är kanske: när blir det samma sak?
Samtidigt som röda rubriker skriker om ungas ovilja att gifta sig och skaffa barn, är bristen på barnalstrande inte jämt fördelat i befolkningen I ett reportage i New York Magazine från i februari i år om föräldrar som upprätthåller sina barns exklusiva, överprisade New York-liv berättar en 29-årig kvinna om hur hon dumpade sin kille för att inte förlora sitt ekonomiska stöd.
Mami och papi var inte nöjda med juristpojkvännens stamtavla och utbildning, så hon lämnade honom för en mer värdig arvtagare till familjens förmögenhet.
Att släkten villkorar sina barns kärleksliv med tillgång till trusten är förstås extremt och hör nog till ovanligheterna, men fallet är ändå indikativt för två tendenser som är mycket mer utbredda.
Dels att tidigare generationer har haft mycket större möjligheter att bygga upp kapital och kan använda dessa tillgångar för att behålla inflytande i sina barns liv, dels att det kapitalet förs vidare i en krympande del av befolkningen på grund av social segregation.
På mors dag i år skrev Anna Axfors här i DN om hur kärnfamiljen är "det mest givna skyddet mot ekonomisk utsatthet och ensamhet, i ett samhälle som allt mer bygger bort gemenskap".
För samtidigt som röda rubriker skriker om ungas ovilja att gifta sig och skaffa barn, är bristen på barnalstrande inte jämt fördelat i befolkningen.
Martin Kolk, demograf vid Stockholms universitet, har i sin forskning kommit fram till att utbildning tenderar att senarelägga familjebildning, men att det samtidigt finns en korrelation mellan inkomst och antal barn, där de rikaste männen har flest barn och de fattigaste få eller inga.
Hög utbildning hänger samman med hög inkomst och går enligt statistik från SCB i arv, och (spoiler alert) i motsats till det romantiska slutet i "Materialists" tenderar kvinnor att välja – eller, snarare, sträva efter att bli valda – av det minskande utbud av män som tjänar mer pengar eller har högre utbildning än de själva.
I en studie av Brookingsinstitutet från 2020 syns det att giftermål, från att tidigare ha varit vanligast bland arbetar- och lägre medelklass, numera i första hand är ett utmärkande drag för den övre medelklassen och överklassen.
Svenska Charlotta Melander och den amerikanska ekonomen Richard Florida rapporterade 2022 om att ingå i ett "power couple" ökar den individuella inkomstnivån för högutbildade par i jämförelse med om de vore singlar.
Personer med högskoleutbildning brukade tidigare hålla sig med åsikter som att "kärnfamiljen är en patriarkal konstruktion" och att "traditionella familjer" är förtryckande – det gör de kanske fortfarande.
Men bakom bostadsrättens lyckta dörrar går det inte att förneka: två kontantinsatser är bättre än en.
Läs fler krönikor och andra texter av Saga Cavallin.
Till exempel recensionen av Lordes "Virgin".
