2022년 8월, 스톡홀름 북부의 E4 고속도로에서 환경 운동가들이 도로를 점거하여 교통을 방해한 사건이 있었습니다. 이 사건으로 인해 구급차의 출동이 지연되었고, 이는 사회적으로 큰 논란을 일으켰습니다. 최근, 스웨덴 대법원은 이 사건에 대한 판결을 내렸고, 이로 인해 기후 운동가들의 시위에 대한 사회적 논의가 다시 불붙었습니다.
사건의 발단과 전개
2022년 8월 29일 아침, 13명의 환경 운동가들이 스톡홀름 북부의 E4 고속도로에 나타나 차량 통행을 막았습니다. 이들은 '옐로 베스트'를 착용하고 있었으며, 이로 인해 수 킬로미터 길이의 차량 정체가 발생했습니다. 특히, 응급 환자를 이송 중이던 구급차의 운행이 지연되면서 비판의 목소리가 커졌습니다.
이 사건을 주도한 단체는 '되살림 갯벌(Återställ våtmarker)'이라는 비교적 덜 알려진 단체였습니다. 이들은 이후 스웨덴의 인기 TV 프로그램인 '아이돌'과 '렛츠 댄스'의 생방송을 방해하는 등 사회적으로 주목받는 활동을 이어갔습니다.
시위 방식과 사회적 반응
'되살림 갯벌'의 시위 방식은 영국에서 활동하는 '저스트 스톱 오일(Just Stop Oil)'과 유사했습니다. 그들은 특정 메시지를 전달하기 위해, 반 고흐의 그림에 수프를 던지거나 스톤헨지에 낙서를 하는 등 도발적인 행위를 했습니다. 이러한 행동은 사회 각계각층으로부터 거센 비판을 받았습니다. 정치인들은 기후 운동을 비난하며, 강경한 대응을 요구했습니다.
법적 공방과 대법원 판결
사건 초기, 환경 운동가들은 주로 불법 행위 혐의로 기소되어 벌금형을 받는 경우가 많았습니다. 그러나 E4 고속도로 점거 사건 이후, 검찰은 이들에게 파괴 행위 혐의를 적용하여 징역형을 구형했습니다. 이는 제2차 세계 대전 중 스웨덴을 공격하려 했던 사람들과 동일한 범주로 간주된 것이었습니다.
2022년 10월, 하급심 법원은 환경 운동가들에게 유죄를 선고했습니다. 그러나 2024년 4월, 항소심 법원은 이들의 행위가 파괴 행위에 해당할 만큼 충분한 피해를 야기하지 않았다고 판단하여 유죄 판결을 뒤집었습니다. 마침내, 스웨덴 대법원은 항소심 법원의 판결이 옳았다고 최종적으로 결정했습니다.
대법원 판결의 의미와 전망
대법원의 판결은 향후 유사한 방식의 시위가 증가할 수 있음을 시사합니다. '되살림 갯벌' 대변인은 앞으로 더 많은 도로 점거 시위를 예고했습니다. 하지만, 이러한 시위가 시민들에게 불편을 초래할 수 있다는 점을 고려할 때, 스웨덴 사회는 시위의 자유와 시민의 불편 사이에서 균형을 찾아야 하는 과제를 안게 되었습니다.
대법원은 시위로 인한 사회적 혼란은 불가피하며, 표현의 자유를 위해서는 어느 정도의 불편은 감수해야 한다고 판결했습니다. 또한, 구급차 지연 문제에 대해서는 시위 자체의 정당성을 훼손할 정도는 아니라고 판단했습니다.
추가 제안: 표현의 자유와 구급차 운행의 조화
표현의 자유는 스웨덴 사회에서 중요한 가치입니다. 이와 관련하여, 독일에서 시행하는 것처럼 시위로 인해 교통 체증이 발생할 경우, 응급 차량을 위한 별도의 차선을 확보하는 방안을 고려해 볼 수 있습니다.
Lagstiftningen om sabotage skapades 1940, mitt under brinnande krig, för att skydda Sverige mot angrepp från främmande makt.
82 år senare används den mot klimataktivister.Nu sätter HD stopp för det – och kastar därmed in nytt bränsle i en stekhet politisk debatt.
När man lyfter blicken är det häpnadsväckande hur snabbt skiftet har skett.
För några år sedan tävlade politiker om att ta selfies med klimataktivisterna.
Nu är de några av samhällets mest avskydda.
Och frågan är om inte vändpunkten delvis var det fall som Högsta domstolen nu har prövat.
Mitt under morgonrusningen den 29 augusti 2022 stegade 13 aktivister iklädda gula västar ut på E4:an norr om Stockholm och blockerade trafiken i norrgående riktning.
Milslånga köer bildades.
En ambulans under utryckning blev försenad.
De kommande månaderna skulle aktivistgruppen med det något obskyra namnet Återställ våtmarker bli en av landets mest uppmärksammade, bland annat efter att ha stört sändningar av Idolfinalen och Let's dance.
Aktivister med budskapet Återställ våtmarker tog sig in på dansgolvet under Charlotte Kallas dansnummer under finalen i Let's Dance 2023.
Foto: Jonas Ekströmer/TT Receptet var inte unikt.
I Storbritannien använde organisationen Just stop oil exakt samma strategi under samma period.
Ett tydligt enkelt budskap – och provocerande aktioner, som att kasta soppa på en van Gogh-tavla eller klottra på Stonehenge.
Både här och där väckte aktionerna en kritikstorm.
Politiker, framför allt på högerkanten, tävlade om att fördöma klimataktivismen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) krävde hårdare tag.
Hans partikamrat Fredrik Kärrholm kallade aktivisterna för terrorister.
Samtidigt hände något oväntat i rättsystemet.
Fram till blockaden av E4:an hade klimataktivister för det mesta åtalats för ohörsamhet mot ordningsmakt och straffats med böter.
Nu tog åklagaren till ett nytt vapen: sabotagelagstiftningen, med yrkande på fängelsestraff.
Klimataktivisterna var plötsligt, i åklagarens ögon, i samma juridiska kategori som människor som försökt skada Sverige som stat under andra världskriget.
Till en början gick det vägen.
I oktober 2022 dömdes för första gången i Sveriges historia demonstranter för sabotage i vad som måste ses som ett exempel på hur även rättssystemet ibland är känsligt för politiska vindar, åtminstone i lägre instanser.
Men tingsrättens dom skulle snart rivas upp.
I april 2024 bedömde hovrätten att skadan som orsakats inte kan anses vara tillräcklig för att döma aktivisterna för sabotage.
Och nu slår Högsta domstolen fast att hovrätten hade rätt.
Domen lär öppna för fler vägblockader framöver, något som också en talesperson från Återställ våtmarker nu efterlyser.
Men hallå, det är ju skitjobbigt med vägblockaderna, kanske någon invänder.
Och tänk om ambulansen hade varit på väg till någon som var döende (vilket den inte var)?
Visst är det störande om man drabbas personligen av den här typen av aktioner.
Men som HD konstaterar: "för att demonstrationsfriheten inte ska bli illusorisk får godtas att vardagliga samhällsaktiviteter kan komma att utsättas för störningar även om det väcker irritation hos dem som råkar drabbas." Det som framkommit om ambulansen påverkar inte bedömningen, enligt HD.
Aktivister från Återställ våtmarker blockerade E4:an i Solna norr om Stockholm den 29 augusti 2022.
Nu frias de från sabotage av HD.
Foto: Polisen Det är helt enkelt såhär yttrandefrihet ser ut – säga vad man vill om det.
Och det lär nog många också göra.
Dagens HD-besked kastar nytt bränsle i den infekterade debatten om hur klimataktivister ska hanteras av samhället (att efterlysa hårdare tag är förstås också en del av yttrandefriheten).
I yttrandefrihetens namn har jag för övrigt ett förslag på hur ambulanser ska kunna komma fram vid liknande aktioner i framtiden.
När det bildas köer, gör som i Tyskland – kör lite åt sidan och skapa en egen fil för just utryckningsfordon.
Läs mer: HD: Inget sabotage när miljöaktivister blockerade E4 FN-chef kritiserar Sveriges agerande mot klimataktivister: "Djupt oroad" Polisen: Aktivister på E4 hindrade ambulans
