스웨덴의 저명한 언론인이자 작가인 페르 스벤손(Per Svensson)이 향년 68세의 나이로 별세했습니다. 스벤손은 스웨덴 문화계에서 가장 영향력 있는 논평가 중 한 명으로, 뛰어난 지성과 비판적 시각, 그리고 유려한 문체를 통해 깊은 인상을 남겼습니다.
언론인, 작가로서의 삶
스벤손은 2018년부터 2019년까지 다겐스 뉘헤테르(Dagens Nyheter, DN)의 정치부 편집장을 역임했으며, 이후 DN 문화부에서 활동했습니다. 그 전에는 익스프레센(Expressen)에서 20년 동안 기자와 문화부장을 지냈으며, 2001년부터 2002년까지 크벨스포스텐(Kvällsposten)의 편집장을, 시드스벤스칸(Sydsvenskan) 문화부 칼럼니스트로 활동했습니다.
“그는 교양과 문체로 그 자체로 하나의 문화면과 같았습니다. 테뷔(Täby)의 모더니즘 건축이든, 자유주의의 딜레마든, 주제에 상관없이 말입니다.” - DN 편집장 페테르 볼로다르스키(Peter Wolodarski)
스벤손은 1997년 스토라 옐라니스트프리세트(Stora journalistpriset), 2012년 DN의 비평가상 라게르크란첸(Lagercrantzen), 2013년 욜로프리세트(Jolopriset) 등 여러 차례 상을 수상했습니다. 또한, 말뫼 대학교(Malmö universitet)에서 명예 박사 학위를 받았습니다.
사회 문제와 정체성에 대한 탐구
스벤손은 1956년 8월 1일 융비(Ljungby)에서 태어나, 1980년대부터 말뫼(Malmö)에 거주하며, 테뷔(Täby)에서 성장했습니다. 그는 고향인 테뷔를 배경으로 현대 사회와 교외 문화의 발전을 탐구했습니다. 그의 저서 "스토르스투간 에르 넬 포르토넨 콤 틸 비엔(Storstugan eller När förorten kom till byn)"은 1997년 아우구스트 상(Augustpriset) 후보로 지명되기도 했습니다. 2023년에는 예술가 안데르스 조른(Anders Zorn)의 전기 "조른. 에트 리브, 엔 티드(Zorn. Ett liv, en tid)"으로 올해의 논픽션 상을 수상했습니다. 심사위원단은 그의 작품이 "세계적으로 유명한 예술가의 삶을 시대와 공간 속에 위치시켰다"고 평했습니다. 이는 개인의 이야기를 더 넓은 역사적, 문화적 맥락에 위치시키는 스벤손의 특징을 보여줍니다.
"페르는 항상 새로운 것을 읽었고, 심지어 기차를 타기 위해 중앙역으로 달려가야 하는 상황에서도 토론하는 것을 즐겼습니다." - 페테르 볼로다르스키(Peter Wolodarski)
스벤손은 저서 "스벤스카 헴(Svenska hem)"(2015)에서 가정의 현대적 이념사를 다루면서, 인테리어 디자인이나 가구에 매달리지 않고, H.G. 웰스(H.G. Wells)의 SF 소설 "타임머신(Tidsmaskinen)"(1895)과의 연관성을 언급하는 등, 연상적이고 유동적인 문체를 구사했습니다.
"페르가 세상을 떠났다는 소식을 듣고 큰 슬픔을 느낍니다." - 알베르트 보니에르스 폘라그(Albert Bonniers Förlag)의 출판인 다니엘 산드스트룀(Daniel Sandström)
"그는 스웨덴 공론장의 가장 훌륭한 면을 구현했습니다. 그는 교양, 언어, 계몽, 대화를 갖추고 있었고, 올바른 것을 위한 문명화된 투쟁, 열린 사회에 대한 꿈을 꿨습니다. 페르는 친구였고, 존경받는 동료였으며, 지적 모델이었습니다. 그는 깊이 그리워질 것이지만, 결코 잊혀지지 않을 것입니다." - 다니엘 산드스트룀(Daniel Sandström)
사회 비판과 저항
1990년대에는 유고슬라비아 내전 전후에 걸쳐 6차례의 르포 기사를 작성했습니다. 그의 저서 "헴 틸 크리에겟(Hem till kriget)"(1992)의 서문에서 그는 다음과 같이 적었습니다.
"유고슬라비아 전쟁을 완벽하게 분석하고 설명하려는 사람은 신이거나 거짓말쟁이입니다. 나는 그 둘 중 어느 쪽도 되고 싶지 않습니다. 나는 언론인이고, 그것이 자랑스럽습니다. 그리고 언론의 첫 번째 계율은: 거짓말하지 말라!"
그의 또 다른 저서 "덴 레엔데 뫼르다렌(Den leende mördaren)"(1994)은 인간의 잔혹성을 이해하려는 시도를 담아, 카트린 다 코스타(Catrine da Costa) 사건과 팔룬(Falun)의 연쇄 살인범 마티아스 플링크(Mattias Flink)를 분석했습니다.
스벤손은 기사, 특히 논픽션 저서 "바사셰르벤 오흐 예르뇌레트. 옴 덴 롱 브루나 스구간 프란 룬(Vasakärven och järnröret. Om den långa bruna skuggan från Lund)"(2014)에서 포퓰리즘, 인종차별주의, 민족주의에 반대하는 목소리를 높였으며, 이 공로로 2020년 토르니 세게르스테트(Torgny Segerstedts) 기념 재단으로부터 프리헤테스펜난(Frihetspennan, 자유의 펜)을 수상했습니다. 수상 이유는 그가 "인종차별주의, 편협한 민족주의, 권위주의적 포퓰리즘을 정상화하려는 모든 시도에 대해 끊임없이 깊이 있는 지식으로 설득력 있게 논쟁했기 때문"입니다.
2014년에는 SAS 여행 잡지에 스칸디나비아의 외국인 혐오증의 역사를 다룬 기사를 기고하여, 노르웨이와 스웨덴에서 정치적 논란을 일으켰습니다. 해당 호는 극우 포퓰리즘 정당인 프람스케리트파르티에트(Fremskrittspartiet)의 비판으로 인해 전량 회수되었으며, 스벤손은 아프톤블라데트(Aftonbladet)와의 인터뷰에서 다음과 같이 언급했습니다.
"어떤 정당이 유권자들로부터 커다란 지지를 얻는다고 해서, 그 정당이 역사를 다시 쓸 권리가 있는 것은 아닙니다."
스벤손은 문학 연구가 안-소피 융 스벤손(Ann-Sofi Ljung Svensson)과 결혼했으며, 1987년에는 딸 아만다 스벤손(Amanda Svensson)을 낳았습니다. 아만다는 현재 작가로 활동하며 많은 호평을 받고 있습니다. 페르 스벤손은 68세의 나이로 세상을 떠났습니다.
Journalisten, författaren och tidigare DN-medarbetaren Per Svensson har avlidit vid 68 års ålder.
Han var en av de mest tongivande kulturskribenterna i Sverige och förkroppsligade ett berättande med stor nyfikenhet, kritisk skärpa och språklig lyskraft.
– Jag uppskattade honom enormt som kollega och som skribent.
Han var med sin bildning och stilistiska förmåga som en egen kultursida, oavsett om ämnet gällde den modernistiska arkitekturen i Täby eller liberalismens dilemman.
Per Svensson stod upp för centrala värden i svensk demokrati, säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.
Per Svensson var politisk redaktör på Dagens Nyheter 2018–2019 och därefter skribent på DN Kultur.
Dessförinnan var han under 20 års tid verksam på Expressen, först som reporter och senare kulturchef (2002–2008).
Han var även chefredaktör på Kvällsposten 2001–2002, och kolumnist på Sydsvenskans kulturredaktion.
Foto: Daniel Nilsson Han blev för sitt skrivande flerfaldigt prisbelönad, bland annat med Stora journalistpriset 1997, Dagens Nyheters kritikerpris Lagercrantzen 2012 och Jolopriset 2013.
Han utsågs också till hedersdoktor vid fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet.
Per Svensson föddes den 1 augusti 1956 i Ljungby utanför Kalmar, och var sedan 1980-talet bosatt i Malmö, men växte upp i Täby.
Ungdomsåren där återkom han ofta till – utifrån folkhemsförortens och modernitetsframväxtens perspektiv.
Stadsutvecklingen var också temat för hans bok "Storstugan eller När förorten kom till byn", för vilken han Augustprisnominerades 1997.
Ett kvartssekel senare, 2023, fick han verkligen priset för årets fackbok.
Då för biografin om konstnären Anders Zorn, "Zorn. Ett liv, en tid".
Juryns motivering menade att boken "placerar den världskände konstnärens liv i tiden och rummet", något som också pekar mot Svensson signum som skribent – hans förmåga att sätta individens berättelse i ett större historiskt och kulturellt sammanhang.
– Per hade alltid läst något nytt och var ständigt intresserad av att diskutera, även när han egentligen behövde rusa i väg till Centralen för att hinna med tåget hem till Malmö, minns Peter Wolodarski.
Foto: Alexander Mahmoud Som författare och skribent var Svenssons teman ofta inriktade på samhällsfrågor och identitet.
I boken "Svenska hem" (2015) skildrar han hemmets moderna idéhistoria, men utan att fastna i inredningsdetaljer eller möblemang – redan i inledningen dras paralleller till H G Wells science fiction-roman "Tidsmaskinen" från 1895.
Att kapitlen bär namn som "Hem till skyn" eller "Löss och människor" är också exempel på Svenssons sätt att skriva – associativt och flyhänt, analytiskt men alltid språkligt lekfullt.
"Det är med stor sorg som vi mottagit beskedet att Per gått bort", skriver Daniel Sandström, förläggare på Albert Bonniers Förlag, i ett uttalande till TT.
"Han förkroppsligade det bästa i den svenska offentligheten. I honom fanns bildningen, språket, upplysningen, samtalet – den civiliserade striden för det som är rätt, drömmen om ett öppet samhälle. Per var en vän, uppskattad kollega och en intellektuell förebild. Han blir djupt saknad, men aldrig glömd", skriver Sandström.
På 1990-talet gjorde Svensson sex reportageresor till Jugoslavien före, under och efter inbördeskriget.
I förordet till boken "Hem till kriget" (1992) skrev han: "Den som gör anspråk på att heltäckande analysera och förklara kriget i ex-Jugoslavien är antingen Gud Fader eller också lögnare. Jag vill inte vara vare sig den ena eller det andra. Jag är journalist och stolt över att vara det. Och journalistikens första budord är: Du ska inte ljuga!" Även den nästkommande boken, "Den leende mördaren" från 1994, handlade om sätt att försöka förstå mänsklig brutalitet, och analyserade bland annat Catrine da Costa-fallet och massmördaren Mattias Flink i Falun.
Foto: Joakim Roos Svensson var i sina artiklar, och inte minst i fackboken "Vasakärven och järnröret. Om den långa bruna skuggan från Lund" (2014), en tydlig röst mot populism, rasism och nationalism – för detta belönades han 2020 med Frihetspennan, som delas ut av Stiftelsen Torgny Segerstedts minne.
I motiveringen står det att han "oförtröttligt argumenterar perspektivrikt och med en djupgående kunskap mot alla försök att normalisera rasism, trångsynt nationalism och auktoritär populism".
2014 skrev Per Svensson en artikel för SAS resemagasin om den skandinaviska främlingsfientlighetens historia som ledde till en politisk storm i Norge och Sverige.
Hela utgåvan drogs in efter kritik från högerpopulistiska Fremskrittspartiet, vilket Svensson kommenterade i en intervju med Aftonbladet: "Bara för att ett parti växer sig stort hos väljarna betyder inte det att partiet har rätt att skriva om historien." Den indragna texten publicerades i stället stort i Dagens Nyheter och Sydsvenskan.
Per Svensson var gift med litteraturvetaren Ann‑Sofi Ljung Svensson.
1987 fick de dottern Amanda Svensson, i dag prisad och hyllad romanförfattare.
Per Svensson blev 68 år.
