살충마 등검은말벌, 스웨덴 위협… 꽃가루 매개 및 생태계 교란 우려

Den oönskade och invasiva arten sammetsgeting, som härstammar från Sydostasien, har setts för första gången i Danmark.Oron växer nu för att den ska ta sig till övriga Skandinavien och Sverige, där den kan orsaka stor skada för bipollineringen och ekosystemet, enligt biologen Didrik Vanhoenacker.

Sammetsgetingen, som även kallas mördargeting, klassas som en invasiv art och om man ser en uppmanar Naturvårdsverket till att rapportera in detta till myndigheten.

Den har redan hunnit etablera sig i flera regioner i södra Frankrike, Spanien, norra Italien och Portugal, men även norrut mot Belgien, Nederländerna och Tyskland.

Även till Storbritannien har sammetsgetingen spridit sig, men där har man gjort intensiva försök för att bli av med den, enligt Didrik Vanhoenacker, som är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

– Den kommer inte att gå att hålla borta från Storbritannien, inte Sverige heller, säger han.

Nu har sammetsgetingen för första gången observerats i Skandinavien, på danska Fyn, enligt NRK.

Bidragande till att arten har migrerat norrut i Europa är klimatförändringarna och varmare väder.

– Den kommer rimligen att ha en nordlig gräns, eftersom sammetsgetingen är mer värmekrävande än den europeiska bålgetingen.

Men i och med att klimatförändringarna orsakar allt varmare temperaturer norrut så är det svårt att förutsäga hur långt den tar sig, säger Didrik Vanhoenacker, som tror att den kan dyka upp inom några år i Sverige.

Fakta.Så skiljs getingarterna åt Sammetsgetingen kan lätt förväxlas med den europeiska bålgetingen, men det finns vissa kännetecken som särskiljer dem.

Bland annat har sammetsgetingen ett bredare brunrött band längst ner på bakkroppen samt en svart mellankropp och bakhuvud.

Bålgetingen har i stället flera starka gula band på sin bakkropp.

Var de föredrar att bygga bo skiljer sig också åt.

Sammetsgetingen bygger gärna bo i det fria, kanske hängande i ett träd.

Bålgetingen söker sig i stället till håligheter eller byggnader när den ska bygga bo.

Visa mer Visa mindre Det skulle kunna få konsekvenser för pollineringen i Sverige när sammetsgetingen matar sina yngel med honungsbin, vilket oroar biodlare.

Dess etablering hotar även ovanliga biarter.

– Rollen som sammetsgetingen har i ekosystemet påminner om bålgetingens.

Den största risken är att invasiva arter tenderar att bli mycket talrikare på en ny plats jämfört med den gamla.

Effekten blir då betydligt jobbigare för biodlare och ovanliga bin.

Enligt Naturvårdsverket är den invasiva sammetsgetingen nästan omöjlig att bli av med, när dess bon är svåra att lokalisera och att den kan röra sig på stora avstånd, när den kan flyga flera mil.

Den europeiska bålgetingen skiljer sig från den asiatiska sammetsgetingen i utseendet.

Den har klargula band på sin bakkropp, i stället för det brunröda bandet.

Foto: Janerik Henriksson/TT Den asiatiska sammetsgetingens blotta närvaro upplevs som så skrämmande och stressande för honungsbin att de inte vågar flyga ut om sammetsgetingen är utanför.

Bina kan även bli aggressiva om sammetsgetingen går till attack.

Ett exempel på detta är när många arga bin gick till anfall mot flera personer i den franska staden Aurillac för över en vecka sedan, efter att ha känt sig hotade av att asiatiska sammetsgetingar närmat sig en bikupa som satts upp på ett hotells takterass, skriver The Guardian.

24 personer skadades, varav tre av dem allvarligt och fick föras till sjukhus.

En 78-åring fick återupplivas efter hjärt-lungstillestånd, uppger stadens borgmästare Pierre Mathonier.

– Bina hade fått sitt försvarssystem triggat och då blivit aggressiva mot allt som man upplever som hot, även människorna som var i närheten, säger Didrik Vanhoenacker.

Läs mer: Här är de invasiva arterna som hotar ekonomi och ekosystem