수면 아래 수영의 숨겨진 경쟁: "돌고래처럼"

Simningens nya stjärnskott USA:s Gretchen Walsh är bäst av alla på det allt viktigare undervattensarbetet.– Hon har en rörlighet som inte många andra har.

De flesta hade gått sönder om de hade försökt kopiera henne, säger det svenska hoppet i VM Sara Junevik.Junevik berömmer sin konkurrent, men avslöjar också att hon själv har gjort förändringar och förbättringar.

För publiken på plats under simtävlingar är det som händer under ytan en hemlighet.

Det är inget som de kan uppfatta med blotta ögat.

Samtidigt kan det vara där som medaljkampen avgörs.

En stark undervattenskick, där simmaren lyckas utnyttja den fart som start och vändningar ger samt det faktum att vattenmotståndet är mindre under ytan, kan vara helt avgörande.

– Jag skulle säga att undervattensarbetet blivit allt mer avgörande, både på 50 och 100 meter, säger svenska landslagssimmaren Sara Junevik.

Sara Junevik har sedan OS i Paris förändrat sitt undervattensarbete, och det har gett resultat.

Foto: Pi Frisk Hur skulle du beskriva att en bra kick under vattnet ska se ut?

– Det ska vara en avslappnad vågliknande rörelse, ja du ska likna en delfin, säger Sara Junevik.

– När man får till en riktigt bra kick är det nästan som om man då får ström genom hela kroppen.

Man kommer framåt på ett enkelt och effektivt sätt, och det känns nästan som man då flyger upp ur vattnet.

USA:s Gretchen Walsh, som tog sju guld i december månads kortbane-VM och satte flera världsrekord, har tagit undervattensarbetet till nästa nivå till stor del tack var sin exceptionella rörlighet.

Ingen kvinnlig simmare är lika bra som Walsh under ytan, och i långbane-VM i Singapore, som inleds på söndag, är hon guldfavorit på både 50 och 100 fjäril.

Simmarna får vara under ytan som längst i 15 meter i samband med start och vändningar.

Det är drygt 33 procent av loppen i långbana.

Foto: Pi Frisk Det är fortfarande en tid kvar till långbane-VM i Singapore inleds när DN träffar Sara Junevik i Eriksdalsbadet.

När vi ses för att få följa med henne under ytan har 25-åriga Junevik, som förra sommaren vann EM-guld på 50 meter fjärilsim, just avslutat ett träningspass.

I en simvärld under ständig utveckling är undervattensarbetet – med det avses de första 15 meterna i samband med starten och 15 meter efter vändningarna – ofta i fokus.

Det är där den största förbättringen har gjorts de senaste tio åren, och därför en viktig förklaring till varför nya rekord med jämna mellanrum sätts.

USA:s Gretchen Walsh innehar för närvarande fem världsrekord, 100 meter fjärilsim i långbana samt 50 och 100 meter fjärilsim, 50 meter frisim och 100 meter medley i kortbana.

Foto: Denes Erdos/AP När vi frågar Sara Junevik om hon i vattnet kan visa var det är som gör Gretchen Walsh undervattensarbete så speciellt skrattar hon gott, och säger att det är omöjligt att efterlikna Walsh.

– Bevisligen håller Walsh kropp för att göra kickarna på det sättet som hon gör, men vi andra får nog fortsätta att vara avundsjuka, säger Sara Junevik och skrattar.

Något som Sarah Sjöström också har konstaterat.

– Jag har försökt att kicka på samma sätt, men när jag gör det känns det som om alla kotor flyger iväg och jag får ryggskott, har Sjöström tidigare sagt till DN.

Däremot har Sara Junevik inga problem att prata om det.

– Hon är så stark i benen att hon får otroligt mycket fart med sig, och får därmed till ett väldigt effektivt undervattensarbete.

Så hon utmärker sig verkligen, säger Junevik.

22-åriga Walsh rörelsemönster under vattnet, där hon hämtar mycket av kraften från bålen, är konsekvent.

Det gör att hon får ett väldigt bra flow, och tack vare hennes benstyrka blir kickarna kraftfulla.

Sara Junevik menar att även om Walsh naturligtvis tränar på kickarna är en stor del också en medfödd talang.

– Sedan har hon sett till att använda sig av den fördelen, och utvecklat den delen.

Sara Junevik jobbar numera mer med överkroppen under vattnet för att få till stora kickar.

Foto: Pi Frisk I långbana tillbringarna simmarna drygt 33 procent av loppet under vattnet.

Hur håller ni koll på att ni inte är kvar längre än 15 meter?

– Jag brukar räkna kickarna.

För att få en känsla hur många jag ska göra är det något som vi regelbundet tränar på och filmar.

Det är ju också beroende på hur fräsch jag är i loppet, så det är något som jag måste ha i åtanke när jag tävlar, berättar Sara Junevik.

Det hör inte till vanligheterna att simmarna stannar under ytan för länge, men det hände bland annat under OS i Paris.

Brittiske ryggsimmaren Luke Greenbank var i storform och trodde att han enkelt hade tagit sig vidare till semifinalen på 200 meter ryggsim.

Men han tog ut glädjen för tidigt.

Greenbank diskades eftersom han hade missat med runt 50 centimeter.

Den troliga förklaringen var kort och gott han har var i så bra form att kickarna tog honom längre framåt än vanligt, och han därför borde ha minskat dem.

Hur är känslan när du kommer upp till ytan efter att ha fått till stora och kraftfulla kickar?

– Det kan faktiskt finnas en liten fara just i det momentet.

Är farten "lite för bra" finns en risk att du går upp för snabbt, och då blir det som om du river i vattnet när du börjar simma.

Så det är en fin balans där du i de första armtagen inte ska pusha dig själv till 100 procent.

För att komma in i simningen försöker jag simma de tre första armtagen avslappnat.

Speeden har jag ändå med mig.

Efter det börjar jag sedan accelerera, säger Sara Junevik.

"Jag har alltid varit som en fisk i vattnet", säger 25-åriga VM-hoppet Sara Junevik.

Foto: Pi Frisk Även om Gretchen Walsh är snabbast av alla under vattnet, är Sara Junevik också bra på det.

– Jag har alltid varit som en fisk i vattnet, säger Sara Junevik och skrattar.

– Redan som ung – när jag simmade i Leksand där jag växte upp – var kickarna något som kom naturligt.

Jag blev också tidigt skolad i hur jag skulle göra dem och det är viktigt att lära sig rätt från start, fortsätter hon.

– Men viktigast av allt tror jag är att jag alltid har tyckt det varit kul att köra under vattnet.

Eftersom det går lite snabbare då kan man trycka på lite mer där.

Trots att Juneviks undervattensarbete alltid hållit hög klass bestämde hon sig i höstas för att testa något nytt.

Både för att försöka ta nästa steg i utvecklingen, och för att se om en förändring kunde vara mer skonsam för ryggen.

– Tidigare har jag varit stilla med höften och tryckt på mer med benen, men jag har gått över till att försöka få min överkropp att jobba mer för att få färre kickar och mer power i varje kick, berättar hon.

– Jag märker hur bra det är för min rygg, som till och från har varit ett orosmoment, att använda hela kroppen.

För musklerna i magen skapar liksom en kompensation för belastningen på ryggen.

Sedan flera år tillbaka tränar Sara Junevik på Eriksdalsbadet tillsammans med flera av Sveriges övriga VM-simmare, och hon skrattar gott när hon ser att Sophie Hansson försöker få hjälp att få ordning på sin cykel efter ett av otaliga träningspass.

Foto: Pi Frisk Till sin hjälp i förändringsarbetet har Sara Junevik utöver tränaren Antonio Lutula också haft den franska VM-medaljören på 50 fjärilsim Melanie Henique, som numera tränar med några av Sveriges bästa simmare på NEC, nationella elitcentrat på Eriksdalsbadet.

– Hon är väldigt duktig på undervattensarbete, och har själv en väldigt stor kick så hon har hjälpt mig mycket med teknikövningar.

Har det varit svårt att lära om?

– Otroligt svårt, svarar Sara Junevik snabbt.

– När man simmar långt och lugnt och bara ska fokusera på just den teknikövningen är det inga problem, men så fort jag ska köra snabbt eller från pallen tar muskelminnet över och då händer det att jag går över till de snabba små kickarna igen.

Under SM i juni fick hon dock ett bevis på att förändringen gjort att något bra blivit ännu bättre när hon sänkte sitt eget personliga rekord med 18 hundradelar när hon simmade på 25,50.

Det är den sjätte snabbaste tiden i världen i år.

Fakta.Undervattensarbete Det som i simningen benämns som undervattensarbete är den tid som simmarna tillbringar under ytan i samband med starten, och vid vändningar.

Som längst får simmarna vara under vattnet och kicka i 15 meter.

I långbana tillbringar simmarna därmed 33 procent av loppet under ytan.

I kortbana är det hela 60 procent av loppet.

Fjärilsimskickar, där båda benen rör sig tillsammans, är tillåtna även i frisim och ryggsim under ytan.

Bröstsimmare får dock som mest göra en kick i samband med start och vändning.

Visa mer Visa mindre