보스니아, 또 다른 우크라이나가 될 수 있다 – 절대 일어나선 안 돼

Det delade Bosnien Hercegovina kan bli Putins nya krigsfront för att expandera sin intressesfär i östra Europa.Det säger Aida Hadžialić, född i Bosnien, flykting till Sverige som blev Sveriges yngsta minister och nu är finansregionråd i Stockholm.

Hon är i Bosnien för att hedra offer och deras anhöriga efter folkmordet i Srebrenica i dag fredag för 30 år sedan.

Aida Hadžialić är i Bosnien och Hercegovina på 30-årsdagen till folkmordet.

Men hon besöker inte sin födelseort Foča i östra Bosnien, som ligger i den fristående serbiskdominerade delen av landet.

– Jag vågar inte åka till Foča.

Man vet inte vad som kan hända där.

Där förnekas krigsbrotten samtidigt som man glorifierar dömda krigsbrottslingar som Ratko Mladić, säger Aida Hadžialić.

Även i Foča fördrevs, torterades och dödades bosniaker, enligt Human Rights Watch.

Före kriget bodde cirka 20 000 icke-serber i staden, i dag några hundra.

(Se faktaruta nedan.) Aida Hadžialić utanför Srebrenica-museet i Sarajevo.

Foto: Ammar Talić Aida Hadžialić föddes i Foča 1987.

Hennes familj flydde 1992 och placerades i en förläggning i Värmland.

2012 tog Aida juristexamen i Lund.

Hon blev socialdemokratiskt kommunalråd i Halmstad när hon var 23 år.

Som 27-åring blev hon Sveriges näst yngsta stadsråd hittills, som gymnasie- och utbildningsminister.

Idag är hon finansregionråd i Region Stockholm.

Nu varnar hon för att Bosnien och Hercegovina redan är en del av Putins intressesfär i Europa och att Bosnien kan gå samma öde till mötes som Ukraina.

– Entiteten Republika Srpska utgör 49 procent av Bosnien och Hercegovina och styrs i praktiken av Milorad Dodik.

Han är en Putin-lakej som regelbundet besöker Moskva och använder det i sin maktutövning.

Det är en farlig situation då landet inte är med i EU eller Nato, säger Aida Hadžialić.

Bosnien-Hercegovina består sedan Daytonavtalet av två delar, en styrd från huvudstaden Sarajevo och en del styrd från Banja Luka, se grafik nedan.

Så har det varit sedan fredsavtalet i Dayton 1995.

– Bosnien och Hercegovina har en konstitutionell ordning som skapar etnisk uppdelning och driver extrem nationalism.

Det gör det omöjligt att styra landet.

Risken för konflikt och krig finns hela tiden, säger hon.

Länk till grafik När Ryssland startade det fullskaliga kriget mot Ukraina 2022 skyndade sig EU att göra Bosnien och Hercegovina till ett så kallat kandidatland till EU.

Men sedan har processen bromsat in.

Aida Hadžialić vid Latinska bron, där skotten i Sarajevo inträffade.

Foto: Ammar Talić – Milorad Dodik stoppar effektivt de reformer som behövs för att bli medlem i EU, exempelvis kring rättssystemet.

Aida Hadžialić låter upprörd när hon pratar om Sveriges och EU:s undfallenhet.

Hon vill att man kräver reformer som gör Bosnien och Hercegovina till en liberal demokrati, och därmed redo att bli medlem i EU och Nato.

– Om Putin skulle säga att det är dags att skapa en ny front i Europa, så är jag övertygad om att Milorad Dodik skulle medverka till det.

Då blir Bosnien ett nytt Ukraina, säger Aida Hadžialić.

– Så får det bara inte bli.

Sverige och EU måste höja rösten för att Bosnien ska bli som alla andra europeiska länder, säger hon.

Aida Hadžialić tycker att Sverige har anledning att vara mer aktivt för att stabilisera läget i Bosnien och Hercegovina.

– En svensk FN-bataljon var den första som skickats till ett krig för att skapa fred.

Carl Bildt spelade en stor roll för att få slut på Balkankriget.

Nu bor 100 000 välintegrerade svenskbosnier i Sverige, säger hon.

Men Aida Hadžialić är orolig för att omvärldsläget har skapat trötthet snarare än ork att agera.

– Det kan vara så att vissa har gett upp Bosnien.

Men det får inte hända.

Det handlar om Europas framtid och att stå upp för den regelstyrda världsordningen, säger hon.

Aida Hadžialić, tvåa från vänster blev gymnasie- och kunskapslyftsminister i Stefan Löfvens S-regering 2014.

Då var hon 27 år.

Foto: Patrik Österberg/TT Folkmordet i Srebrenica för 30 år sedan ● Under en vecka dödades mellan 7 000 och 8 000 muslimska män och pojkar i Srebrenica.

De mördade och deras anhöriga hedras i dag fredag den 11 juli.

● Folkmordet i Srebrenica 1995 anses vara Europas värsta brott sedan andra världskriget (nu sannolikt i konkurrens med det som händer i Ukraina).

● Efter att ha lovat Srebrenicas invånare skydd backade FN och Nato.● En ensam nederländsk FN-bataljon misslyckades att försvara staden.

Trots flera vädjanden från den bataljonen på marken godkändes inte flyganfall av Nato, vilket anses kunnat ha förhindrat folkmordet.

● Den ansvarige serbiska befälhavaren Ratko Mladic dömdes till livstids fängelse för folkmord av FN-tribunalen i Haag först 2017.

● Radovan Karadžić var den civila ledaren för serberna i Bosnien.

2019 dömdes han till 40 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten.

Källa: Human Rights Watch och Forum för levande historia Visa mer Visa mindre Utgrävning av massgrav 2001, sannolikt med offer från massakern i Srebrenica 1995.

Foto: Amel Emric/AP Utrotning i Aidas Hadzialic födelsestad i Bosnien ● Staden Foča (ca 40 000 invånare) togs 1992 över av bosnienserbiska civila, polis- och militära tjänstemän, i samarbete med paramilitära trupper.

● De upprättade en krigstida regering, "Kriskommittén", för att planera och genomföra fördrivning av icke-serber.

● Med en kampanj övertygade Kriskommittén den lokala bosnienserbiska befolkningen om att de var hotade av en muslimsk fundamentalistisk kupp.

● Ett nätverk av fångläger upprättades, där icke-serbiska civila frihetsberövades, torterades, våldtogs och antingen fördrevs, dödades eller försvann.

● Företag och egendomar som tillhörde icke-serber exproprierades eller förstördes.

● 1992 hade Foča cirka 20 000 icke-serbiska invånare.

Idag några hundra.Källa: Human Rights Watch Visa mer Visa mindre Läs mer: De lever intill sina barns gravfält och granne med forna fiender