자녀의 극단주의 단체 가입 징후
미성년 자녀가 극단주의 단체에 연루된 정황이 포착되면서, 부모의 역할과 책임에 대한 논의가 뜨겁게 일고 있습니다. 이와 관련하여, 스웨덴 이민부 장관 요한 포르셀(Johan Forssell)의 십 대 아들이 극우 단체에서 활동한 사실이 밝혀지면서, 사회적 파장이 일고 있습니다. 이에 대해, 극우주의 연구 권위자인 크리스테르 맛손(Christer Mattsson) 교수는 부모들이 주의해야 할 여러 경고 신호들을 제시했습니다.
경고 신호: 자녀의 변화에 주목하라
맛손 교수는 여러 가지 경고 신호에 주목할 것을 강조했습니다. 그는 여러 해 동안 나치 및 그 가족들을 인터뷰하며 얻은 경험을 바탕으로, 부모들이 자녀의 극단주의 연루를 의심할 수 있는 구체적인 징후들을 다음과 같이 설명했습니다.
- 대화의 변화: 자녀가 특정 이념, 특히 인종차별적 또는 여성 혐오적인 발언을 자주 사용하기 시작하는 경우
- 침묵의 시작: 갑자기 특정 주제에 대한 언급을 피하거나 대화를 중단하는 경우. 이는 자녀가 극단주의적 신념을 내면화했거나, 반대로 그러한 발언이 더 이상 허용되지 않는 환경에 놓였음을 의미할 수 있습니다.
- 활동 및 교우 관계의 변화: 이전과 다른 활동에 참여하거나, 새로운 친구들과 어울리는 경우. 특히, 기존의 활동을 중단하고, 부모가 알지 못하는 단체나 모임에 참여하는 것은 주의해야 할 징후입니다.
부모의 역할과 책임
맛손 교수는 또한, 부모가 자녀의 변화를 인지하고 적절하게 대응하는 것이 중요하다고 강조했습니다. 그는 다음과 같은 질문을 던지며, 부모가 자녀의 행동에 대해 주의 깊게 관찰하고, 필요한 경우 전문가의 도움을 받을 것을 권고했습니다.
"자녀가 왜 집에서 가까운 헬스장이 아닌, 다른 지역의 헬스장에서 운동을 시작했는지 생각해 보십시오."
온라인 활동에 대한 관심 역시 중요합니다. 맛손 교수는 오프라인에서의 자녀의 친구 관계만큼이나, 온라인에서의 관계에도 관심을 기울여야 한다고 강조했습니다.
마지막으로, 맛손 교수는 다른 부모들을 비난하기보다는, 어려운 상황에 처한 부모들을 지원하고, 자녀가 극단주의 단체에 빠지게 된 근본적인 원인, 즉, 소속감 부족이나 사회적 고립감에 대한 이해가 필요하다고 역설했습니다.
Tecken på att ditt barn hamnat i extremistkretsar Förälderns ansvar har blivit en het fråga då det står klart att migrationsminister Johan Forssells (M) tonårsson varit aktiv i högerextrema kretsar.Forskaren Christer Mattsson, som har intervjuat nazister och deras anhöriga i flera år, pekar på flera varningssignaler för föräldrar.
1/2I Christer Mattssons forskning utgår han från två huvudgrupper.
De som fått med sig de högerextrema värderingarna hemifrån och de som fått det till sig på annat sätt.
Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT2/2Christer Mattsson forskar om högerextremism och våld vid Göteborgs universitet.
Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT1/2I Christer Mattssons forskning utgår han från två huvudgrupper.
De som fått med sig de högerextrema värderingarna hemifrån och de som fått det till sig på annat sätt.
Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT2/2Christer Mattsson forskar om högerextremism och våld vid Göteborgs universitet.
Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT– Som förälder och pappa blir man chockad och förfärad, sade Johan Forssell till TV4 på torsdagsmorgonen.Forssell menar att han själv inte hade märkt sonens aktiviteter.
Enligt ministern var det först när Expo gick ut med sin granskning, och när Säpo i samma veva informerade honom, som han fick vetskap om situationen.– När jag har intervjuat föräldrar som blivit överraskade över att deras barn är i de här kretsarna, så behöver de processa vad som hänt för att förstå vad som ligger bakom, säger Christer Mattsson, professor som forskar om högerextremism och våld vid Göteborgs universitet.I sin forskning har Christer Mattsson intervjuat nazister, men också deras anhöriga.– När värderingarna inte finns i hemmet så har det ändå funnits en vetskap om att barnen har rasistiska eller misogyna idéer.
Det har kommit i uttryck i olika sammanhang och det kan mycket väl uppfattas som en tonårsrevolt, säger Mattsson.Förutom att reagera på hur barnet pratar, så gäller det att reagera när personen plötsligt slutar att prata.– Det är väl en av de mest tydliga tecknen.
Om rasistiskt prat tystnar är det antingen för att personen har kommit till insikt eller att personen har radikaliserats.Byte av aktiviteter och umgänge är även faktorer att vara uppmärksam på.– Varningssignalerna är också en del av vad det är att vara tonåring.
Tonåren måste få hända, men man måste ha lite uppsikt, säger Mattsson och tillägger:– Man ska fråga sig varför ens barn börjar träna tre kommuner bort, samtidigt som det finns åtta gym i kommunen där man bor, säger Mattsson.Det gäller att vara lika vaksam på vad som sker i mobilen.– De flesta föräldrar vill ju veta vilka barnet umgås med offline, det ska man också vilja online, säger Mattsson.Utöver det menar han att det är barnets behov som är den verkliga frågan, då exempelvis brist på gemenskap och sammanhang är vad de unga männen söker efter i dessa kretsar.– Vi ska inte döma andra föräldrar som hamnar i svåra situationer.
Vi ska påtala föräldraansvaret, men vi ska också stötta där det inte räcker till.
