해양 생물의 이동 경로와 서식지를 밝히는 대규모 연구 결과 발표, 해양 보호 구역 설정에 중요한 시사점 제시
해양 생물의 대규모 이동 경로 연구
최근 발표된 과학 저널
Science 에 실린 획기적인 연구는 바다거북, 고래, 앨버트로스 등 해양 생물들이 전 세계 바다에서 어떻게 이동하고, 특정 해안 지역에 모이는지를 보여줍니다. 이 연구는 해양 생물 보호를 위한 중요한 정보를 제공하며, 해양 보호 구역 설정에 필요한 기초 자료로 활용될 것으로 보입니다.
111종 해양 생물, 1만 3천 개체 데이터 분석
스웨덴 룬드 대학교 생물학 교수인
수잔네 오케손(Susanne Åkesson) 은 “생물학과 생태학 분야에서 이처럼 방대한 규모의 연구는 드물다”고 언급했습니다. 이 연구에는 1985년부터 2018년까지 수집된 12,794개 개체의 지리적 데이터가 포함되었으며, 펭귄, 고래, 상어, 물개, 북극곰, 듀공, 바다거북 등 총 111종의 대형 해양 생물이 연구 대상에 포함되었습니다.
주요 이동 경로 및 서식지
연구 결과에 따르면, 해양 생물들이 특히 많이 모이는 지역은 다음과 같습니다.
- 인도양: 주요 이동 경로 및 서식지
- 미국 서부 해안 지역: 중요한 서식지
- 남극: 다양한 해양 생물의 서식지
- 아조레스 제도(Azorerna) 주변 대서양: 번식 및 휴식 장소
- 북아프리카 해안: 이동 및 먹이 활동 지역
해양 보호 구역 확대의 필요성
연구진은 현재 8%에 불과한 해양 보호 구역을 유엔(UN) 목표인 30%까지 확대하는 것의 중요성을 강조했습니다. 하지만, 플라스틱 오염과 기후 변화와 같은 위협은 전 세계적으로 발생하며, 보호 구역 설정만으로는 해결하기 어렵다고 지적했습니다.
추가 조치의 필요성
연구진은 해양 생물 다양성을 유지하기 위해 다음과 같은 추가 조치가 필요하다고 제안했습니다.
- 선박 운항 제한: 민감한 해역에서의 선박 운항 자제 및 저속 운행
- 어업 규제 강화: 어획량 제한, 어구 사용 제한 등
수잔네 오케손 교수는 “일부 어업 방식은 이미 개선되었으며, 예를 들어 앨버트로스를 많이 잡았던 긴 선상 낚시는 심해에서 어구를 사용하는 방식으로 바뀌었다”고 설명했습니다. 또한, “브라질 해안의 불법 어업 감소로 인해 아센션 섬(Ascension) 인근 바다거북 개체 수가 회복되었다”고 덧붙였습니다.
연구 개요
이 연구는 호주 국립 대학교의 해양 생태학자 아나 세케이라(Ana Sequeira) 가 이끌었으며, 과학 저널 Science 에 “Global tracking of marine megafauna space use reveals how to achieve conservation targets” 라는 제목으로 게재되었습니다. 스웨덴 해역은 이번 연구 대상에 포함되지 않았습니다.
Unik studie visar var havens stora djur samlas Forskare har i en unikt stor studie kunnat visa hur och var havssköldpaddor, valar, albatrosser och andra marina djur färdas i haven och samlas längs kuster.
Kunskapen ger viktigt underlag för beslut om vilka havsområden som i första hand bör skyddas.
1/3En grön havssköldpadda, eller soppsköldpadda, fångad på bild utanför Galapagosöarna.
Den lever i grunda tropiska och subtropiska vatten och kan bli upp till 200 kilo tung.
Arkivbild.
Foto: Alie Skowronski/AP/TT2/3De gulgröna områdena har högst förekomst av havsdjur.
Foto: Anders Humlebo/TT3/3Knölvalen simmar tusentals kilometer mellan polarhaven där den lever sommartid och tropiska hav där den fortplantar sig vintertid.
Knölvalen på bilden fångades på bild utanför Port Stephens i Australien.
Foto: Mark Baker/AP/TT1/3En grön havssköldpadda, eller soppsköldpadda, fångad på bild utanför Galapagosöarna.
Den lever i grunda tropiska och subtropiska vatten och kan bli upp till 200 kilo tung.
Arkivbild.
Foto: Alie Skowronski/AP/TT2/3De gulgröna områdena har högst förekomst av havsdjur.
Foto: Anders Humlebo/TT3/3Knölvalen simmar tusentals kilometer mellan polarhaven där den lever sommartid och tropiska hav där den fortplantar sig vintertid.
Knölvalen på bilden fångades på bild utanför Port Stephens i Australien.
Foto: Mark Baker/AP/TTStudien, som publicerats i Science, sammanställer geodata från närmare 13 000 pingviner, valar, hajar, sälar, isbjörnar, sjökor och sköldpaddor med flera – totalt 111 större marina arter.– Jag tror inte jag har sett något liknande i storlek inom biologi och ekologi tidigare, säger Susanne Åkesson, professor i biologi vid Lunds universitet.Hon har bidragit med rön om hur soppsköldpaddor flyttar mellan Brasiliens och Uruguays kuster till den lilla ön Ascension mitt i södra Atlanten, där de parar sig och lägger ägg.När hennes och de övriga närmare 400 forskarnas bidrag lades samman framträdde havsdjurens stora flyttstråk och samlingsplatser, en del gemensamma för flera arter.Alla tusentals positionsangivelser från de sändarförsedda djuren visar att deras rutter och levnadsområden omfattar hela 70 procent av jordens havsyta.
Framför allt rör sig djuren i Indiska oceanen, väster om USA, Antarktis och delar av Atlanten, som kring Azorerna och den nordafrikanska kusten.I nästa steg undersökte forskarna i vilken grad ett utökat skydd av havsområden skulle kunna säkra djurens fortlevnad.
I dag är bara en bråkdel av haven, drygt 8 procent, skyddade men FN har satt som mål att andelen ska öka till 30 procent.Forskarnas slutsats är att 30 procent inte kommer att räcka.
De stora hoten i form av plastföroreningar och effekter av klimatförändringar är globala och upphör inte med skyddade havsområden.Skador orsakade av sjöfart och fiske kan undanröjas i skyddade områden, men kvarstår i andra viktiga, oskyddade områden.
Därför behövs fler åtgärder om den biologiska mångfalden i haven ska kunna hållas intakt, enligt forskarna.
Det kan handla om krav på sjöfarten att undvika eller hålla lägre fart i känsliga områden och skärpta krav på fiskegränser och -redskap.– En del fiskemetoder har redan förändrats, som långrevsfiske som tidigare fångade många albatrosser.
Det har tvingat fram metoder som sänker revarna på djupare vatten, säger Susanne Åkesson och ger ett annat exempel:– Populationen av soppsköldpaddor vid Ascension har återhämtat sig sedan det illegala fisket längs Brasiliens kust minskat.Om studienI studien sammanställdes geografisk data om 111 större marina djurarter (fåglar, fiskar, kräldjur och däggdjur).
En del av arterna är hotade, andra inte.
Antalet individer som ingick var 12 794.
Geodatan hade samlats in under åren 1985–2018.Sammanställningen visar att särskilt viktiga områden för de större marina djuren är Indiska oceanen, kustområdena längs västra USA, Antarktis.
norra Atlanten och Atlanten kring Azorerna, längs den nordafrikanska kusten och Sydafrika.
Havsområden kring Sverige ingår inte i studien.Studien har letts av marinekologen Ana Sequeira vid Australian National University.
Den vetenskapliga artikeln i Science heter Global tracking of marine megafauna space use reveals how to achieve conservation targets.Källor: Susanne Åkesson och The ConversationVisa merVisa mindre
