1800년대 사무라이가 현대 영화 촬영장에 떨어진다면? 준이치 야스다 감독의 영화, "A samurai in time"이 과거의 아름다움을 조명하며 관객들에게 웃음과 감동을 선사합니다. 세바스티안 린드발은 이 영화를 멸종해 가는 시대극 장르에 대한 애정이 담긴 러브레터라고 평가했습니다.
과거와 현재의 조우
19세기 사무라이가 현대 영화 촬영장에 나타난다는 설정은 코미디적 상황을 예고합니다. 야스다 감독의 작품은 문화적 충돌을 코믹하게 그려내는 동시에, 사라져가는 영화 세계에 대한 노스탤지어를 자극합니다.
영화 속에서, 문을 닫게 될 위기에 처한 사무라이 시대극 촬영장에서 사무라이 코사카 신자에몬(Makiya Yamaguchi)이 등장합니다. 그는 번개에 맞아 현대 시대로 시간 여행을 하게 됩니다. 이는 메이지 유신 이후 서구 문물을 받아들이며 변화를 겪는 일본의 모습과 대비됩니다.
시대극에 대한 오마주
"A samurai in time"은 시대극, 명예로운 삶, 그리고 영화 매체만큼이나 오래된 전통에 대한 오마주입니다. 야스다 감독은 패러디와 헌사를 절묘하게 조화시키며, 고루함과 과장됨 없이 과거를 그려냅니다.
코사카는 현대 영화 촬영장에서 자신이 잘못된 시대에 왔음을 깨닫습니다. 이는 장 르노 주연의 "방문객들"(1993)과 유사한 설정입니다. 검술 대결 장면은 웃음을 자아내지만, 영화는 곧 문화의 쇠퇴에 대한 슬픔을 이야기합니다. 스트리밍 시대에 영화를 사랑하는 관객이라면 누구나 공감할 수 있는 지점입니다.
코사카는 배역에 몰입하는 메소드 연기자로 오해받아, 자신의 검술 실력을 활용할 기회를 얻습니다. 조감독 유코(Yuno Sakura)는 그의 프로 정신에 매료되고, 무술 감독은 미래가 없는 직업에 뛰어들려는 그를 제자로 받아들입니다.
영화적 기법과 감동
저예산 영화임에도 불구하고, 뻣뻣한 카메라 워크는 독특한 매력을 더하고 과장된 촬영장 분위기를 살립니다. 코미디가 지나가고 드라마가 시작될 때, 시간 정지 기법을 활용한 실험적인 연출은 감독의 깊은 역사적 지식과 열정을 보여줍니다. 야스다 감독은 과거의 아름다움을 포착하고, 관객이 그 순간을 함께 음미하도록 이끌어갑니다.
더 읽어보기: 사라져가는 사무라이 영화들 - "고스트 도그: 사무라이의 길"(1999), "황혼의 사무라이"(2002), "라스트 사무라이"(2003).
참고 기사: 구로사와 아키라, 그의 70년 된 사무라이 영화가 여전히 최고인 이유
Det är bäddat för komiska kulturkrockar när en samuraj från 1800-talet plötsligt hamnar på en modern tv-inspelning.
Jun'ichi Yasudas prisbelönta "A samurai in time" är en charmig tidsresa och ett kärleksbrev till den utdöende jidaigeki-genren, skriver Sebastian Lindvall.
Komedi Betyg: 3.
Betygsskala: 0 till 5.
"A samurai in time" Manus och regi: Jun'ichi Yasuda.
I rollerna: Makiya Yamaguchi, Yuno Sakura, Norimasa Fuke med flera.
Längd: 2 tim 11 min (11 år).
Språk: japanska.
Biopremiär.
Visa mer Visa mindre Tradition och modernitet.
Konflikten däremellan är så söndertjatad att alla som läst en kurs, bok eller artikel om japansk film lär vilja kräkas bara man ens nosar på ämnet.
Inte för att man blir direkt illamående av "A samurai in time".
Jun'ichi Yasudas rara indiesuccé är lika mycket en kulturkrockande tidsresekomedi som ett nostalgiskt metarekviem över en förlorad filmvärld.
"Jidaigeki-genren är på väg att dö ut", sägs det på inspelningen av den nedläggningshotade samurajteveserie där Shinzaemon Kosaka (Makiya Yamaguchi) hamnar.
Han är en faktisk samuraj från 1800-talet som förflyttas till vår tid efter att han träffats av blixten, mitt under duell mot en rival från en klan som omfamnar den förändring som Japan stod inför efter Meijirestaurationen då det isolerade landet öppnade sig mot omvärlden.
Till skillnad från samtidsorienterade gendaigeki avser jidaigeki historiska dramer.
"A samurai in time" är en hommage i flera led: till kostymdramat, till att leva efter hederskodex, till en tradition lika gammal som filmmediet.
Snillrikt plockar manusförfattaren och regissören Jun'ichi Yasuda lagom mycket från historieböckerna för att göra en film som avspänt balanserar mellan att parodiera och kärleksbomba det föråldrade, utan att falla in i det slängigt nedlåtande eller högburet konservativa.
Makiya Yamaguchi spelar samurajen från 1800-talet som hamnar på en modern filminspelning.
Foto: Njutafilms Det dröjer inte länge förrän Kosaka inser att han vaknat upp i fel tid.
Det är ett klassiskt komediupplägg, liknande när Jean Renos riddare hamnar i moderna Frankrike i "Visitörerna" (1993).
Och visst är det kul att se Kosaka bryta in i en spelad konflikt med riktigt svärd, men just när man börjar undra hur konceptet ska hålla för en långfilm omfamnar "A samurai in time" vemodet, en sorgtyngd passion för kultur som håller på att förskjutas från mittfåran till marginalerna.
Som biografälskande cinefil i en strömmad värld är det lätt att relatera.
Kosaka får chans att dra nytta av sina livserfarenheter när han misstas för att vara en sällsynt ambitiös metodskådespelare.
Han bemästrar svärdstekniker som ingen annan och den söta regiassistenten Yuko (Yuno Sakura) dras till hans yrkesstolthet.
Produktionens seniora svärdstridskoreograf kan inte låta bli att ta honom under sin vinge, hur svårt det än kan verka för honom att någon skulle vilja ge sig in i en karriär utan framtid.
Filmens låga budget hörs och syns, men det stelt såpaliknande kameraarbetet bidrar med en visuell sparkravscharm som lyfter berättelsen och den överspelta inspelningsmiljön.
När det tokroliga rinner av och dramat tar en sorgligare vändning ges prov på experiment med frusen tid – i foto, klipp och koreografi – som visar att det bakom det billiga skalet finns historiekunnig entusiasm.
Jun'ichi Yasuda ser en skönhet i det förgångna som får honom att vilja stanna upp, beundra och dröja sig kvar i förtätade ögonblick.
Hans film får mig att vilja göra detsamma.
Se mer.
Föråldrade samurajer på film: "Ghost dog: The way of the samurai" (1999), "Twilight samurai" (2002), "Den siste samurajen" (2003).
Läs mer: Därför är Kurosawas sjuttioåriga samurajer fortfarande vassast i filmklassen
