DN의 여름철 추천 도서: 당신의 유형에 맞는 책

Längtar du efter din vattenkanna, centraleuropeiska bakgator eller en romantisk cykelfärd på en främlings pakethållare?DN tipsar om vad du ska läsa i sommar – baserat på sommarpersonlighet och sommarplaner.

För föräldern på stranden Illustration: Beata Boucht Kerstin Ekman, "Min bokvärld"(Albert Bonniers förlag) Släpp inte barnet med blicken!

Det är regel nummer ett, två och tre för föräldern på stranden och den regeln låter sig inte skojas bort.

Men om du har sällskap i badvaktsarbetet, och får några minuter här och där, är det en ynnest att följa Kerstin Ekman i hennes omläsningar av böcker.

I 24 lagom långa kapitel för den som inte har ansvarsfria dagar att ägna åt att själv försjunka i stora romaner, är Ekmans återblickar på verken som format henne som människa och författare rent underbara att ta del av.

Maya Angelou, "Brev till min dotter"(Övers.

Christian Ekvall, Bakhåll) Regel nummer ett, två och tre gäller.

Vid avlösning i barn- och badvaktandet, finns 28 korta och ändå så innehållsrika essäer (inklusive några dikter) av Maya Angelou att njuta och lära sig av.

Hon skriver om att bli gravid vid 16, om resor i världen, om poesin … om allt som är betydelsefullt, löjligt, intressant.

De personliga texterna riktar sig till en dotter Angelou själv aldrig fick: Väsentliga råd från en författarikon om hur livet egentligen ska levas.

Julian Barnes, "Om att ändra sig"(Övers.

Andreas Vesterlund, Bakhåll) Finns det något mer föräldralikt än att först säga nej och sedan ja?

Författare är visserligen usla ciceroner i livet, ändå är det svårt att föreställa sig mer passande lektyr för en badvaktande målsman än Julian Barnes essä "Om att ändra sig": Kort, lekfull och försåtligt enkel.

I det moderna identitetsbygget ingår att hålla fast vid åsikter och vanor.

Dumt och kontraproduktivt, menar Barnes och citerar surrealisten Picabia: "Våra huvuden är runda för att tankarna ska kunna ändra riktning." Förströelse för föräldrar: "Min bokvärld", "Brev till min dotter" och "Om att ändra sig".

För dig som ska tågluffa genom Europa "Att läsa är som bekant att resa." Illustration: Beata Boucht Herman Hesse, "Stäppvargen"(Övers.

Sven Stolpe, Albert Bonniers förlag) Det händer att denna tyska mellankrigstidsroman anklagas för att vara gymnasial, eller att det rör sig om mittlivskrislitteratur.

Om det nu vore så, vad är problemet?

Alla människor kommer någon gång i livet att kunna identifiera sig med Harry Haller, den ensamme grubblaren som en natt, på bedrövad promenad genom staden, får en pamflett i sin hand.

Och allt förändras.

"Stäppvargen" är ett löfte om att extasen, mystiken och livet finns där ute, om man bara vill det.

Hanna Johansson, "Body double"(Norstedts) Sådan särpräglad europeisk stämning som i "Body double" är ovanlig i den svenska litteraturen.

Hanna Johanssons andra roman efter "Antiken" – även den av synnerligen europeiskt snitt – handlar om två kvinnor som förväxlar sina kappor och sedan inleder en olycksbådande relation.

Och om en annan (eller kanske inte?) kvinna vars jobb är att transkribera livsöden åt en spökskrivare.

Vem är vem?

Och var är vi egentligen?

Det är kusligt, filmiskt och mycket suggestivt.

Birgitta Stenberg, "Kärlek i Europa"(Norstedts) Att läsa är som bekant att resa, och för en resa i tid såväl som i rum rekommenderas denna självbiografiska klassiker från 1981.

Den skildrar författarens eget 50-tal runt om i Europa – på Capri, i Paris, Cannes, Rom och Stockholm – ur en ung, utsatt kvinnas perspektiv.

Hon vill skriva och för att kunna göra det vill hon uppleva världen.

Men världen är en hård plats.

En både sinnlig och krass skildring av tillvaron för kvinnliga konstnärer – och älskarinnor.

Läsning för luffare: "Stäppvargen", "Body double" och "Kärlek i Europa".

För dig som är singel i stan "För den som söker inspiration till en äventyrlig sommar i stan..." Illustration: Beata Boucht Lynne Tillman, "Weird fucks"(Övers.

Helena Fagertun, Weyler) För den som söker inspiration till en äventyrlig sommar i stan kan Lynne Tillmans "Weird fucks" vara något.

Hennes huvudperson har (minst) en karl i varje hamn – hon ligger med flera i New York, någon i Amsterdam, en annan i Aten, en i London … På vissa sätt en drömsituation, men i Tillmans roman också en melankolisk granskning av fakta från 1970-talets relationsscen: "Övre medelklasskillar från Westchester leder till problem och kan inte knulla." Njutbar tidsepok, njutbar värld att sjunka in i – trots övre medelklasskillar från Westchester.

Miranda July, "Alla fyra"(Övers.

Magdalena Sørensen, Natur & Kultur) "Lita på det oväntade" är en barnbok av Gunnel Linde – men det kunde också ha varit titeln på Miranda Julys roman.

För det är just vad hennes berättelse handlar om; att kasta sig ut, ha mycket ångest, men ändå räkna med att livet måste hålla för något oväntat.

Hennes medelålders huvudperson är gift men inleder en relation med en ung man – så gott det går.

För henne blir det vägen till ett annat sätt att leva, bortom tvåsamheten.

En rolig, förtrolig skildring av en konstnär och kvinnas jakt på ett äkta liv.

Jean Rhys, "Godmorgon, midnatt"(Övers.

Annika Preis, Modernista) Ibland känns det bra att leva själv, ibland inte.

I "Godmorgon, midnatt" gestaltas alternativet "inte" på ett så starkt sätt att den har blivit en mindre klassiker.

Jean Rhys roman från 1939 handlar om en kvinna som behöver komma bort från London, där hon närapå supit ihjäl sig.

Hon åker till Paris och konfronteras med sitt förflutna och med smärtan i att inte längre känna sig ung och vacker.

Sorgligt, men också en briljant skildring av den ensamma kvinnans sårbarhet i storstaden – och om att helt enkelt trava vidare i livet.

Singelsagor: "Weird fucks", "Alla fyra" och "Godmorgon, midnatt".

För månskensbonden "När ska man hinna dricka allt te man måste koka på den skrämmande stora myntaplantan i örtagården om inte medan man läser sin trädgårdslitteratur?" Illustration: Beata Boucht Frances Hodgson Burnett, "Den hemliga trädgården"(Övers.

Aslög Davidson, Modernista) Äntligen är det odlingssäsong!

Men när ska man hinna dricka allt te man måste koka på den skrämmande stora myntaplantan i örtagården om inte medan man läser sin trädgårdslitteratur?

Berättelsen om den trumpna lilla flickan med det sjukligt gulaktiga ansiktet, som blir frisk och lycklig av att hitta en hemlig och förvildad rosenträdgård, är oslagbar reklam för trädgårdsarbete.

"Jag brukade alltid vara trött, men när jag gräver är jag inte trött alls", konstaterar Mary i denna klassiska barnbok från 1911.

Maja Alskog Bredberg, "Till växten"(Volante) En annan sorts reklam för trädgårdsarbete är denna högaktuella uppgörelse med det moderna industriella jordbruket, reklambranschen och kapitalismen i största allmänhet.

Maja Alskog Bredberg är pr-kvinnan som blev biodynamisk odlare och vars gärning i offentligheten numera går ut på att folkbilda om kommersiell livsmedelsproduktion, och om alternativen som trots allt finns.

Efter att ha läst den vill man aldrig mer gå in på Ica.

Tur att man har sina pallkragar.

Axel Lindén, "Hästen"(Tankekraft) En nybliven far står i snabbköpet och väger ett paket fiskpinnar i händerna.

Det "känns som frihet", men står i själva verket för allt han inte längre står ut med: den fossildrivna tekniken, likriktningen, hela den kommersiella konkarongen.

Han bestämmer sig för att bli bonde.

Svetten lackar när han och hästen släpar stockar över lingonriset.

Här finns inga söta blommor och inga fotogeniska primörer.

Ur sidorna i denna glasklara essä stiger i stället en mättad doft av det ociviliserade och det otämjda.

Bondeberättelser: "Den hemliga trädgården", "Till växten" och "Hästen".

För dig som söker deckarmörkret i sommarljuset "Det verkar bli så ljust och vackert med sommarbröllop, men ..." Illustration: Beata Boucht Maria Lang, "Kung Liljekonvalje av dungen"(Norstedts) Det verkar bli så ljust och vackert med sommarbröllop mellan Anneli och Joakim, men så ...

Den blivande bruden går in i en blomsterbutik – och kommer inte ut därifrån.

Kommissarie Christer Wijk, som skulle varit gäst på vigseln, tvingas i stället leda spaningarna.

Oemotståndlig titel, lånad från Fröding, till denna deckarklassiker av Maria Lang.

För den som ännu inte har läst "Kung Liljekonvalje av dungen" är chansen stor att finna ett exemplar i lådorna på sommarloppisen.

Ulf Kvensler "Låt vågorna göra resten"(Albert Bonniers förlag) Har du någon gång drömt om att bli erbjuden att sätta ditt namn på ett bokomslag utan att göra själva skrivarbetet?

Då kommer du att känna igen dig i Ulf Kvenslers berättelse – och kanske också tänka tanken att man ska vara försiktig med vad man önskar sig.

Författaren Marcus blir kontaktad av sin gamle skrivarskolevän Ernst med just erbjudandet om att sätta sitt namn på en spänningsroman, eftersom Ernst själv är för fin för genren.

Den katastrofnära stämningen och de levande karaktärerna får det att det krypa i kroppen av Patricia Highsmith-mässig oro.

Hayley Scrivenor, "Dirt Town"(Övers.

Villemo Linngård Oksanen, Modernista) Europa och USA är redan mitt i sommarens värmeböljor, ännu en gång chockade över att det numera är normalt att temperaturerna stiger bortom allt vi varit vana vid på norra halvklotet.

Ändå är det ingenting mot Australien.

I debutanten Hayley Scrivenors "Dirt Town" dallrar hettan den dagen en tolvårig flicka försvinner från en australisk småstad.

Klaustrofobisk spänning i en berättelse som också låter barnens perspektiv höras, och som visar på det våld som kan finnas i vardagen.

Spänningssommar: "Kung Liljekonvalje av dungen", "Låt vågorna göra resten" och "Dirt Town".

För dig som ska jobba hela sommaren "Något att inspireras av när semestern lyser med sin frånvaro?" Illustration: Beata Boucht Herman Melville, "Bartleby, skrivaren"(Övers.

Marie Berthelius, Bakhåll) Härom året gavs denna arbetskritiska långnovell från 1853 ut i nyöversättning.

Undertiteln, "En berättelse om Wall Street", vittnar om att redan 1800-talet präglades av kapitalismens härjningar, vilket berättelsens huvudperson gör motstånd mot genom att en dag helt enkelt börja arbetsvägra.

På en direkt uppmaning från chefen svarar Bartleby med de bevingade orden: "Jag skulle föredra att inte göra det".

Något att inspireras av när semestern lyser med sin frånvaro?

Nanna Olasdotter Hallberg, "Syndernas förlåtelse"(Weyler) Radiojournalistens debutroman om Storkyrkan i Stockholm har kallats "satir" och "skröna", men visst är det också en arbetsplatsskildring.

Persongalleriet innefattar bland annat en "nykter" alkoholist, en gubbsjuk revisor, en milt sagt nydanande nykomling till chef och så tanten som håller noggrann uppsikt över sina kollegors kjollängder.

Läs och se om du kan få bingo på din egen arbetsplats (men glöm inga anteckningar på skrivbordet, snart kommer gubbsjuke revisorn tillbaka från semestern).

Roland Paulsen, "Vi bara lyder"(Atlas) "En berättelse om Arbetsförmedlingen" lyder undertiteln till denna mycket uppmärksammade undersökning från 2015, av myndigheten som i teorin ska hjälpa svenskarna ut i arbetslivet, men som i praktiken blivit … ja, vadå?

Den som inte får ledigt på hela sommaren, men inte heller har så mycket att göra på jobbet, kan ta sig an föregångaren "Arbetssamhället" när "Vi bara lyder" är utläst.

Arbetskritisk radikalisering utlovas.

Knegarkonst: "Bartleby, skrivaren", "Syndernas förlåtelse" och "Vi bara lyder".

Läs mer: DN Kultur väljer: Här är årets 20 bästa böcker DN Kultur tipsar om 54 böcker att läsa i sommar Alex Schulman tipsar om 11 böcker att läsa i sommar