기사로 배워보는 스웨덴어
한국어 기사

스웨덴, 자녀 양육 자금 마련 현황

(원문제목: Så sparar svenskarna till sina barn)

스웨덴, 자녀 양육 자금 마련 현황

스웨덴, 자녀 양육 자금 마련 현황

스웨덴 부모들은 자녀를 위해 매달 평균 649크로나(약 8만 2천 원)를 저축하는 것으로 나타났습니다. 하지만 경제 불황으로 인해 저축에 어려움을 겪는 가정도 있으며, 5%는 자녀의 저축에서 돈을 빌리고 갚지 않은 것으로 밝혀졌습니다. Länsförsäkringar의 설문 조사에 따르면, 많은 어려움 속에서도 자녀를 위한 저축은 스웨덴 사회에서 여전히 중요한 가치로 여겨지고 있습니다.

정기적인 자녀 저축의 중요성

대부분의 스웨덴 사람들은 자녀를 위해 정기적으로 저축을 하고 있습니다. Länsförsäkringar의 연례 조사에 따르면, 68%가 정기적으로 저축하고 있으며, 16%는 가끔씩 저축하는 것으로 나타났습니다. Länsförsäkringar의 재무 자문가인 스테판 베스터베르그(Stefan Westerberg)는 “자녀를 위한 저축은 아이들의 꿈과 목표를 실현하기 위한 방법으로 여겨져야 합니다. 아이들이 성인이 되어 독립할 때 많은 돈이 필요하다는 것을 알고 있으며, 주택 구매 등이 그 예입니다.”라고 말했습니다.

저축 방법과 어려움

조사에 따르면, 응답자의 60%는 아동 수당 외에 매달 추가로 저축을 하고 있으며, 26%는 아동 수당을 저축에 사용하고 있습니다. 저축을 하지 않는 이유로는 29%가 다른 곳에 돈이 필요해서, 18%는 과거에는 저축했으나 현재는 경제적인 어려움으로 인해 저축할 여유가 없어서라고 답했습니다.

자녀가 선물로 받은 돈을 저축하는 경우는 38%로 나타났습니다. 올해 자녀 저축액은 작년 조사에 비해 평균 649크로나로 증가했습니다. 베스터베르그는 “이는 전반적으로 가계 경제가 개선되었음을 반영하는 것으로 보입니다.”라고 말했습니다. 여기에는 가구의 실질 임금 인상, 세금 인하, 주택 담보 대출 금리 인하 등이 영향을 미쳤습니다.

소득 수준별 저축 현황

저소득층은 월평균 523크로나, 고소득층은 821크로나를 저축하는 것으로 나타났습니다. 한 부모 가구는 월 583크로나, 동거 가구는 663크로나를 저축합니다. 하지만 최근 몇 년간의 생활비 상승으로 인해 어려움을 겪는 가구도 있습니다. 12%는 경제 상황 악화로 인해 자녀 저축액을 줄였다고 답했으며, 저소득층의 경우 이 비율이 29%로 더 높았습니다. 10%는 자녀의 저축에서 돈을 빌리고 갚았으며, 5%는 돈을 빌리고 갚지 않은 것으로 나타났습니다.

자녀 저축의 목적

베스터베르그는 “이는 자녀의 저축을 일종의 돼지 저금통으로 사용하는 것을 의미합니다. 경제적으로 어려운 상황에서는 돈이 주거, 식비, 의류 등에 먼저 사용되어야 하기 때문에 자녀 저축을 줄일 수밖에 없습니다.”라고 설명했습니다. 자녀 저축의 가장 일반적인 목적은 주택 구매로, 37%가 이를 목표로 하고 있습니다. 8%는 운전면허 취득을 목표로 하며, 50%는 특정 목표 없이 저축하고 있습니다. 주택 구매를 위해 저축하는 사람들의 74%는 고위험 또는 중위험 투자를 선택했습니다. 베스터베르그는 “장기적인 목표를 가진 저축일수록 위험 프로필이 높아지는 경향이 있습니다.”라고 말했습니다.

세금 혜택과 저축 방식

올해부터 ISK(투자 저축 계좌) 및 자본 보험에서 150,000크로나까지 세금이 면제됩니다. 이로 인해 11%가 이러한 계좌를 통해 저축 방식을 최적화했습니다. 반면, 77%는 이전과 동일하게 저축하며 세금 면제 혜택에 신경 쓰지 않는다고 답했습니다.

자녀 저축을 위한 팁

  • 가장 좋은 저축은 실행하는 것입니다. 소액이라도 의미 있는 금액으로 성장할 수 있습니다.
  • 급여 계좌에서 자동 이체를 통해 정기적으로 저축하십시오. 정기적인 저축은 위험을 분산시킵니다.
  • 경제적으로 어려울 경우, 가능하다면 완전히 중단하지 말고 저축액을 줄이십시오.
  • 저축의 목적과 목표를 설정하십시오.
  • 장기적인 저축의 경우, 더 높은 위험을 감수할 수 있습니다.

참고: 이 기사는 Länsförsäkringar의 자료를 바탕으로 작성되었습니다. 조사는 Verian이 Länsförsäkringar의 의뢰로 2025년 3월 27일과 4월 6일에 Sifopanelen을 통해 온라인으로 진행되었습니다. 18세에서 79세 사이의 1,029명의 개인(18세 미만의 자녀 1명 이상)이 설문에 참여했습니다. 고소득층은 월 소득이 84,000크로나 이상인 가구를, 저소득층은 월 소득이 35,000크로나 이하인 가구를 의미합니다.

평균 snitt
초급
그들의 평균 수입은 5만 크로나입니다.
Deras snittinkomst är 50 000 kronor.
저축하다 spara
초급
그녀는 매달 돈을 저축합니다.
Hon sparar pengar varje månad.
아이들 barnen
초급
아이들은 공원에서 놀고 있습니다.
Barnen leker i parken.
생활비 levnadsomkostnader
중급
생활비가 많이 올랐습니다.
Levnadsomkostnaderna har ökat mycket.
경제 상황 ekonomiska läget
중급
경제 상황이 좋지 않습니다.
Det ekonomiska läget är inte bra.
정기적으로 regelbundet
중급
그들은 정기적으로 운동합니다.
De tränar regelbundet.
저소득층 låginkomsttagare
중급
저소득층은 경제적 어려움을 겪고 있습니다.
Låginkomsttagare har det svårt ekonomiskt.
고소득층 höginkomsttagare
중급
고소득층은 많은 세금을 냅니다.
Höginkomsttagare betalar mycket skatt.
주택 구매 bostad
중급
그들은 주택 구매를 위해 저축합니다.
De sparar till en bostad.
자녀 수당 barnbidraget
중급
자녀 수당은 아이들을 위한 돈입니다.
Barnbidraget är pengar till barnen.
돼지 저금통 spargris
고급
아이들의 저축을 돼지 저금통으로 사용하고 있습니다.
Man använder barnens sparande som en spargris.
장기적인 관점 lång sikt
고급
장기적인 관점에서 투자하는 것이 좋습니다.
Det är bra att investera på lång sikt.
소득 수준별 inkomst
중급
소득 수준별로 저축액이 다릅니다.
Sparandet varierar beroende på inkomst.
관련이 있다 ett samband med
중급
위험과 장기적인 목표는 관련이 있습니다.
Vi kan se ett samband med att riskprofilen är lite högre till de sparmål som är på längre horisont
합리화하다 optimera
중급
세금 혜택을 위해 저축 방식을 합리화합니다.
Man optimera sparandet på sådana konton

Svenska föräldrar sparar i snitt 649 kronor i månaden till sina barn.

Dyrtider har dock slagit mot sparandet och fem procent har lånat av barnen utan att betala tillbaka, visar en ny undersökning.– Trots att det är svårare tider för många är det en norm att man sparar till barnen, säger privatekonomen Stefan Westerberg.

De flesta svenskar sparar regelbundet åt sina barn.

Enligt Länsförsäkringars årliga undersökning är det 68 procent som anger att de sparar regelbundet.

16 procent gör det då och då.

– Barnsparande ska ses som ett sätt att möjliggöra barnens drömmar och mål, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

– Vi vet att det kommer med rätt mycket pengar att ta steget ut i vuxenlivet.

Exempelvis om man ska köpa en bostad, och det är där pengarna kommer in i bilden, fortsätter han.

Enligt undersökningen är det 60 procent som sätter in pengar som inte är barnbidraget varje månad.

26 procent använder barnbidraget för sparandet.

För de som inte sparar anger 29 procent att de behöver pengarna till annat och 18 procent att de sparat tidigare men inte har råd nu.

38 procent av familjer spar pengar som barnen får i gåvor.

Foto: Christine Olsson/TT Snittet på sparande har gått upp till 649 kronor i månaden i år jämfört med 597 kronor i förra årets undersökning.

– Det tror jag avspeglar att man ser att hushållen i stort har fått det ekonomiskt bättre, menar Stefan Westerberg.

Det handlar bland annat om att hushåll har fått reallöneökningar, sänkta skatter och lägre räntor för de som har bolån.

Låginkomsttagare sparar i snitt 523 kronor i månaden och höginkomsttagare 821 kronor.

För ensamstående hamnar summan på 583 kronor per månad och för sammanboende 663 kronor, enligt undersökningen.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Foto: Adrian Leopoldson Men de senaste årens högre levnadsomkostnader har satt sina spår.

12 procent anger att de minskat sitt sparande till barnen på grund av det ekonomiska läget.

Alla hushåll har inte kunnat räkna in alla ekonomiska förbättringar.

Det handlar exempelvis om de som bor i hyresrätt som fått höjda hyror och inte kunnat dra nytta av sänkt ränta.

En annan grupp är de med bidrag som inte justerats för inflationen.

– Vi kan se en ökad polarisering.

Att det är rätt många hushåll som fortfarande har det kämpigt, säger Stefan Westerberg.

För de med lägre inkomster anger 29 procent att de minskat sitt sparande till barnen på grund av det ekonomiska läget.

Bland ensamstående är siffran 24 procent.

Tio procent anger att de lånat av barnens sparpengar och satt tillbaka summan.

Fem procent anger att de lånat men inte satt tillbaka pengar.

Mål för barnsparande.

Arkivbild.

Foto: Mickan Palmqvist – Det tyder på att man använder barnens sparande som en spargris.

Och har man det dåligt ställt så ska ju pengarna primärt gå till boende, mat på bordet och kläder på kroppen.

Och då får man ju helt enkelt prioritera ner barnsparandet, konstaterar Stefan Westerberg.

Det vanligaste sparmålet för barnsparandet är bostad som 37 procent anger.

Åtta procent anger körkort som mål medan 50 procent inte har något bestämt syfte.

Av de som sparar till bostad har majoriteten – 74 procent – hög eller medelhög risk i sitt sparande.

– Vi kan se ett samband med att riskprofilen är lite högre till de sparmål som är på längre horisont, säger Stefan Westerberg.

Från i år är sparande i ISK och kapitalförsäkring skattefritt upp till 150 000 kronor.

Det har fått 11 procent att optimera sparandet på sådana konton.

Samtidigt svarar 77 procent att de sparar som tidigare och inte bryr sig om skattefriheten.

Fakta.Fem tips för barnsparandet ● Det bästa sparandet är det som blir av.

Även små belopp kan växa till betydande summor.

● Spara regelbundet med en stående överföring från lönekontot.

Ett regelbundet sparande sprider riskerna.

● Om det är ekonomiskt jobbigt.

Dra hellre ner på beloppen än att sluta helt om möjligt.

● Sätt ett syfte och mål med sparandet.

● Om sparandet är på lång sikt bör man ta högre risk.

Källa: Länsförsäkringar Visa mer Visa mindre Fakta.Så gjordes undersökningen • Undersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar.

• Undersökningen genomfördes online på Sifopanelen den 27 mars och den 6 april 2025.

• 1 029 individer från 18 till 79 år, med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år, har svarat på frågorna.

• Höginkomsttagare definieras av familjer med en månatlig brutto- inkomst på minst 84 000 kronor.

Låginkomsttagare avser familjer med en månatlig bruttoinkomst på högst 35 000 kronor.

Källa: Länsförsäkringar Visa mer Visa mindre Läs mer: Få har råd att köpa villa Fråga ekonomipanelen Ingela Gabrielsson är privatekonomisk expert och svarar på frågor om privatekonomi.

Fler frågor om bland annat karriär och juridik besvaras av DN:s ekonomipanel.

Skicka din fråga till: fraga.ekonomipanelen@dn.se.

Visa mer Visa mindre