경찰이 살인 사건 해결을 위해 족보를 활용할 수 있게 되었습니다.
경찰은 7월 1일부터 극악무도한 범죄를 해결하기 위해 족보 연구를 활용할 수 있게 되었습니다. 린다 크비스트 경찰 수사관은 "현재 더 이상 수사가 진전되지 않는 사건에서 이는 엄청난 변화를 가져올 것입니다."라고 말했습니다.
속담에 "피는 물보다 진하다"라는 말이 있습니다. 이제 경찰이 수만 명의 스웨덴인이 자신의 기원에 대해 더 많이 알기 위해 DNA를 등록한 족보 데이터베이스를 사용할 수 있게 되면서, 이 표현은 그 어느 때보다 현실적으로 다가왔습니다. 크비스트 수사관은 "우리는 우리가 처리할 첫 번째 사건들을 검토하는 조사를 수행했습니다."라고 말하며, "하지만 우리가 정확히 어디까지 진행되었는지는 밝힐 수 없습니다."라고 덧붙였습니다.
이러한 데이터베이스를 사용하면 DNA를 업로드하지 않은 사람들도 배제 방법을 통해 식별할 수 있습니다. 크비스트 수사관은 "DNA는 매우 교묘해서, 서로 관련된 충분한 사람들을 찾으면 단 하나의 장소만 남게 됩니다. 누가 범인인지가 매우 명확해집니다."라고 말했습니다.
이 방법은 살인, 중대한 강간, 아동 대상 중대한 강간 사건 수사에 사용될 수 있습니다.
오늘날 스웨덴에는 약 800건의 소위 미제 사건, 즉 해결되지 않은 치명적인 결과를 초래한 중범죄가 있습니다. "하지만 새로운 살인 사건과 다양한 성범죄가 발생하고 있으므로, 처리해야 할 사건이 있는 것은 분명합니다."라고 크비스트 수사관은 말했습니다.
2020년에는 2004년 린셰핑에서 발생한 이중 살인 사건을 해결하기 위해 이 방법이 처음 사용되었습니다. 그러나 개인정보보호감독청은 이 절차가 불법이라고 결정했고, 경찰은 더 이상 족보 데이터베이스를 사용할 수 없었습니다. 그러나 올해 7월 1일에 법이 개정되었습니다. 크비스트 수사관은 "오랜 시간이 지났다고 생각할 수도 있지만, 우리는 실제로 이 작업 방식을 유럽에서 처음으로 사용하고 있습니다. 덴마크에서도 7월 1일부터 허용됩니다. 저는 유럽의 더 많은 국가들이 이를 따를 것이라고 생각합니다."라고 말했습니다.
경찰의 족보 연구 방법
족보 연구가 적용될 수 있는 사건은 4단계를 거칩니다.
- DNA 분석: 생물학적 증거에 대한 확장된 분석이 수행되고, 그 결과는 족보 연구 데이터베이스와 비교할 수 있도록 형식화됩니다.
- 족보 연구 데이터베이스와의 비교: 데이터가 전송되고 개인정보보호감독청에 정보가 제공됩니다. 처리는 별도로 수행되므로, 다른 사람이 해당 DNA 증거에 대해 검색할 수 없습니다.
- 검색 목록 및 선택. 경찰은 검색 목록 형태로 응답을 받으며, 이를 바탕으로 범인이 누구인지 확인하기 위해 비교적 전통적인 족보 연구가 수행됩니다.
- 개인과의 일치. 어떤 사람이 상당한 혐의를 받는 것으로 지목될 수 있다면, 그 사람은 DNA 증거와 비교하기 위해 타액 검사를 받도록 강요될 수 있습니다. 타액 검사는 자발적으로 수행되어 일치 결과를 얻을 수도 있습니다.
출처: 경찰
Nu kan polisen släktforska för att lösa mord Sedan 1 juli kan polisen använda sig av släktforskning för att lösa de allra grövsta brotten.– I vissa ärenden där man inte kommer vidare i dag så kommer det här att göra hela skillnaden, säger Linda Kvist, utredare på polisen.
Släkten är värst heter det som bekant.
När polisen nu kan använda sig av de släktdatabaser där tiotusentals svenskar registrerat sitt dna för att lära sig mer om sitt ursprung, är uttrycket aktuellare än någonsin.– Vi har genomfört en inventering där vi gått igenom de första ärendena som vi ska jobba med, säger Kvist och fortsätter:– Men exakt var vi är i processen är inget jag kan berätta.Användandet av dessa register innebär att personer som inte laddat upp något dna också kan identifieras genom uteslutningsmetoden.– Dna är så fiffigt att när man har hittat tillräckligt många personer som hänger ihop så finns det bara ett ställe kvar.
Det blir väldigt tydligt vem som är gärningspersonen, säger Kvist.Metoden får användas vid utredning av mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.I Sverige i dag finns det runt 800 så kallade kalla fall, alltså grova brott med dödlig utgång som inte har fått någon lösning.– Men till det kommer ju nya mord och de olika sexualbrotten så det är klart att det finns ärenden att jobba med.2020 användes metoden första gången, då för att lösa ett dubbelmord från 2004 i Linköping.
Men Integritetsskyddsmyndigheten slog fast att förfarandet var olagligt och polisen kunde inte längre nyttja släktbaserna.
Men den 1 juli i år ändrades lagen.– Även om man tycker att det har gått lång tid så är vi faktiskt först i Europa med det här arbetssättet.
I Danmark är det också tillåtet från 1 juli.
Jag tror att fler länder i Europa kommer att följa efter, säger Linda Kvist.Polisens metod för släktforskningEtt fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg:1.
Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.2.
Jämförelse med släktforskningsdatabaser: Datan förs över och Integritetsskyddsmyndigheten informeras.
Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.3.
Träfflista och urval.
Polisen får svar i form av en träfflista och utifrån den så genomförs ganska traditionell släktforskning för att se vem gärningspersonen kan vara.4.
Träff mot person.
Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan testas mot dna-spåret.
Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff.Källa: Polisen.Visa merVisa mindre
