업무 금지 임산부, 소송 승소… 소득 손실 보상받는다

Många gravida förbjöds att arbeta på grund av risken för smitta under pandemin.Det gjorde att de drabbades av stora inkomstbortfall.Nu slår Arbetsdomstolen fast att gravida i den offentliga sektorn har rätt till retroaktiv ersättning av sina arbetsgivare. Under pandemin var det många gravida kvinnor som riskerade att smittas på arbetsplatsen och drabbas av allvarlig sjukdom och för tidig förlossning. Därför var det många arbetsgivare som förbjöd dem att vara på jobbet.

Detta ledde till stora inkomstbortfall. Sveriges lärare har därför drivit två pilotfall för att både lärare och andra arbetstagare ska få full ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det ena fallet är en förstelärare i Burlöv som blev gravid 2021. På grund av risken för allvarlig sjukdom och för tidig födsel tvingade kommunen henne att gå ned 50 procent i arbetstid. Hon förlorade halva sin inkomst och kände stress och oro över sin ekonomiska situation. Det andra fallet är en lärare i Varberg som av samma skäl tvingades dra ned sin arbetstid med 75 procent och även hon fick minskad inkomst med stress och oro som följd. Eftersom lönen uteblev ansökte de om att få graviditetspenning från Försäkringskassan, vilket innebar en lägre ersättning. Men, enligt EU:s så kallade mödraskyddsdirektiv ska gravida arbetstagare som förbjuds att arbeta på grund av risk för den gravidas eller barnets säkerhet eller hälsa ”tillförsäkras bibehållna rättigheter”, skriver Arbetsdomstolen i sin dom. Domen slår alltså fast att kvinnorna ska få ersättning för inkomstbortfallet av kommunerna, alltså skillnaden mellan graviditetsersättningen och full lön. För den gravida kvinnan i Burlöv handlar det om 46 722 kronor i inkomstbortfall och för kvinnan i Varberg 55 410 kronor. Båda ska dessutom få 40 000 kronor vardera i diskrimineringsersättning. – Dagens dom är mycket viktig och kommer att få stor betydelse för alla gravida arbetstagare i samma situation, där de förbjuds att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön, säger Sveriges lärares ordförande Anna Olskog.

Enligt förbundets jurist Peter Edin slår den fast att graviditetspenningen från Försäkringskassan inte är tillräcklig för gravida kvinnor som inte får arbeta, och nu kommer de alltså att få inkomstskyddet enligt EU:s mödraskyddsdirektiv tillgodosett. I våras avslog Högsta förvaltningsdomstolen krav om att Försäkringskassan skulle betala ytterligare graviditetsersättning i liknande fall. I domen pekade domstolen på att ansvaret i så fall skulle kunna ligga på arbetsgivaren. – Och nu kommer Arbetsdomstolen med den här domen som säger att det är arbetsgivaren ansvar att betala kompletterande ersättning för att man ska nå upp till ordinarie lön, säger Peter Edin. Domen gäller alla gravida som arbetar i offentlig sektor, menar han. – Den visar att svensk lagstiftning inte räcker för att uppfylla kraven enligt det så kallade mödraskyddsdirektivet, säger Peter Edin. En viktig punkt i domen slår fast att det är diskriminering att gravida som inte får den här rättigheten tillgodosedd också har rätt till diskrimineringsersättning, menar han. Anna Svanestrand, som är jurist vid SKR och ombud för kommunerna i målet, är inte lika positiv till domen. – Kommunerna har följt gällande svenska regelverk, men åläggs enligt domen ändå att stå för kostnaderna i den här situationen, säger hon. Domen innebär också att det gäller olika regler för gravida anställda i offentlig sektor, jämfört med privat sektor, menar hon. – Det är därför rimligt att staten ser över regelverket så att villkoren är desamma oavsett vilken sektor du arbetar i, säger Anna Svanestrand.